Virtuell verklighet (VR) – kan VR skapa empati?

Nya framtidsvisioner och metaversum för våra lärmiljöer 

Kathleen Naglee, Head of school, International School of Helsinki

Det intressanta i den här historien är att jag upplevde det här i virtuell verklighet (VR). Ändå kändes det som om min kropp var ”närvarande” där och då. Ännu ett halvt år senare mindes jag scenen som om jag skulle ha varit där. Min hjärna kunde inte skilja på den virtuella verkligheten och den fysiska verkligheten. Som lärare förstod jag slutligen i vilken riktning den här tredje vågen av datoranvändning var på väg. VR är ett verktyg för att känna empati.
Jag hade provat VR tidigare och tänkte då bara att det kunde vara ett roligt tillägg i undervisningen, men det senaste året har jag insett att ”nya verkligheter” egentligen erbjuder många olika möjligheter. Det finns en övergripande term för det här som kallas för utökad verklighet (Extended Reality eller XR) – den omfattar teknik som förstärkt verklighet (Augmented Reality eller AR), virtuell verklighet (Virtual Reality eller VR) och blandad verklighet (Mixed Reality eller MR). Alla dessa verkligheter handlar om hur vi samverkar med internet på nya sätt.

Jag är inget tekniskt snille, men jag har haft möjlighet att leda och delta i teknikutvecklingen under de senaste 35 åren. När den första datorn kom till mitt gymnasium var jag studerande, och eftersom det inte fanns någon programvara till datorn deltog jag i en kurs i programmering. I högskolan hade jag utmärkta kunskaper inom GPS och kartritning, och jag var en av de första lärarna på min arbetsplats som hade en stationär dator. Jag deltog i ett stipendiefinansierat projekt där man placerade 8 datorer i ett klassrum i Kalifornien, och då började vi för första gången använda sökmotorer. För 12 år sedan ledde jag den första skolan i regionen som hade mobila enheter (1:1) för eleverna. Nu befinner jag mig igen i ett spetsprojekt, och den här gången är det Hewlett Packards (HP) projekt om virtuell verklighet. Jag berättar mer om spetsprojektet senare.

Människor är vana vid att fysiskt befinna sig i ett fysiskt utrymme. Det finns också en tredje typ av rum, där man är fysiskt närvarande på ett ställe men samtidigt mentalt närvarande på ett annat, det vill säga på internet. Det här nya rummet kallas för metaversum.

När mobiltelefoner och smarttelefoner togs i bruk insåg jag att jag måste förbereda mig för tsunamin av utveckling, som kommer emot våra elever och våra liv. Vi är nu på väg in i ett tredje ”rum”. Min uppfattning om plats och rum baserar sig på geografi och urbana studier, och de ger tydliga definitioner av plats och rum. Plats betecknas med koordinater på en karta – med latitud och longitud. Rum är ett ställe som är reserverat för aktiviteter. Människor är vana vid att fysiskt befinna sig i ett fysiskt utrymme. Det finns också en tredje typ av rum, där man är fysiskt närvarande på ett ställe men samtidigt mentalt närvarande på ett annat, det vill säga på internet. Det här nya rummet kallas för metaversum. 

I ett metaversum kan man stiga in i en ny värld – internet. Hittills har vi främst varit åskådare av internet, men nu kan vi också bli en del av internet. Tidigare har vi tittat på skärmar, men vi har inte kunnat känna att vi i verkligheten befinner oss i miljön som syns på skärmen. Metaversums verksamhetsprinciper är svåra att förklara. Man sätter på sig ett par glasögon och går in i ett mycket ”uppslukande socialt rum” där man ser andra människor. Där kan man göra saker tillsammans lite som i den fysiska verkligheten. Den virtuella verkligheten känns mycket verklig. Det kan låta som att VR påminner om ett möte via Zoom, där alla är i ett virtuellt rum, men på grund av skärmen och bristen på kroppsspråk skapas en känsla av avstånd mellan dem som deltar. I ett välplanerat metaversum kan man ändå känna att man är närvarande, eftersom den virtuella verkligheten får hjärnan att blockera den fysiska världen, vilket gör att man känner att man verkligen är på plats i den virtuella världen. Många saker kan man redan uppleva virtuellt. Man kan till exempel delta virtuellt i en konsert, där man jublar åt sångaren tillsammans med andra åskådare. Virtuellt kan man också besöka ett köpcentrum och beundra nya designkläder. En del klär sina avatarer i kläder som tillhör olika modehus, till exempel Gucci. Men i VR kan man även göra annat än att efterlikna verkligheten.

I en välplanerad virtuell verklighet kan man förvandlas till stor, liten eller mikroskopisk storlek. På till exempel en biologilektion kan en elev bli lika liten som en cell och uppleva en resa genom blodomloppet i stället för att enbart studera ämnet med hjälp av traditionella metoder. Det här leder mig in på min vision för vår framtida utbildning.

Många universitet och företag använder VR som en del av utbildningen. Då kan den studerande få praktisk övning i anatomi, dissektion och kirurgiska färdigheter, vilket kan leda till färre misstag i framtiden. Företag som verkar i farliga miljöer utnyttjar VR för att utbilda sina anställda inför eventuella framtida bränder, explosioner och jordbävningar. Logistikföretag kan följa upp fraktcontainrar i realtid, så att arbetsledare kan hålla koll på läget gällande var olika fraktcontainrar finns, samtidigt som de vidarebefordrar instruktioner till sina arbetstagare på fältet. I en välplanerad virtuell verklighet kan man förvandlas till stor, liten eller mikroskopisk storlek. På till exempel en biologilektion kan en elev bli lika liten som en cell och uppleva en resa genom blodomloppet i stället för att enbart studera ämnet med hjälp av traditionella metoder. Det här leder mig in på min vision för vår framtida utbildning.

Den största björntjänsten man kan göra eleverna är att skapa en gammaldags lärmiljö i metaversum. Vi vill utnyttja neurovetenskap och pedagogik när vi lämnar det traditionella klassrummet för att undvika utantillinlärning och rader av pulpeter. Många företag inom undervisningsteknologin skapar applikationer och programvaror som påminner om föråldrade verksamhetsmodeller, och det här behöver förändras.

VR kan utnyttjas i skolorna på många sätt, även i terapeutiskt syfte. En del virtuella miljöer kan användas för att förbättra elevernas livskvalitet. För tillfället inleder min skola ett projekt med HP. Målet för projektet är att planera miljöer som stöder elevernas välmående i skolan. Eftersom man kan skapa vad som helst i en virtuell verklighet, kan man också skapa platser som stöder det psykiska välbefinnandet. Här i Finland skulle det kunna betyda att elever bollar med idéer i 10–15 minuter i en grönskande björkskog. Prasslande löv och fågelsång kunde skapa en stämning som stöder elevernas lärande, välbefinnande, kreativitet och känsla av samhörighet.

Jag rekommenderar att ni börjar med att utse en liten pilotgrupp i er skola. De lärare som deltar i gruppen kunde vara sådana som inte är så tekniskt kunniga men som har viljan att lära sig nytt tillsammans med eleverna.

Precis som många lärare kan ni som läser den här texten också känna rädsla och se framför er dystopier som har att göra med virtuell verklighet. Jag håller med om att ny teknologi kan användas för både gott och ont, men om vi förstår vad vi har framför oss kan vi börja skapa trygga rum för våra elever. Sådana som följer den allmänna dataskyddsförordningen och där utnyttjandet av biometriska uppgifter begränsas. Vi måste vara med och forma denna utveckling tillsammans med företag inom undervisningsteknologin.

Som ledare för skolor behöver vi inse att skolornas digitala omvandling redan hör till det förflutna, och att vi håller på att gå in i en ny digital era. Jag vill vara med och bygga upp den här nya eran tillsammans med eleverna. Jag rekommenderar att ni börjar med att utse en liten pilotgrupp i er skola. De lärare som deltar i gruppen kunde vara sådana som inte är så tekniskt kunniga men som har viljan att lära sig nytt tillsammans med eleverna. Samla alltså ihop en grupp av framtida visionärer som är redo att skapa en ny framtid – ett metaversum – som om tio år kommer att vara en del av vår vardag.