Bakgrund
Rättsgrund
- Statsunderstödslagen (688/2001)
- Statsbudgeten för 2019
- Lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och förordningen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1766/2009)
Övrigt
Mot toppkvalitet, Kvalitetsstrategi för yrkesutbildningen till år 2030 (UKM 29:2019)
Statsminister Antti Rinnes regeringsprogram 6.6.2019: Ett inkluderade och kunnigt Finland
Mål
Allmänna mål för statsunderstödet:
- samhälleliga effekter
- förbättring av yrkesutbildningens resultat och effekter
- förstärkning av det nationella, regionala och internationella samarbetet
- utveckling av en arbets- och näringslivs livsorienterad samt studerandeorienterad yrkesutbildning
- utveckling av nya verksamhetsmodeller för yrkesutbildningen
Målet för detta statsunderstöd är att stödja utbildningsanordnarna i genomförandet av
effektmålen och utvecklingsåtgärderna i publikationen om kvalitetsstrategin för
yrkesutbildningen till år 2030 och genomföra regeringsprogrammets mål som gäller
förbättringen av kvaliteten på yrkesutbildningen.
Projekten genomförs i samarbetsnätverk. För att uppnå effekter och synergi skapas
utvecklingsgrupper utgående från de gemensamma tyngdpunkterna inom de olika
nätverksprojekten. För varje utvecklingsgrupp utses en tyngdpunktskoordinator bland
nätverksprojektens koordinatorer. Den gemensamma utvecklingen genomförs bl.a. i form av
nationella evenemang. Tyngdpunktskoordinatorerna bildar en koordineringsgrupp för hela
ansökningsgruppen. Koordineringsgruppen koordinerar, följer upp, handleder och stöder
verksamheten i nätverksprojekten tillsammans med Utbildningsstyrelsen. Gruppens
verksamhet planeras tillsammans med Utbildningsstyrelsen.
Ledningen för utbildningsanordnarna deltar i utvecklingsverksamheten och stöder den. I
projektverksamheten medverkar utbildningsanordnare som befinner sig i olika skeden av
kvalitetsledningsarbetet, även sådana som befinner sig i inledningsskedet av utvecklingen av
kvalitetsledningssystemet. Det ska också var möjligt för sådana utbildningsanordnare som inte är med i projektnätverken att delta i projektverksamheten. I projekten använder man sig av peer learning och samarbetar också med de andra projekten inom denna ansökan samt
Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet.
I nätverksprojekten ska man använda sig av resultat från tidigare projekt (bl.a.
utvecklingsprogrammen Bästa) samt utveckla, testa och utföra pilotverksamhet kring rutiner och modeller. Projektet planeras och genomförs så att resultaten och rutinerna är tillgängliga för alla aktörer inom yrkesutbildningen redan under projektets gång. Koordinatorerna för projektnätverken, tyngdpunktskoordinatorerna och koordineringsgruppen följer upp verksamheten, produkterna och effekterna tillsammans med Utbildningsstyrelsen under projektets gång.
Tyngdpunksområdena
Tyngdpunktsområdena för ansökan enligt riktlinjerna och utvecklingsåtgärderna (för åren
2020–2022) i publikationen om kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen till år 2030:
Tyngdpunktsområde som är gemensamt för alla:
1. Kvalitetsledningen är helhetsbetonad
Kvalitetsledningen är helhetsbetonad och systematisk på alla aktörsnivåer, i alla
servicenätverk och i allt partnersamarbete inom yrkesutbildningen. Kvalitetsledningen utgör en permanent del av arbetet för alla som verkar inom yrkesutbildningen.
Utbildningsanordnarna säkerställer att kvalitetsledningssystemen omfattar
utbildningsanordnarens hela verksamhet gällande yrkesutbildningen och omfattar på ett
balanserat sätt de olika faserna i kvalitetsledningen. Utbildningsanordnarna utvecklar
rutiner för att säkerställa att kvalitetsledningen utgör en permanent del av arbetet för alla
dem som verkar inom yrkesutbildningen.
Utbildningsanordnarna stöder genom sina rutiner och sin verksamhet utvecklingen av
kvalitetskulturen genom att utöka delaktigheten och medverkan bland personalen, de
studerande, samarbetspartnerna och intressentgrupperna.
Utbildningsanordnarna säkerställer att utbildningsorganisationen och partner- och
servicenätverken har en gemensam uppfattning om kvaliteten och kvalitetsledningen samt
målen och riktlinjerna för dem.
Utbildningsanordnarna inför de rutiner som skapats inom utvecklingsprogrammen Bästa
gällande utbildningsanordnarens kärnprocesser samt därtill hörande serviceprocesser samt
utökar samarbetet gällande kvalitetsledningen och utvecklingen av den tillsammans ned
samarbetspartner, servicenätverken och övriga aktörer.
Därtill kan projektnätverket ansöka om understöd för ett eller flera av följande
tyngdpunktsområden (2–4):
2. Kundorientering utgör utgångspunkten för verksamheten.
Kvaliteten och kvalitetsledningen utvecklas utgående från olika kundgruppers behov och förväntningar och kunderna har en aktiv roll i utvecklingen av dem. Kvalitetsledningen skapar mervärde åt kunderna på alla nivåer inom yrkesutbildningen, i partnersamarbetet och i nätverken.
Utbildningsanordnarna stöder en samverkande verksamhetskultur för att kunna införa
kundorienterade rutiner samt utvecklar undervisningspersonalens och den övriga
personalens kompetens i kvalitetsledning genom att göra dem delaktiga i utvecklingen av kvalitetsledningen. Utbildningsanordnarna förstärker samarbetet gällande
kvalitetsledningen och utvecklingen av den tillsammans med samarbetspartner,
servicenätverk och andra aktörer. På så sätt säkerställs kvaliteten på verksamheten och
tjänsterna vid övergångsskedena och andra kontaktytor inom utbildningssystemet.
Utbildningsanordnarna inför rutiner som säkerställer att man systematiskt använder sig av
respons från kunderna och annan kundinformation vid förbättringen av kvaliteten på
verksamheten och tjänsterna.
3. Kontinuerlig förbättring i riktning mot utmärkt kvalitet utgör en permanent del av
verksamheten.
Anordnarna av yrkesutbildning utvecklar på ett systematiskt och förutseende sätt sin
verksamhet, så att den kan möta de förändrade kraven i verksamhetsmiljön.
Utbildningsanordnarna har förmåga att identifiera förändringsbehoven och att utveckla och förnya kvalitetsledningen utgående från dem. Förbättringen och utvecklingen av kvaliteten grundar sig på kontinuerligt lärande och på utveckling av verksamheten i riktning mot utmärkt kvalitet.
Utbildningsanordnarna utvecklar och inför rutiner som skapar möjligheter för snabba
reaktioner, prognostisering och framtidsorientering samt ledning i förändringssituationer.
På så sätt främjar utbildningsanordnarna en kontinuerlig förbättring på ett målinriktat sätt.
4. Tydliga mål för kvaliteten och effekterna av verksamheten ställs upp och
måluppfyllelsen och resultaten följs upp systematiskt.
De centrala uppgifterna för yrkesutbildningen är att producera kunnande som motsvarar individernas, arbetslivets och samhällets behov, utveckla arbetslivet samt stärka individernas välbefinnande och förutsättningar. Anordnarna av yrkesutbildning ställer upp tydliga mål för utbildningen samt för dess kvalitet och effekter. Resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de uppställda målen. Resultaten utgör utgångspunkten för att ställa upp nya mål och förbättra verksamheten.
Utbildningsanordnarna utvecklar rutiner för att följa upp genomförandet av målen gällande
kvaliteten och informationshanteringen. Utbildningsanordnarna utvecklar och inför rutiner för att kommunicera till personalen, kunderna och de centrala intressentgrupperna om målen och säkerställer att de uppfylls som en del av sitt kvalitetsledningssystem.