Vanliga frågor

Ja.

De gemensamma festerna i skolor och läroanstalter kan också ha religiösa inslag. Enligt grundlagsutskottet är sådana festtraditioner en del av den finländska kulturen. Enligt utskottets betänkande kan en fest som eventuellt inkluderar någon enstaka psalm i den religiösa toleransens namn inte betraktas som en tillställning för utövning av religion. Grundlagsutskottet anser att också andra motsvarande traditioner som i sig har religiöst ursprung kan ingå i skolans traditionella fester (Grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd, 2/2014 rd och 16/2021 rd).

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i ett avgörande i november 2019 (EOAK/2186/2018) ansett att eftersom skolans julfest hade ordnats i en kyrka och man hade sjungit psalmer, läst julevangeliet och församlingens präst hade hållit tal hade festen till betydande delar haft ett religiöst innehåll och ska enligt en helhetsbedömning anses ha varit en religiös tillställning. Biträdande justitieombudsmannen ansåg att skolan hade förfarit lagstridigt då den ordnade skolans julfest som en religiös tillställning. 

Utifrån de riktlinjer som getts av grundlagsutskottet och riksdagens biträdande justitieombudsman är det inte möjligt att sätta en exakt gräns för antalet religiösa inslag i skolans eller läroanstaltens gemensamma fester – det är en fråga som utbildningsanordnaren eller skolan/läroanstalten måste överväga. Vid övervägandet bör man fästa uppmärksamhet vid den helhet som festen bildar och de religiösa inslagens andel i den.