Vanliga frågor


På denna sida har vi samlat information om olika aspekter av Utbildningsstyrelsen. Om du inte hittar svaret kan du skicka din fråga genom att använda formuläret längst ner på sidan.

158 relaterade frågor

Nyckelord Elev- och studerandevård

Uppdaterad 28.12.2022

Med utbildningsanordnare avses i den här texten anordnare av förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och yrkesutbildning, utbildning som handleder för examensutbildning (Hux), utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) och det fria bildningsarbetets utbildning för läropliktiga i enlighet med 1 § i lagen om elev- och studerandevård. Med elev anses även barn inom förskoleundervisningen. Med elev- och studerandevårdstjänster avses skol- och studerandehälsovård samt kurators- och psykologtjänster inom elev- och studerandevården.

Med överlämnande av elevens eller den studerandes uppgifter avses en situation, där utbildningsanordnaren lämnar över uppgifter om elever eller studerande till välfärdsområdena för anordnandet av elev- och studerandevårdstjänster och den individuella elev- och studerandevården. Till vardags talar man vanligtvis om överföring av uppgifter eller förmedling av information, som kan genomföras på olika sätt. Uppgifter kan till exempel överföras direkt mellan system eller genom att bevilja användarrättigheter till utbildningsanordnarens system för elev- eller studerandeadministration. Uppgifter kan även överföras genom att ge en kopia eller en utskrift av de nödvändiga uppgifterna.

Utbildningsanordnaren svarar för att överlämnandet av elevens eller den studerandes uppgifter är lagenlig. Utbildningsanordnaren ska alltså före överlämnandet av uppgifter kontrollera att de lagenliga förutsättningarna för att lämna över uppgifterna uppfylls. Överlämnandet och grunderna för överlämnandet ska även antecknas, så att anordnaren vid behov senare kan påvisa att överlämnandet varit lagenligt. När man bedömer förutsättningarna är det bland annat viktigt att identifiera i vilket personuppgiftsregister uppgifterna som ska överlämnas ingår, om uppgifterna som ska överlämnas är offentliga eller sekretessbelagda och med vilken metod man ämnar lämna över uppgifterna. Bedömningen av förutsättningarna för att lämna över uppgifter beskrivs närmare senare i texten. 

1. Kan utbildningsanordnaren ge elev- och studerandevårdstjänsternas personal, det vill säga kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare, tillgång till sitt system för elev- eller studerandeadministration även efter att dessa har övergått till att vara anställda av välfärdsområdena?

Trots att kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare inom elev- och studerandevården övergår till att vara anställda av välfärdsområdena vid årsskiftet, förblir deras rätt att behandla elevers och studerandes uppgifter för anordnandet av den lagstadgade individuella elev- och studerandevården oförändrad och reformen av social- och hälsovården medför inga förändringar med tanke på detta. Välfärdsområdets anställda kan även fortsättningsvis ha användarkoder till elektroniska system såsom Wilma, om de har rätt att behandla uppgifterna som en del av sitt arbete och om åtkomsten till systemet är lagenlig.

Uppgifter som gäller en enskild elev eller studerande kan lämnas över till anställda inom elev- och studerandevården, om det rör sig om en anställd som ingår i den sektorsövergripande expertgrupp som sammankallats till stöd för eleven eller den studerande med dennes samtycke. Om det rör sig om en anställd som inte ingår i den sektorsövergripande individuella elev- eller studerandevården, kan uppgifter om eleven eller den studerande lämnas över med grund i lagen eller med elevens eller den studerandes samtycke. Det är till exempel fråga om överlämnande av uppgifter om utbildningsanordnaren beviljar en person som är anställd av en annan myndighet, till exempel kuratorer eller psykologer inom elev- och studerandevården som är anställda av välfärdsområdet, tillgång till sina egna datasystem och personuppgifterna i systemen.

Om det inte är möjligt att ge begränsad tillgång till datasystemen i enlighet med behovet av information, måste överlämnandet av uppgifter ordnas på något annat sätt än genom att ge tillgång till samtliga uppgifter i datasystemet. Kuratorer, psykologer, hälsovårdare och läkare inom elev- och studerandevården får endast behandla de uppgifter som de behöver för att sköta sina arbetsuppgifter. Vid överlämnandet av uppgifter är det viktigt att den som gör en begär om uppgifterna kan specificera vilka uppgifter hen behöver och på vilken grund. Den som lämnar över uppgifterna får endast lämna över sådana uppgifter som den som begär uppgifterna har lagenlig rätt till eller samtycke till av eleven/den studerande eller dennes vårdnadshavare.

Utbildningsanordnaren samlar in och behandlar elevers och studerandes personuppgifter för anordnandet av utbildning. Dessa uppgifter utgör inom utbildningen ett elev- eller studeranderegister, vars uppgifter lagras och behandlas i utbildningsanordnarens system för elev- eller studerandeadministration. Utbildningsanordnaren ansvarar enligt dataskyddsförordningen i egenskap av personuppgiftsansvarig för att personuppgifterna i registret behandlas på ett lagenligt sätt. I en situation där utbildningsanordnaren beviljar tillgång till uppgifterna i elev- eller studeranderegistret (inkl. elevens eller den studerandes namn eller kontaktuppgifter) till kuratorer, psykologer, hälsovårdare eller läkare som är anställda av välfärdsområdet, rör det sig om överlämnande av elevens eller den studerandes personuppgifter till en annan personuppgiftsansvarig. Utbildningsanordnaren ska alltså före tillgång till uppgifterna beviljas, kontrollera att de lagenliga förutsättningarna för att lämna över uppgifterna uppfylls. Efter att uppgifterna lämnats över svarar välfärdsområdet i egenskap av personuppgiftsansvarig för den lagenliga behandlingen av uppgifterna i det syfte för vilket uppgifterna har lämnats över.

Journalhandlingar som utarbetas av hälsovårdspersonal (hälsovårdare, psykologer och läkare) som arbetar inom elev- och studerandevården lagras i enlighet med lagstiftningen om hälsovård och personuppgiftsansvarig är det välfärdsområde som anordnat tjänsten. Klientjournaler som utarbetas av kuratorer som arbetar inom elev- och studerandevården lagras i enlighet med lagstiftningen om socialvård och personuppgiftsansvarig är det välfärdsområde som anordnat tjänsten. Utbildningsanordnaren upprätthåller fortsättningsvis i egenskap av personuppgiftsansvarig registret för de sektorsövergripande expertgrupperna inom den individuella elev- och studerandevården (elevvårdsregister/studerandevårdsregister). Den sektorsövergripande expertgruppens elev- och studerandevårdsberättelser inom den individuella elev- och studerandevården samt övriga handlingar om enskilda elever eller studerande som utarbetats eller tagits emot vid uppgifter i anslutning till detta arbete, inkl. samtycken, införs i registret. Den personuppgiftsansvarige, det vill säga utbildningsanordnaren, ska utse en ansvarsperson för registret. Ansvarspersonen fastställer från fall till fall användarrättigheterna för alla yrkesverksamma inom elev- eller studerandevården som deltar i expertgruppen för eleven eller den studerande (lärare och yrkesverksamma inom elev- och studerandevårdstjänsterna) till uppgifterna som förs in i registret.

På överlämnandet av offentliga personuppgifter ur elev- eller studeranderegistret tillämpas 16 § 3 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Enligt bestämmelsen får personuppgifter ur en myndighets personregister lämnas över i form av en kopia eller en utskrift eller i elektronisk form om mottagaren enligt bestämmelserna om skydd för personuppgifter har rätt att lagra och använda sådana personuppgifter. Vid överlämnandet ska man även följa allmänna dataskyddsprinciper. Det ovannämnda innebär bland annat att mottagaren av uppgifterna som lämnas över ska ha en rättslig grund för behandlingen av uppgifterna enligt dataskyddsförordningen och att uppgifterna som lämnas över ska vara nödvändiga för att sköta uppgifterna som kurator, psykolog, hälsovårdare eller läkare. Överlämnandet ska även genomföras på ett datasäkert sätt. Om sekretessbelagda uppgifter ingår i uppgifterna som lämnas över, kan uppgifterna överlämnas i enlighet med 26 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet endast med samtycke eller om det i lag särskilt tagits in uttryckliga bestämmelser om rätten att lämna ut eller att få uppgifter.

Utbildningsanordnaren ska även beakta bestämmelserna som gäller metoden för överlämnandet av uppgifter. Om överlämnandet av uppgifter genomförs genom att bevilja användarrättigheter till systemet, rör det sig om öppnande av en elektronisk förbindelse till en annan myndighet. Om förutsättningarna för öppnande av en elektronisk förbindelse föreskrivs närmare i 23 § i lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen. Öppnande av en elektronisk förbindelse förutsätter bland annat att förbindelsen begränsas till endast enskild sökning av sådana behövliga eller nödvändiga uppgifter som är förenliga med informationsrätten. Uppgifter kan dessutom även

överlämnas via ett tekniskt gränssnitt. Förutsättningarna för att öppna en elektronisk förbindelse och använda ett tekniskt gränssnitt behandlas närmare i Informationshanteringsnämndens rekommendation 2021:21. Den personuppgiftsansvarige kan lämna över uppgifter till en annan personuppgiftsansvarig även på andra sätt än genom att bevilja användarrättigheter, till exempel med krypterad e-post.

             

2. Kan utbildningsanordnaren överlämna namn och födelsedatum för elever eller studerande till skol- och studerandehälsovården?

Elevernas eller de studerandes namn, födelsedatum och andra grundläggande uppgifter ingår i utbildningsanordnarens elev- eller studeranderegister. Överlämnande av uppgifter ur elev- eller studeranderegistret till skol- och studerandehälsovården fastställs enligt samma bestämmelser som det som beskrivs ovan för den individuella elev- eller studerandevården i punkt 1.

Dataombudsmannen har i sitt beslut (TSV 95/41/2000, 31.5.2000) tagit ställning till överlämnandet av uppgifter om elevers eller studerandes namn eller födelsedatum för anordnandet av skol- och studerandehälsovårdstjänster. Utgående från beslutet kan utbildningsanordnaren även i fortsättningen lämna över elevens eller den studerandes namn och födelsedatum för anordnandet av dessa tjänster till de delar som uppgifterna är nödvändiga för att kunna sköta välfärdsområdets lagstadgade uppgifter. Även uppgifter om elevens eller den studerandes klass och grupp kan lämnas över, om uppgiften är nödvändig för detta syfte. Om välfärdsområdets skyldighet att ordna skol- och studerandehälsovården och uppgifter i anslutning till denna föreskrivs närmare i bland annat 15 a, 16 och 17 § i hälso- och sjukvårdslagen. Enligt beslutet kan elevens eller den studerandes personbeteckning dock först samlas in inom skol- och studerandehälsovården av eleven/den studerande själv när vårdrelationen har inletts.

 

Uppdaterad 28.12.2022. Precisering tillagd om att välfärdsområdets anställda även fortsättningsvis kan ha användarkoder till elektroniska system såsom Wilma, om de har rätt att behandla uppgifterna som en del av sitt arbete och om åtkomsten till systemet är lagenlig. 

Utgångspunkten är att den grundläggande utbildningen ordnas i enlighet med lagstiftningen. Det är viktigt att utveckla lösningar för att se till att undervisningen fortsätter och trygga elevernas välbefinnande samt personalens ork vid olika störningssituationer. För att det ska vara möjligt att fortsätta verksamheten även vid störningar är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand har planerat till exempel samarbetet mellan skolor och vid behov kommit överens om samarbete med andra anordnare av utbildning.

Att avbryta skolarbetet är den allra sista utvägen inom den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet och det inte är möjligt att ordna undervisningen genom att placera undervisningstimmarna på ett avvikande sätt eller ordna undervisningen på ett annat ställe, i samarbete med en annan skola eller tillsammans med andra utbildningsanordnare. Om det inte är möjligt att ordna undervisningen, kan utbildningen tillfälligt avbrytas. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen samt beslut om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)

Nyckelord Bedömning och betyg Yrkesutbildning

Inom en del branscher är det vanligt att en studerande efter att ha avlagt en yrkesinriktade examen även vill avlägga ett annat kompetensområde inom samma examen. På så sätt stärker den studerande sitt kunnande och utökar sina möjligheter till sysselsättning.

Enligt föreskrifterna utfärdas betyget alltid enligt de examensgrunder som legat som grund för den examen eller de examensdelar som den studerande avlagt.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt fortfarande är i kraft kan den studerande inleda studier med målet att avlägga de examensdelar som behövs för kompetensområdet. I betyget över avlagda examensdelar kan man enligt Utbildningsstyrelsens föreskrift om betyg föra in kompetensområdet och/eller examensbenämningen om den studerande har ett examensbetyg för samma examen som avlagts enligt ännu ikraftvarande examensgrunder.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt är på övergångstid eller inte längre är i kraft ska den studerande avlägga hela examen enligt de nya examensgrunderna, för att man i betyget ska kunna föra in ett nytt kompetensområde och/eller en ny examensbenämning. I det här fallet är den studerandes mål att avlägga hela examen och det tidigare kunnandet erkänns i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrifter och anvisningar. Den studerande får ett examensbetyg när hen med godkänt vitsord har avlagt de examensdelar som krävs i enlighet med uppbyggnaden av examen.

Nyckelord Erkännande av examina

Utbildningsstyrelsen fattar inte beslut om behörighet för lärare i elevens eget modersmål.

Utbildningsstyrelsen kan fatta beslut om behörighet som ges av en utländsk examen för uppgifter för vilka det finns lagstadgade behörighetskrav.

Undervisning i det egna modersmålet ordnas vanligtvis som undervisning i elevens eget modersmål som kompletterar den grundläggande utbildningen. I lagstiftningen fastställs inga behörighetskrav för undervisning i det egna modersmålet som kompletterar den grundläggande utbildningen. I detta fall avgör utbildningsanordnaren vilken slags behörighet och vilket slags kunnande som krävs av läraren.

Nyckelord Erkännande av examina

Behörighetskraven för ämneslärare är

  • högre högskoleexamen
  • studier i ämnena som undervisas som omfattar minst 60 eller minst 120 studiepoäng och
  • pedagogiska studier för lärare som omfattar minst 60 studiepoäng.

Du har avlagt högre högskoleexamen i Finland. 

Du kan ansöka om Utbildningsstyrelsens beslut om att jämställa din utländska lärarutbildning med pedagogiska studier för lärare i Finland som omfattar minst 60 studiepoäng. Vid denna typ av beslut krävs vanligtvis kompletterande pedagogiska studier för lärare som ska genomföras i Finland.  

Du kan påvisa din behörighet när det gäller studierna i ämnet som undervisas antingen med Utbildningsstyrelsens beslut om jämställande eller med ett motsvarighetsintyg som utfärdats av universitetet. Om studier i matematik ingår i den högre högskoleexamen som du avlagt i Finland, ta först reda på om det finländska universitet som utfärdat examen kan ge dig ett motsvarighetsintyg. 

Nyckelord Erkännande av examina

På blanketten för ansökan om erkännande av examen finns alla läroämnen som det är möjligt att få behörighet för som ämneslärare med Utbildningsstyrelsens beslut om erkännande.

Dessa läroämnen är:

  • modersmål och litteratur (finska, svenska, samiska)
  • det andra inhemska språket (finska, svenska)
  • främmande språk (engelska, spanska, italienska, japanska, kinesiska, latin, portugisiska, franska, samiska, tyska, ryska, estniska)
  • matematik
  • biologi
  • geografi
  • fysik
  • kemi
  • hälsokunskap
  • religion
  • livsåskådningskunskap
  • historia
  • samhällslära
  • musik
  • bildkonst
  • slöjd
  • gymnastik
  • huslig ekonomi
  • informationsteknik

 

Mer information på webbplatsen om erkännande av examen

Nyckelord Lagstiftning Elev- och studerandevård Grundläggande utbildning

De som deltar i elevvårdsarbetet för en elev har rätt att av varandra få och till varandra och till elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ordna undervisningen för eleven.

Man bör från fall till fall bedöma vem som i enskilda fall har rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att ordna undervisningen för eleven. Till exempel rätten att läsa och använda elevernas sekretessbelagda uppgifter i Wilma får ges endast till de personer som behöver dem för att sköta sina arbetsuppgifter. Detta gäller också skolhälsovårdaren och skolkuratorn.

Överlåtande av uppgifter bedöms alltid från fall till fall. Den som har uppgiften avgör om uppgiften är nödvändig och om den ska överlåtas. Exempelvis en lärare kan aldrig ha allmänna läsrättigheter till en annan lärares elevers uppgifter.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overlatelse-av-personuppgifter-som-behandlas-i-elevvardsarbete-inom-grundlaggande

Lagstiftning som tillämpas
Lagen om grundläggande utbildning 40 § 2 mom.

Bestämmelser om överlåtande av sekretessbelagda uppgifter om elever finns dessutom till exempel i lagen om elev- och studerandevård, barnskyddslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Ämnesord

Ämnesord

elevvård, personuppgifter, elevens rättigheter

Nyckelord Lagstiftning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Grundskolans elevkårs och gymnasiets elevkårs ställning baserar sig på lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Elevkårerna anses ha en offentligrättslig ställning.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppfattning ska på elevkårernas rätt att ingå avtal och andra förbindelser tillämpas bestämmelserna om oregistrerade föreningar i föreningslagen. En oregistrerad förening kan inte ingå rättshandlingar i sitt eget namn, utan i de fysiska personernas namn, dvs. de fysiska personerna bör handla på föreningens vägnar på eget ansvar och egen risk.

Elevkårens rättsliga ställning är dock juridiskt delvis en tolkningsfråga.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elevkarens-juridiska-stallning

Lagstiftning som tillämpas

Lagen om grundläggande utbildning 47 a § 2 mom.

Gymnasielagen 33 § 2 mom.

Ämnesord

elevkår, talan

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Grundläggande utbildning

Upphovsrätten till alster som elever och studerande skapar tillhör dem själva och läroanstalten får inte använda verken fritt utan elevernas tillstånd. Ett verk som utförts under studierna kan bedömas utan hinder av upphovsrätten.

En elev har rätt att frånsäga sig sin ekonomiska upphovsrätt till förmån för utbildningsanordnaren, men också då har eleven kvar sina moraliska rättigheter till verket. De kan inte överlåtas. Till dem hör rätten att nämnas som upphovsman på lämpligt sätt då verket ställs ut och rätt att få tillgång till verket.

Man ska komma ihåg att elevernas alster har upphovsrättsskydd endast om de överstiger tröskeln för ett verk, dvs. är tillräckligt självständiga och originella. Om minderåriga elever och studerande överlåter sina upphovsrättigheter krävs vårdnadshavarens godkännande.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/verk-som-skapats-av-eleverna

Nyckelord Lagstiftning Säkerhet och trygghet Grundläggande utbildning

En elev i grundläggande utbildning som har längre än fem kilometer till närmaste skola ha rätt till fri transport. En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utbildningsanordnaren kan vid behov begära ett sakkunnigutlåtande om huruvida skolvägen är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utlåtande kan ges till exempel av en läkare eller polismyndighet. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd som beviljas för transport eller ledsagande.

En elevs dagliga skolresa får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar. Rätten till skolreseförmån har också elever i förskoleundervisning vars resa från hemmet till förskoleundervisningen eller från småbarnspedagogisk verksamhet till och från förskoleundervisning uppfyller ovannämnda villkor.

Utbildningsanordnaren kan besluta om en skolreseförmån som är bättre än miniminivån enligt lagen. I vissa kommuner beviljas skolreseförmån t.ex. om skolresan är längre än tre kilometer eller om skolresan för en elev i årskurs 1 - 6 är minst två kilometer.

Elevens vårdnadshavare ska ansöka om skolreseförmån. Utbildningsanordnaren ska fatta beslut i ärendet. Beslutet ska motiveras och besvärsanvisningar ska fogas till beslutet. Om vårdnadshavaren är missnöjd med beslutet har han eller hon rätt att överklaga det hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Kvarsittning får inte hindra en elevs rätt till skolreseförmån. Vid anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet ska utbildningsanordnaren beakta elevernas möjlighet att utnyttja sin transportförmån. Bestämmelsen styr planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten, men ger flexibilitet i hur transporten ordnas. Utbildningsanordnaren ska vid planeringen av verksamheten sträva till att anpassa rätten till transport med verksamheten. Eleverna kan t.ex. hänvisas till transporter som avgår redan innan verksamheten slutar, förutsatt att detta inte på ett betydande sätt begränsar elevernas möjligheter att delta i verksamheten.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt beslut 4171/4/12 konstaterat, att när det gäller elever som är i förskoleundervisning, måste man vid bedömningen av deras rätt till transport beakta att de är yngre än grundskolelever. Kommunen kan enligt egen prövning ordna transport för förskoleeleverna även om den inte är skyldig att göra det.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolreseforman

Visar 1-10/158