Vanliga frågor

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska lika intagningsgrunder tillämpas på barnen vid intagningen till morgon- och eftermiddagsverksamheten. Om det finns fler sökande än antal platser beslutar kommunen på vilka grunder valet görs. Intagningsgrunderna får inte vara diskriminerande. Enligt grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/intagning-till-morgon-och-eftermiddagsverksamhet-0

Vid planeringen av en utlandsperiod ska man också utreda möjligheten för den studerande att visa sitt kunnande på en utländsk arbetsplats. I diskussion med den studerande utarbetar man i PUK en plan för förvärvandet av kunnande och yrkesprovet utomlands. Om man i PUK dokumenterat att yrkesprovet eller yrkesproven genomförs utomlands ska det följa lagstiftningen för yrkesutbildningen. Bedömningen av kunnandet ska göras av en lärare och en företrädare för arbetslivet. Minst en av de två bedömarna ska vara på plats under ett enskilt yrkesprov. Det är också möjligt att endast förvärva kunnandet utomlands och sedan genomföra yrkesprovet i Finland.

Det är utbildningsanordnarens skyldighet att avgöra om arbetsplatsen är lämplig utgående från examengrunderna och att utbilda bedömarna för deras uppgift. Det är också möjligt att den mottagande läroanstalten ansvarar för säkerställandet och introduktionen i bedömningskompetensen för företrädaren för arbetsplatsen i enlighet med överenskomna principer (ECVET). Om detta inte går att genomföra måste den sändande läroanstalten försäkra sig om att bedömaren har tillräcklig bedömningskompetens. Det är också möjligt att använda sig av personalmobilitet för att introducera handledarna.

Yrkesprovsmiljön ska väljas så att det är möjligt att visa det kunnande som krävs i examensgrunderna. Om något av kraven på yrkesskicklighet inte går att visa i en specifik situation eller i en viss yrkesprovsmiljö kan den studerande komplettera visandet av sitt kunnande på andra sätt, så att kunnandet kan bedömas som helhet. En komplettering kan till exempel bli aktuell om de praktiska arbetsuppgifterna inte omfattar alla krav på yrkesskicklighet. Yrkesprovet kan då kompletteras till exempel genom en muntlig intervju eller skriftliga uppgifter. Yrkesprovet kan också fortgå på en annan arbetsplats eller i en annan arbetsmiljö i hemlandet, så att man kan säkerställa helheten av påvisandet av kunnandet och att bedömningen blir tillförlitlig. Kraven på yrkesskicklighet i en examensdel kan därmed visas i ett eller flera yrkesprov.

Mer anvisningar om yrkesprov och bedömning av kunnande finns i handledningsbladet på eGrunder:

För arbetsuppgifter inom restaurang- och cateringbranschen krävs ett hygienpass som avlagts med godkänt resultat. Personer som arbetar inom livsmedelsbranschen och som hanterar oförpackade livsmedel som lätt förstörs ska ha ett hygienpass. Hygienkompetens visas genom att avlägga ett hygienpasstest med godkänt resultat.

Nuvarande grunder för grundexamen inom restaurang- och cateringbranschen (OPH-2707-2017) trädde i kraft 1.8.2018 och då var det fortfarande möjligt att få hygienpasset utifrån en lämplig examen eller utbildning. Efter ändringen i livsmedelslagen (1397/2019, 27 §) kan hygienpasset inte längre beviljas på basis av en lämplig examen eller utbildning inom livsmedelsbranschen, utan alla bör avlägga ett hygienpasstest. Ändringen trädde i kraft 1.1.2020. Ett hygienpass som beviljats på basis av en examen eller utbildning före 31.12.2019 gäller fortfarande efter lagändringen. Enligt examensgrunderna ska den studerande följa lagstiftningen som gäller hygien. Examensbetyget utfärdas endast om den studerande avlagt Livsmedelsverkets officiella hygienpasstest med godkänt resultat.

Undervisningen av barn och unga i läropliktsåldern ordnas som närundervisning. Närundervisningen ges av en lärare i en trygg studiemiljö som skolan anvisat och ordnas under de arbetstider som fastställts i arbetsplanen. Enligt lagen om grundläggande utbildning är det inte möjligt att undervisningen ordnas som distansundervisning där eleven själv väljer tidpunkten och platsen för studierna. I undervisningen kan ändå utnyttjas fjärruppkoppling t.ex. med hjälp av video eller dator, förutsatt att de ovannämnda kriterierna för närundervisning uppfylls.

Grundläggande utbildning för vuxna kan däremot ordnas helt eller delvis som distansundervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Paragraf 20 a i lagen om grundläggande utbildning upphörde att gälla 31.7.2022. Den grundläggande utbildningen ordnas alltså i form av närundervisning. Det är inte möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, det vill säga distansundervisning, efter 1.8. 2022.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/distansundervisning-i-den-grundlaggande-undervisningen

Ämnesord

elevens rättigheter, distansundervisning, fjärruppkoppling i undervisningen

Lagstiftning som tillämpas samt anvisningar

Nej, det kan det inte. I detta avseende är lärokursen i svenska som andraspråk likvärdig med lärokursen i svenska som modersmål. Läroanstalterna bedömer om en studerande med invandrarbakgrund har tillräckliga språkkunskaper för studierna. Att den studerande har avlagt en tidigare examen eller examensdel på svenska kan räcka för att påvisa tillräckliga kunskaper i svenska.

När man söker till gymnasium testas inte färdigheterna i studiespråket. Inom yrkesutbildningen finns branschspecifika krav. Vissa yrkesinstitut kräver att språkkunskaper visas med ett språkfärdighetstest eller med tidigare utbildning, om den studerande har ett annat modersmål än svenska. Om språkkunskaperna visas med vitsordet i lärokursen i modersmål inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet, är svenska som modersmål och svenska som andraspråk likvärdiga, till exempel genom att vitsordet 7 i båda lärokurserna motsvarar färdighetsnivå A2, vitsordet 8 färdighetsnivå B1 och vitsordet 9 färdighetsnivå B2. Inom yrkesutbildningen är den fordrade färdighetsnivån vanligtvis A2—B2, beroende på vilken bransch det rör sig om.

Yrkeshögskolorna ordnar vanligtvis ett språkprov. Det lönar sig att kontakta läroanstalten för att kolla språkkraven. Vid universiteten godkänns för att påvisa kunskaper i svenska språket (1) att den studerande har avlagt examen inom grundläggande utbildning, examen på andra stadiet eller annan examen som ger högskolebehörighet på svenska, (2) godkänt vitsord i svenska som modersmål på avgångsbetyget för studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen eller (3) minst vitsordet approbatur (A) i provet i svenska som modersmål eller provet i svenska som andraspråk i finländsk studentexamen. Lärokursen i svenska som modersmål och lärokursen i svenska som andraspråk är alltså likvärdiga. Om den sökande inte har avlagt examen i sin helhet, kan vitsordskraven för proven i lärokurserna variera.

Flerspråkig kompetens hos eleven ses som en fördel och utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Eleverna ska använda sina färdigheter i olika språk som stöd för allt lärande i olika läroämnen. Undervisningen stödjer elevernas flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som eleven använder på fritiden. Språkmedveten undervisning stärker elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att använda även det lilla de kan på ett annat språk. Av denna anledning ska även lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur ses som ett alternativ som stöder elevens språkkunskaper, eftersom fokus ligger på det som är viktigast för en elev med ett annat modersmål än svenska. Lärokursen i svenska som andraspråk är alltså lika viktig för elevens fortsatta studier som lärokursen i svenska som modersmål.

Uppdaterad 28.12.2022

Med utbildningsanordnare avses i den här texten anordnare av förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning, utbildning som handleder för examensutbildning (Hux), utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) och det fria bildningsarbetets utbildning för läropliktiga i enlighet med 1 § i lagen om elev- och studerandevård. Med elev anses även barn inom förskoleundervisningen. Med elev- och studerandevårdstjänster avses skol- och studerandehälsovård samt kurators- och psykologtjänster inom elev- och studerandevården.

Med överlämnande av elevens eller den studerandes uppgifter avses en situation, där utbildningsanordnaren lämnar över uppgifter om elever eller studerande till välfärdsområdena för anordnandet av elev- och studerandevårdstjänster och den individuella elev- och studerandevården. Till vardags talar man vanligtvis om överföring av uppgifter eller förmedling av information, som kan genomföras på olika sätt. Uppgifter kan till exempel överföras direkt mellan system eller genom att bevilja användarrättigheter till utbildningsanordnarens system för elev- eller studerandeadministration. Uppgifter kan även överföras genom att ge en kopia eller en utskrift av de nödvändiga uppgifterna.

Utbildningsanordnaren svarar för att överlämnandet av elevens eller den studerandes uppgifter är lagenlig. Utbildningsanordnaren ska alltså före överlämnandet av uppgifter kontrollera att de lagenliga förutsättningarna för att lämna över uppgifterna uppfylls. Överlämnandet och grunderna för överlämnandet ska även antecknas, så att anordnaren vid behov senare kan påvisa att överlämnandet varit lagenligt. När man bedömer förutsättningarna är det bland annat viktigt att identifiera i vilket personuppgiftsregister uppgifterna som ska överlämnas ingår, om uppgifterna som ska överlämnas är offentliga eller sekretessbelagda och med vilken metod man ämnar lämna över uppgifterna. Bedömningen av förutsättningarna för att lämna över uppgifter beskrivs närmare senare i texten. 

1. Kan utbildningsanordnaren ge elev- och studerandevårdstjänsternas personal, det vill säga kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare, tillgång till sitt system för elev- eller studerandeadministration även efter att dessa har övergått till att vara anställda av välfärdsområdena?

Trots att kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare inom elev- och studerandevården övergår till att vara anställda av välfärdsområdena vid årsskiftet, förblir deras rätt att behandla elevers och studerandes uppgifter för anordnandet av den lagstadgade individuella elev- och studerandevården oförändrad och reformen av social- och hälsovården medför inga förändringar med tanke på detta. Välfärdsområdets anställda kan även fortsättningsvis ha användarkoder till elektroniska system såsom Wilma, om de har rätt att behandla uppgifterna som en del av sitt arbete och om åtkomsten till systemet är lagenlig.

Uppgifter som gäller en enskild elev eller studerande kan lämnas över till anställda inom elev- och studerandevården, om det rör sig om en anställd som ingår i den sektorsövergripande expertgrupp som sammankallats till stöd för eleven eller den studerande med dennes samtycke. Om det rör sig om en anställd som inte ingår i den sektorsövergripande individuella elev- eller studerandevården, kan uppgifter om eleven eller den studerande lämnas över med grund i lagen eller med elevens eller den studerandes samtycke. Det är till exempel fråga om överlämnande av uppgifter om utbildningsanordnaren beviljar en person som är anställd av en annan myndighet, till exempel kuratorer eller psykologer inom elev- och studerandevården som är anställda av välfärdsområdet, tillgång till sina egna datasystem och personuppgifterna i systemen.

Om det inte är möjligt att ge begränsad tillgång till datasystemen i enlighet med behovet av information, måste överlämnandet av uppgifter ordnas på något annat sätt än genom att ge tillgång till samtliga uppgifter i datasystemet. Kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare inom elev- och studerandevården får endast behandla de uppgifter som de behöver för att sköta sina arbetsuppgifter. Vid överlämnandet av uppgifter är det viktigt att den som gör en begär om uppgifterna kan specificera vilka uppgifter hen behöver och på vilken grund. Den som lämnar över uppgifterna får endast lämna över sådana uppgifter som den som begär uppgifterna har lagenlig rätt till eller samtycke till av eleven/den studerande eller dennes vårdnadshavare.

Utbildningsanordnaren samlar in och behandlar elevers och studerandes personuppgifter för anordnandet av utbildning. Dessa uppgifter utgör inom utbildningen ett elev- eller studeranderegister, vars uppgifter lagras och behandlas i utbildningsanordnarens system för elev- eller studerandeadministration. Utbildningsanordnaren ansvarar enligt dataskyddsförordningen i egenskap av personuppgiftsansvarig för att personuppgifterna i registret behandlas på ett lagenligt sätt. I en situation där utbildningsanordnaren beviljar tillgång till uppgifterna i elev- eller studeranderegistret (inkl. elevens eller den studerandes namn eller kontaktuppgifter) till kuratorer, psykologer, hälsovårdare eller läkare som är anställda av välfärdsområdet, rör det sig om överlämnande av elevens eller den studerandes personuppgifter till en annan personuppgiftsansvarig. Utbildningsanordnaren ska alltså före tillgång till uppgifterna beviljas, kontrollera att de lagenliga förutsättningarna för att lämna över uppgifterna uppfylls. Efter att uppgifterna lämnats över svarar välfärdsområdet i egenskap av personuppgiftsansvarig för den lagenliga behandlingen av uppgifterna i det syfte för vilket uppgifterna har lämnats över.

Journalhandlingar som utarbetas av hälsovårdspersonal (hälsovårdare, psykologer och läkare) som arbetar inom elev- och studerandevården lagras i enlighet med lagstiftningen om hälsovård och personuppgiftsansvarig är det välfärdsområde som anordnat tjänsten. Klientjournaler som utarbetas av kuratorer som arbetar inom elev- och studerandevården lagras i enlighet med lagstiftningen om socialvård och personuppgiftsansvarig är det välfärdsområde som anordnat tjänsten. Utbildningsanordnaren upprätthåller fortsättningsvis i egenskap av personuppgiftsansvarig registret för de sektorsövergripande expertgrupperna inom den individuella elev- och studerandevården (elevvårdsregister/studerandevårdsregister). Den sektorsövergripande expertgruppens elev- och studerandevårdsberättelser inom den individuella elev- och studerandevården samt övriga handlingar om enskilda elever eller studerande som utarbetats eller tagits emot vid uppgifter i anslutning till detta arbete, inkl. samtycken, införs i registret. Den personuppgiftsansvarige, det vill säga utbildningsanordnaren, ska utse en ansvarsperson för registret. Ansvarspersonen fastställer från fall till fall användarrättigheterna för alla yrkesverksamma inom elev- eller studerandevården som deltar i expertgruppen för eleven eller den studerande (lärare och yrkesverksamma inom elev- och studerandevårdstjänsterna) till uppgifterna som förs in i registret.

På överlämnandet av offentliga personuppgifter ur elev- eller studeranderegistret tillämpas 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt bestämmelsen får personuppgifter ur en myndighets personregister lämnas över i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att lagra och använda sådana personuppgifter. Vid överlämnandet ska man även följa allmänna dataskyddsprinciper. Det ovannämnda innebär bland annat att mottagaren av uppgifterna som lämnas över ska ha en rättslig grund för behandlingen av uppgifterna enligt dataskyddsförordningen och att uppgifterna som lämnas över ska vara nödvändiga för att sköta uppgifterna som kurator, psykolog, hälsovårdare eller läkare. Överlämnandet ska även genomföras på ett datasäkert sätt. Om sekretessbelagda uppgifter ingår i uppgifterna som lämnas över, kan uppgifterna överlämnas i enlighet med 26 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet endast med samtycke eller om det i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter.

Utbildningsanordnaren ska även beakta bestämmelserna som gäller metoden för överlämnandet av uppgifter. Om överlämnandet av uppgifter genomförs genom att bevilja användarrättigheter till systemet, rör det sig om öppnande av en elektronisk förbindelse till en annan myndighet. Om förutsättningarna för öppnande av en elektronisk förbindelse föreskrivs närmare i 23 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Öppnande av en elektronisk förbindelse förutsätter bland annat att förbindelsen begränsas till endast enskild sökning av sådana behövliga eller nödvändiga uppgifter som är förenliga med informationsrätten. Uppgifter kan dessutom även

överlämnas via ett tekniskt gränssnitt. Förutsättningarna för att öppna en elektronisk förbindelse och använda ett tekniskt gränssnitt behandlas närmare i Informationshanteringsnämndens rekommendation 2021:21. Den personuppgiftsansvarige kan lämna över uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig även på andra sätt än genom att bevilja användarrättigheter, till exempel med krypterad e-post.

2. Kan utbildningsanordnaren överlämna namn och födelsedatum för elever eller studerande till skol- och studerandehälsovården?

Elevernas eller de studerandes namn, födelsedatum och andra grundläggande uppgifter ingår i utbildningsanordnarens elev- eller studeranderegister. Överlämnande av uppgifter ur elev- eller studeranderegistret till skol- och studerandehälsovården fastställs enligt samma bestämmelser som det som beskrivs ovan för den individuella elev- eller studerandevården i punkt 1.

Dataombudsmannen har i sitt beslut (TSV 95/41/2000, 31.5.2000) tagit ställning till överlämnandet av uppgifter om elevers eller studerandes namn eller födelsedatum för anordnandet av skol- och studerandehälsovårdstjänster. Utgående från beslutet kan utbildningsanordnaren även i fortsättningen lämna över elevens eller den studerandes namn och födelsedatum för anordnandet av dessa tjänster till de delar som uppgifterna är nödvändiga för att kunna sköta välfärdsområdets lagstadgade uppgifter. Även uppgifter om elevens eller den studerandes klass och grupp kan lämnas över, om uppgiften är nödvändig för detta syfte. Om välfärdsområdets skyldighet att ordna skol- och studerandehälsovården och uppgifter i anslutning till denna föreskrivs närmare i bland annat 15 a, 16 och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt beslutet kan elevens eller den studerandes personbeteckning dock först samlas in inom skol- och studerandehälsovården av eleven/den studerande själv när vårdrelationen har inletts.

Uppdaterad 28.12.2022. Precisering tillagd om att välfärdsområdets anställda även fortsättningsvis kan ha användarkoder till elektroniska system såsom Wilma, om de har rätt att behandla uppgifterna som en del av sitt arbete och om åtkomsten till systemet är lagenlig. 

Utgångspunkten är att den grundläggande utbildningen ordnas i enlighet med lagstiftningen. Det är viktigt att utveckla lösningar för att se till att undervisningen fortsätter och trygga elevernas välbefinnande samt personalens ork vid olika störningssituationer. För att det ska vara möjligt att fortsätta verksamheten även vid störningar är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand har planerat till exempel samarbetet mellan skolor och vid behov kommit överens om samarbete med andra anordnare av utbildning.

Att avbryta skolarbetet är den allra sista utvägen inom den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet och det inte är möjligt att ordna undervisningen genom att placera undervisningstimmarna på ett avvikande sätt eller ordna undervisningen på ett annat ställe, i samarbete med en annan skola eller tillsammans med andra utbildningsanordnare. Om det inte är möjligt att ordna undervisningen, kan utbildningen tillfälligt avbrytas. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen samt beslut om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)

Inom en del branscher är det vanligt att en studerande efter att ha avlagt en yrkesinriktade examen även vill avlägga ett annat kompetensområde inom samma examen. På så sätt stärker den studerande sitt kunnande och utökar sina möjligheter till sysselsättning.

Enligt föreskrifterna utfärdas betyget alltid enligt de examensgrunder som legat som grund för den examen eller de examensdelar som den studerande avlagt.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt fortfarande är i kraft kan den studerande inleda studier med målet att avlägga de examensdelar som behövs för kompetensområdet. I betyget över avlagda examensdelar kan man enligt Utbildningsstyrelsens föreskrift om betyg föra in kompetensområdet och/eller examensbenämningen om den studerande har ett examensbetyg för samma examen som avlagts enligt ännu ikraftvarande examensgrunder.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt är på övergångstid eller inte längre är i kraft ska den studerande avlägga hela examen enligt de nya examensgrunderna, för att man i betyget ska kunna föra in ett nytt kompetensområde och/eller en ny examensbenämning. I det här fallet är den studerandes mål att avlägga hela examen och det tidigare kunnandet erkänns i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrifter och anvisningar. Den studerande får ett examensbetyg när hen med godkänt vitsord har avlagt de examensdelar som krävs i enlighet med uppbyggnaden av examen.

Utbildningsstyrelsen fattar inte beslut om behörighet för lärare i elevens eget modersmål.

Utbildningsstyrelsen kan fatta beslut om behörighet som ges av en utländsk examen för uppgifter för vilka det finns lagstadgade behörighetskrav.

Undervisning i det egna modersmålet ordnas vanligtvis som undervisning i elevens eget modersmål som kompletterar den grundläggande utbildningen. I lagstiftningen fastställs inga behörighetskrav för undervisning i det egna modersmålet som kompletterar den grundläggande utbildningen. I detta fall avgör utbildningsanordnaren vilken slags behörighet och vilket slags kunnande som krävs av läraren.

Behörighetskraven för ämneslärare är

• högre högskoleexamen
• studier i ämnena som undervisas som omfattar minst 60 eller minst 120 studiepoäng och
• pedagogiska studier för lärare som omfattar minst 60 studiepoäng.

Du har avlagt högre högskoleexamen i Finland. 

Du kan ansöka om Utbildningsstyrelsens beslut om att jämställa din utländska lärarutbildning med pedagogiska studier för lärare i Finland som omfattar minst 60 studiepoäng. Vid denna typ av beslut krävs vanligtvis kompletterande pedagogiska studier för lärare som ska genomföras i Finland.  

Du kan påvisa din behörighet när det gäller studierna i ämnet som undervisas antingen med Utbildningsstyrelsens beslut om jämställande eller med ett motsvarighetsintyg som utfärdats av universitetet. Om studier i matematik ingår i den högre högskoleexamen som du avlagt i Finland, ta först reda på om det finländska universitet som utfärdat examen kan ge dig ett motsvarighetsintyg.