Krisen i Ukraina upprör oss alla. Den småbarnspedagogiska verksamheten, skolan och läroanstalten har vid sidan av hemmet en särskilt viktig roll i att återställa trygghetskänslan hos barnen och de unga. På den här sidan finns stödmaterial för att behandla krisen i Ukraina inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet.

Det här materialet har utarbetats som stöd för att behandla krisen i Ukraina inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, den grundläggande konstundervisningen och det fria bildningsarbetet. Materialet kan tillämpas på det sätt som är ändamålsenligt inom verksamheten och som är lämpligt för barn och unga i olika åldrar.

Grundläggande information om krisen i Ukraina och frågor som krisen väcker kan behandlas på ett naturligt sätt som en del av den normala verksamheten inom olika utbildningsformer. Syftet med det här materialet är att säkerställa att varje barn, ungdom och studerande har möjlighet att i verksamheten och undervisningen enligt planen för småbarnspedagogik, läroplanerna och examensgrunderna diskutera och få grundläggande information om krisen i Ukraina och hur den påverkar situationen i Finland.

I en krissituation är det personalens uppgift att skapa och stödja en känsla av trygghet och att upprätthålla en så normal vardag som möjligt för barnen, de unga och de studerande. Personalen känner själva bäst den egna småbarnspedagogiska enhetens, skolans och läroanstaltens barn, unga och studerande och deras situation och kan avgöra vilka innehåll som är lämpliga att behandla i den egna verksamheten samt i vilken omfattning. Det är möjligt att få stöd från elev- och studerandevårdens tjänster för att hantera krisen.

När man behandlar krisen är det viktigt att också se till att de finns tillräckligt med annan, trevlig verksamhet under dagen. Gemensamma aktiviteter skapar framtidstro och styr tankarna till sådant som känns bra och roligt.

Krisen i Ukraina förändras hela tiden och inte heller den vuxna kan ha svar på alla frågor. I småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan man ändå hjälpa barnen, de unga och de studerande att förstå det skedda och att förhålla sig lugnt till situationen. Det lönar sig att påminna barnen och de unga om att krisen i Ukraina är exceptionell och att det är tryggt att leva i Finland. Småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna har bra beredskap för olika hotfulla och farliga situationer. En central uppgift för småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna är också att i en pågående krissituation upprätthålla rutinerna i vardagen och förankra barnen och de unga i en normal och trygg vardag.

Ju närmare man upplever att händelserna som återges i nyheterna kommer en själv, desto starkare reaktioner väcker de i allmänhet hos barn och unga. En del barn och unga kan just nu vara väldigt oroade över hur närstående som bor på de krisdrabbade områdena har det. I småbarnspedagogiken och undervisningen finns också barn och unga som har kommit till Finland från krigshärjade områden och även studerande, som inom en snar framtid ska inleda sin värnplikt.

När man planerar småbarnspedagogikens, skolans eller läroanstaltens förfaringssätt är det viktigt att ta i beaktande att krisen i Ukraina ter sig olika i vardagen för barn och unga på olika håll i Finland. I östra Finland kan situationen vara utmanande också av den orsaken att man inom olika utbildningsformer har många ukrainska, ryska och belarusiska barn, elever och studerande. I de större städerna finns det i sin tur många barn, elever och studerande med invandrarbakgrund.

 

Barns och ungas förutsättningar att hantera krissituationer och i vilken mån de utsätts för nyheter om det skedda varierar beroende på deras ålder. När man diskuterar händelsen i småbarnspedagogiken, skolan och läroanstalten är det viktigt att ta hänsyn till barnens och de ungas utvecklingsnivå. Behovet av att prata om frågan är individuellt, och man ska inte försöka tvinga någon att behandla det skedda. Det är bra att vara lyhörd för situationer då barnen, eleverna och de studerande uttrycker att de vill prata om det som har hänt. Händelserna kan vid behov också behandlas i samband med undervisningen.

Ju yngre barn det är frågan om, desto viktigare är det att barnen skyddas från detaljerade nyhetsinslag och chockerande bilder. Ibland kan det finnas motiverade skäl att behandla ärendet med barnen inom småbarnspedagogiken. Ett barn har svårt att förstå nyhetsinslag som återger bilder av krig och våld och lidande människor. Inom småbarnspedagogiken är det skäl att se till att barnen inte utsätts för nyheter om krisen till exempel genom att de vuxna pratar om händelserna så att barnen hör. Barnen ska skyddas från onödiga detaljer och nyhetsbilder. För ett litet barn är det viktigt att känna att hen själv och de närmaste människorna är trygga.

Barn i skolåldern följer ofta själva med nyheter i olika medier. De delar också nyheter och material som berör kriget åt varandra i sociala medier och diskuterar händelserna utom räckhåll för de vuxna. Då man diskuterar händelserna med barn och unga är det viktigt att se till att barnen och de unga får sanningsenliga svar på sina frågor.

Barn i skolåldern kan föreställa sig att de hotfulla situationerna som visas i nyheterna skulle kunna drabba dem, men de klarar inte alltid av att realistiskt bedöma hur sannolik en sådan situation skulle vara. De unga kan till exempel fråga hur krisen i Ukraina kommer att påverka tryggheten i Finland i fortsättningen, om det är tryggt att leva i Finland eller om Finland också i något skede kommer att drabbas av krig. I samband med diskussionerna är det synnerligen viktigt att rätta till missförstånd och rykten. Det lönar sig också att fästa särskild uppmärksamhet vid användningen av sociala medier och vilka innehåll som delas där.

 

Tillbaka upp

En trygg miljö ger möjlighet att bearbeta olika föreställningar, tankar och känslor som berör krisen. Då man pratar om krisen i Ukraina behöver inte samtalen vara långa. Det går alltid bra att återkomma till diskussionen senare. Man kan behandla frågor om hur barnen och de unga får information om krisen och händelseförloppen och vilka känslor krissituationen väcker hos dem. Barnens och de ungas trygghetskänsla stärks av att de får ändamålsenliga och för deras ålder lämpliga svar på frågor som bekymrar.

Såväl i småbarnspedagogiken som i skolan och läroanstalten är det den vuxna som fungerar som modell för hur man förhåller sig även till svåra frågor och känslor. Barn och unga är skickliga på att känna av olika känslotillstånd hos de vuxna. Den vuxna stillar barnets sinne genom sitt eget agerande och sin närvaro. Då den vuxna förhåller sig lugnt känner också barnet och den unga att hen är trygg. Empati kan man bara lära sig av en empatisk vuxen.

Det är viktigt att personalen tar hand om sitt eget välbefinnande. De bör också ha möjlighet att diskutera och tala ut om sina egna känslor i en krissituation. Det är bra att tillsammans komma överens om var och när personalen har möjlighet att fritt diskutera sina egna känslor och upplevelser. För den psykiska och fysiska orken och för välbefinnandet är det viktigt att personalen upplever en känsla av gemenskap och psykologisk trygghet i den egna arbetsgemenskapen. Det här skapar också grunden för verksamhetskulturen i hela skolgemenskapen.

 

Tillbaka upp

Skolorna och läroanstalterna behöver förbereda sig för eventuella spänningar mellan elever och studerande. Personalen ska vara medveten om att inget barn och ingen ung person eller studerande är ansvarig för Rysslands attack och krisen i Ukraina. Inga ska behöva bli utsatt för diskriminering på grund av sin bakgrund och ingen ska heller behöva skämmas för sin bakgrund. Det är personalens skyldighet att genom sitt tal och sina handlingar föregå som exempel och visa att alla människor är lika värdefulla och att alla har rätt till ett tryggt liv.

I småbarnspedagogiken, förskolundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildning och yrkesutbildningen accepteras inga former av mobbning, våld eller diskriminering. Man ska som en del av utvecklingen av verksamhetskulturen målmedvetet och systematisk känna igen, ingripa i och förebygga mobbning. Centralt för att förebygga mobbning är att stödja kamratrelationerna mellan barnen, de unga och de studerande och att stödja hela gemenskapens välbefinnande.

Personalen har en central roll i att stödja utveckling av de sociala och emotionella färdigheterna hos barnen och de unga. Man ska lära barnen och de unga att känna igen konflikter och lösa dem på ett konstruktivt sätt. Situationer där det förekommit diskriminering, mobbning eller våld ska diskuteras tillsammans barnen och de unga och deras vårdnadshavare och man ska tillsammans försöka lösa situationen.

 

Tillbaka upp

I synnerhet i krissituationer är samarbetet mellan hemmet och skolan särskilt viktigt. Det är bra att informera hemmen om småbarnspedagogikens, skolans och läroanstaltens förfaringssätt i situationen och om hur krisen i Ukraina behandlas eller har behandlats.

Det lönar sig att uppmuntra föräldrarna till att fortsätta diskussionen hemma med det egna barnet eller den unga. Det är viktigt att hemmen får information om hur de kan stödja eleverna och de studerande till exempel med elev- och studerandevårdens tjänster och hur man hemma kan skydda barn och unga från alltför upprörande bilder och videor och från ett kontinuerligt nyhetsflöde om ämnet. Då den vuxna följer med nyheter om kriget i medierna lönar det sig att se till att de yngre barnen inte ser nyheterna ens av misstag. Det kan vid behov vara skäl att begränsa barnens och de ungas användning av sociala medier. Även här är det viktigt att den vuxna visar exempel.

I synnerhet i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna ska man nu se till att ingen blir lämnad utanför gemenskapen och att rätten till en trygg vardag uppfylls för varje barn, elev och studerande. Det är viktigt att uppmuntra hemmen att med låg tröskel vara i kontakt med småbarnspedagogiken, skolan eller läroanstalten och föräldrarna känner oro för det egna barnets eller den ungas situation. Det här gäller särskilt barn, elever och studerande med ukrainsk, rysk eller belarusisk bakgrund.

 

Tillbaka upp

Småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna är sektorsövergripande gemenskaper där det finns många olika former av kunnande. Just nu är det viktigt att extra noggrant följa med barnens och de ungas välbefinnande i deras vardagliga miljö.

Olika yrkesverksamma i småbarnspedagogiken, skolan och läroanstalten har också sina egna roller och uppgifter när det kommer till att behandla krissituationer. Elev- och studerandevårdsgruppen är i en nyckelroll när man planerar olika förfaringssätt, även i situationer som krisen i Ukraina. Det är bra att i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna gemensamt komma överens om hur ärendet behandlas i grupperna och hur småbarnspedagogikens, skolans och läroanstaltens sektorsövergripande kunnande, såsom speciallärare inom småbarnspedagogik, psykologer eller skol- och studerandehälsovård, vid behov kan anlitas.

Till elev- och studerandevårdens tjänster hör psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovård. Om en lärare eller någon annan i personalen är orolig för ett barn eller en ung person, ska barnet eller den unga hänvisas till psykolog- eller kuratorstjänsterna i enlighet med lagen. Även i situationer då ett barn eller en ung person reagerar på krisrelaterade nyheter på ett alarmerande sätt lönar det sig för läraren att modigt vara i kontakt med de sakkunniga inom elev- och studerandevården. De sakkunniga inom elev- och studerandevården erbjuder individuellt stöd för barnet, den unga och föräldrarna och delar vid behov med sig av sin sakkunskap åt läraren. Om hjälpen som erbjuds inom elev- och studerandevårdens tjänster inte är tillräcklig för barnet eller den unga ska hen hänvisas till stödtjänster utanför skolan.

Det är viktigt att informera eleverna, de studerande och hemmen om hur skolan och läroanstalten behandlar krisen i Ukraina och vilka elev- och studerandevårdstjänster det finns att tillgå. Inom småbarnspedagogiken är det bra att informera barnens vårdnadshavare om den småbarnspedagogiska verksamhetens förfaringssätt.

 

Tillbaka upp

Småbarnspedagogiken och undervisningen ger information och svar på barnens, de ungas och de studerandes frågor och hjälper dem att förstå händelserna och ställa dem i rätt proportion. De yngre barnen vet inte vad det pratas om, vad Ukraina är eller var det finns, vad ord som attack eller krig betyder eller varför sådant sker.

Frågor som berör krisen i Ukraina ska behandlas utifrån barnens och de ungas behov och utifrån det som barnen lyfter fram och som bekymrar dem. Målet är att ge information om krisen och bakgrunden till den som är lämplig för barnets och den ungas ålder samt redskap för att hantera de egna tankarna, känslorna och rädslorna.  

Det är viktigt att skapa framtidstro i den småbarnspedagogiska verksamheten och i undervisningen. I konfliktsituationer kan man bearbeta sina känslor bland annat genom konst och kultur. Man kan öva empatiförmågan på många olika sätt, bland annat genom att bekanta sig med ukrainsk konst och kultur.

 

Tillbaka upp

Det är möjligt att barn under skolåldern hör vad som talas runt omkring dem om krisen i Ukraina och att de i sin omgivning i vardagen ser bilder från Ukraina. I småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är det centralt att fästa uppmärksamhet vid barn som kommer nära krissituationen och som i den egna omgivningen har behövt känna särskild oro för situationen. Ett barn känner lätt av olika känslotillstånd hos människorna omkring, vårdnadshavare och äldre syskon, även om man inte direkt skulle ha pratat om sakerna med barnet. Det är viktigt att efter behov behandla krissituationen tillsammans med barnen i småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen.

En krissituation kan synas i barnens lekar, i olika sätt att uttrycka sig (till exempel när barnen målar) eller i barnens egna diskussioner, även om barnen inte direkt skulle prata om de här sakerna med personalen. Ett barn kan också med sitt beteende visa att hen känner oro. I krissituationer är det därför viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen iakttar barnen och lägger märke till situationer där barnet signalerar eller visar att hen grubblar på olika frågor. De välbekanta rutinerna i barngruppen och stunder av glädje i vardagen stärker barnets trygghetskänsla och ger framtidstro. Även om det är viktigt att individuellt bemöta barnet och prata om olika saker, krävs det också sensitivitet och hänsyn i situationen.

Det är också viktigt att lägga märke till om ett barn inte är medveten om krissituationen och att då vara försiktig med att omedvetet delge situationen för barnet. Att hantera en krissituation kräver sensitivitet och hänsyn. Det lönar sig att tala om saker med deras rätta namn, eftersom barnen ändå får höra om dem någon annanstans.

Personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen ska vara observanta med att barnen inte hör när personalen sinsemellan tar om krissituationen. Då personalen har en gemensam syn på hur krissituationer ska behandlas med barnen är det också lättare att bemöta barnen på ett sensitivt sätt och behandla olika situationer utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå och hens förutsättningar att hantera situationen. 

Läs mer om stöd från gemenskapen och mångprofessionellt kunnande inom förskoleundervisningens elevvård.

 

Grunderna för planen för småbarnspedagogik och förskoleundervisningens läroplan ger stöd i arbetet

Grunderna för planen för småbarnspedagogik (2022) och Grunderna för förskoleundervisningens läroplan (2014) samt värdegrunden, arbetssätten, målen och innehållen som definierats i grunderna skapar en naturlig utgångspunkt för att tillsammans med barnen behandla känslor och upplevelser som olika krissituationer ger upphov till. Det är viktigt att behandla målen för och innehållet i lärområdet Jag och vår gemenskap som fastställts i grunderna för planen för småbarnspedagogik och grunderna för förskoleundervisningens läroplan. Bland delområdena inom mångsidig kompetens stärker i synnerhet området vardagskompetens barnens färdigheter som anknyter till välbefinnande och trygghet.

Småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen främjar jämlikhet och likabehandling bland barnen och förebygger marginalisering. Småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen har vid sidan av hemmet en central roll i hanteringen av krissituationer. Betydelsen av sektorsövergripande arbete ökar när det är frågan om barn under skolåldern.

Om ett barn behöver stöd är ett tillförlitligt samarbete med vårdnadshavarna av största vikt. Samarbetet ska inledas i ett så tidigt skede som möjligt och man ska tillsammans med vårdnadshavarna diskutera det samarbete som man inom småbarnspedagogiken driver med olika myndigheter. Genom att ta upp saker till diskussionen bidrar man till att bygga upp en relation mellan vårdnadshavarna och familjen som bygger på öppenhet istället för på antaganden. Om barnets vårdnadshavare har flyttat till Finland från ett krisdrabbat område eller om de har kontakter på dessa områden, är det bra att vara medveten om att också deras trygghetskänsla har försämrats under krisen. Det är viktigt att personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen förstår den situation som familjer och barn som levt i en krissituation befinner sig i och att personalen kan handskas på rätt sätt med de här barnen till exempel då de uppvisar olika symtom. 

 

Tillbaka upp

Skolorna bör planera hur krisen i Ukraina och dess följder behandlas i den egentliga undervisningen i olika läroämnen eller i samarbetet mellan olika läroämnen och även mer informellt som en del av den övriga verksamheten i skolan. Det är viktigt att lyssna till elevernas önskemål och om det behövs erbjuda dem möjligheter att tillsammans prata om olika känslor och upplevelser. När man behandlar en kris kan det väcka svåra och även väldigt kraftiga känslor, och därför är det skäl att överväga vilka behov det finns att behandla situationerna med eleverna. Man behöver därmed också se till att eleverna vid behov har möjlighet att få samtalshjälp och stöd från elevvårdstjänsterna. Det är också viktigt att säkerställa att elever inom olika språkgrupper från information och stöd. 

En krissituation väcker alltid oro för framtiden. Det kan vara första gången barnet eller den unga upplever en situation som är förvirrande och ångestframkallande också för de vuxna, och därmed kan den ge upphov till rädsla och en känsla av ovisshet. Det är viktigt att hålla fast vid de vanliga rutinerna. Det är också viktigt att tala om krisen som ett tillfälligt tillstånd och att trots allt som pågår fästa uppmärksamheten på även små positiva händelser som väntar i framtiden. Det lönar sig inte att lova något som man inte kan veta med säkerhet.

För att skapa framtidstro är det viktigt att upprätthålla tilltron till att man klarar allt tillsammans. Här har skolans verksamhetskultur en central roll. De vuxna i skolan ska stödja eleverna och ingen ska behöva klara sig eller ta sig igenom saker och ting ensam. Det är viktigt att prata om olika känslor och upplevelser och hjälpa eleverna att reflektera över sina egna upplevelser och sätta ord på känslor som hör samman med dem. För att stärka framtidstron och tilliten är det viktigt att uppmuntra eleverna till regelbunden skolgång och stärka känslan av att skolan är en trygg plats för alla. 

Mångsidig kompetens är en central del både av studierna i enskilda läroämnen och i läroämnesövergripande studier i den grundläggande utbildningen. Målen för de olika delområdena inom mångsidig kompetens ger också stöd för att behandla kriser i undervisningen. Målet för studierna som utvecklar mångsidig kompetens är att fördjupa elevernas kunnande genom att man granskar olika samhälleliga och kulturella fenomen och deras samband med varandra. Krisen i Ukraina både kan och ska behandlas som en del av den läroplansenliga undervisningen i olika läroämnen.

 

Tillbaka upp

Gymnasierna bör planera hur krisen i Ukraina och dess följder behandlas i den egentliga undervisningen i olika läroämnen eller i samarbetet mellan olika läroämnen och även mer informellt som en del av den övriga verksamheten i läroanstalten. Det är viktigt att erbjuda de studerande möjligheter att tillsammans prata om olika känslor och upplevelser i enlighet med deras behov och önskemål. När man behandlar en kris kan det väcka svåra och även väldigt kraftiga känslor, och därför är skäl att överväga vilka behov det finns att behandla situationerna med de studerande. Man behöver också se till att de studerande vid behov har möjlighet att få samtalshjälp och stöd från studerandevårdens tjänster. Det är också viktigt att säkerställa att studerande som hör till olika språkgrupper får information och stöd.

Olika läroämnen lämpar sig beroende på läroämnets art på olika sätt för att behandla mänskliga, politiska och ekonomiska frågor som berör krissituationer. Inom de flesta läroämnen kan man behandla frågor och fenomen som berör krisen på ett naturligt och mångsidigt sätt med hjälp av olika arbeten och källmaterial. Olika teman och företeelser som berör krissituationen kan i undervisningen i gymnasiet också behandlas i samarbete mellan flera läroämnen. 

Mångsidig kompetens är en central del både av studierna i enskilda läroämnen och i läroämnesövergripande studier i gymnasiet. Målen för de olika delområdena inom mångsidig kompetens ger också stöd för att behandla kriser som en del av undervisningen i gymnasiet. Målet för studierna som utvecklar mångsidig kompetens är att fördjupa de studerandes kunnande genom att man granskar olika samhälleliga och kulturella fenomen och deras samband med varandra. I enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan är målet att den studerande ska iaktta och analysera företeelser och verksamhetsmiljöer i samtiden och lära sig finna element för att skapa en bra framtid. Syftet är också att den studerande ska kunna uttrycka motiverade synpunkter på önskvärda förändringar och att hen uppmuntras att stödja etiskt hållbara lösningar både vad gäller den egna vardagen och samhället.

 

Tillbaka upp

I yrkesutbildningen kan man tillsammans med de studerande behandla Rysslands attack mot Ukraina till exempel inom delområdet att verka i samhället och som medborgare som ingår i de gemensamma examensdelarna i de yrkesinriktade grundexamina. Man kan bland annat tala om principer för jämlikhet och likabehandling i krissituationer. Man kan också ta upp olika sätt att påverka i samhället som de studerande kan använda för att uttrycka sitt stöd för Ukraina.  

Inom delområdet upprätthållande av arbetsförmågan och välbefinnandet är det bra att gå igenom hur man kan ta hand om den egna hälsan och funktionsförmågan samt vad som krävs för att upprätthålla en trygg och hälsosam verksamhetsmiljö. I samband med att man diskuterar tryggheten och säkerheten i verksamhetsmiljön kan man också diskutera känslor av otrygghet och osäkerhet i den aktuella situationen. När man diskuterar med de unga är det bra att fokusera på sådant som man själv kan greppa och kontrollera. Det här hjälper de unga att upprätthålla den egna funktionsförmågan.   

Inom studierna i kunnande om kommunikation och interaktion kan man fästa särskild uppmärksamhet vid medieläskunnighet och hur man till exempel känner igen propaganda och förebygger hatretorik.  

I samband med undervisningen inom de yrkesinriktade examensdelarna kan man bland annat ta fasta på hur attacken mot Ukraina påverkar respektive bransch såsom arbetsmarknaden, ekonomin, handeln, trafiken, infrastrukturen, energin och säkerheten samt de samhälleliga relationerna och den psykosociala miljön.  

Vid läroanstalterna är det bra att se till att alla studerande har möjlighet att vid behov få samtalshjälp och stöd från studerandevården. Det är också viktigt att säkerställa att studerande som hör till olika språkgrupper får information och stöd.   

 

Tillbaka upp

Den grundläggande konstundervisningen ger möjlighet att bearbeta känslor som uppstår i en konfliktsituation. Med hjälp av empati kan man förstå andra och sig själv. Man kan öva på empatiförmågan kan till exempel genom att bekanta sig med ukrainsk konst och kultur. Konstens syfte är i synnerhet att ge hopp och tro inför framtiden. Med hjälp av konstforstran kan en elev eller studerande stärka sina förutsättningar att klara av osäkerhet och förändringar.

Läraren inom den grundläggande konstundervisningen känner sina elever och studerande bäst och är sakkunnig också i den här situationen. Läraren vet vilka verksamhetssätt som är de mest lämpliga och är lyhörd för barnens och de ungas behov. Det är inte alltid nödvändigt att separat lyfta fram krisen för att behandla den, ifall barnen och de unga känner sig stressade och ifall de inte själva tar upp saken. Studierna i ett konstämne kan i sig själv erbjuda ett tryggt utrymme där man bara får vara och glömma världen runt omkring.

Materialet som utarbetats för olika läroämnen i den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen kan ge idéer för att behandla situationen.

 

Tillbaka upp

Inom de kursbaserade utbildningarna i det fria bildningsarbetet som i regel riktar sig till vuxna är det bra att prata om krissituationen ifall en studerande för saken på tals och behöver stöd i ärendet.

Inom de långa linjerna i det fria bildningsarbetet kan frågan behandlas tillsammans med gruppen i en lämplig situation. I synnerhet inom utbildningar för grupper med invandrarbakgrund kan situationen ge upphov till spänningar: det är viktigt att framhäva vikten av likvärdigt bemötande för alla oberoende av nationell, språklig eller kulturell bakgrund. Det är viktigt att uppmuntra de studerande till öppen och saklig kommunikation.

 

Tillbaka upp