181 relaterade frågor

Nyckelord Utbildning för invandrare Grundläggande utbildning

Nej, det kan det inte. I detta avseende är lärokursen i svenska som andraspråk likvärdig med lärokursen i svenska som modersmål. Läroanstalterna bedömer om en studerande med invandrarbakgrund har tillräckliga språkkunskaper för studierna. Att den studerande har avlagt en tidigare examen eller examensdel på svenska kan räcka för att påvisa tillräckliga kunskaper i svenska.

När man söker till gymnasium testas inte färdigheterna i studiespråket. Inom yrkesutbildningen finns branschspecifika krav. Vissa yrkesinstitut kräver att språkkunskaper visas med ett språkfärdighetstest eller med tidigare utbildning, om den studerande har ett annat modersmål än svenska. Om språkkunskaperna visas med vitsordet i lärokursen i modersmål inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet, är svenska som modersmål och svenska som andraspråk likvärdiga, till exempel genom att vitsordet 7 i båda lärokurserna motsvarar färdighetsnivå A2, vitsordet 8 färdighetsnivå B1 och vitsordet 9 färdighetsnivå B2. Inom yrkesutbildningen är den fordrade färdighetsnivån vanligtvis A2—B2, beroende på vilken bransch det rör sig om.

Yrkeshögskolorna ordnar vanligtvis ett språkprov. Det lönar sig att kontakta läroanstalten för att kolla språkkraven. Vid universiteten godkänns för att påvisa kunskaper i svenska språket (1) att den studerande har avlagt examen inom grundläggande utbildning, examen på andra stadiet eller annan examen som ger högskolebehörighet på svenska, (2) godkänt vitsord i svenska som modersmål på avgångsbetyget för studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen eller (3) minst vitsordet approbatur (A) i provet i svenska som modersmål eller provet i svenska som andraspråk i finländsk studentexamen. Lärokursen i svenska som modersmål och lärokursen i svenska som andraspråk är alltså likvärdiga. Om den sökande inte har avlagt examen i sin helhet, kan vitsordskraven för proven i lärokurserna variera.

Flerspråkig kompetens hos eleven ses som en fördel och utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Eleverna ska använda sina färdigheter i olika språk som stöd för allt lärande i olika läroämnen. Undervisningen stödjer elevernas flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som eleven använder på fritiden. Språkmedveten undervisning stärker elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att använda även det lilla de kan på ett annat språk. Av denna anledning ska även lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur ses som ett alternativ som stöder elevens språkkunskaper, eftersom fokus ligger på det som är viktigast för en elev med ett annat modersmål än svenska. Lärokursen i svenska som andraspråk är alltså lika viktig för elevens fortsatta studier som lärokursen i svenska som modersmål.

Utgångspunkten är att den grundläggande utbildningen ordnas i enlighet med lagstiftningen. Det är viktigt att utveckla lösningar för att se till att undervisningen fortsätter och trygga elevernas välbefinnande samt personalens ork vid olika störningssituationer. För att det ska vara möjligt att fortsätta verksamheten även vid störningar är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand har planerat till exempel samarbetet mellan skolor och vid behov kommit överens om samarbete med andra anordnare av utbildning.

Att avbryta skolarbetet är den allra sista utvägen inom den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet och det inte är möjligt att ordna undervisningen genom att placera undervisningstimmarna på ett avvikande sätt eller ordna undervisningen på ett annat ställe, i samarbete med en annan skola eller tillsammans med andra utbildningsanordnare. Om det inte är möjligt att ordna undervisningen, kan utbildningen tillfälligt avbrytas. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen samt beslut om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)

Nyckelord Bedömning och betyg Yrkesutbildning

Inom en del branscher är det vanligt att en studerande efter att ha avlagt en yrkesinriktade examen även vill avlägga ett annat kompetensområde inom samma examen. På så sätt stärker den studerande sitt kunnande och utökar sina möjligheter till sysselsättning.

Enligt föreskrifterna utfärdas betyget alltid enligt de examensgrunder som legat som grund för den examen eller de examensdelar som den studerande avlagt.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt fortfarande är i kraft kan den studerande inleda studier med målet att avlägga de examensdelar som behövs för kompetensområdet. I betyget över avlagda examensdelar kan man enligt Utbildningsstyrelsens föreskrift om betyg föra in kompetensområdet och/eller examensbenämningen om den studerande har ett examensbetyg för samma examen som avlagts enligt ännu ikraftvarande examensgrunder.

Om de examensgrunder som legat som grund för den examen som den studerande avlagt är på övergångstid eller inte längre är i kraft ska den studerande avlägga hela examen enligt de nya examensgrunderna, för att man i betyget ska kunna föra in ett nytt kompetensområde och/eller en ny examensbenämning. I det här fallet är den studerandes mål att avlägga hela examen och det tidigare kunnandet erkänns i enlighet med Utbildningsstyrelsens föreskrifter och anvisningar. Den studerande får ett examensbetyg när hen med godkänt vitsord har avlagt de examensdelar som krävs i enlighet med uppbyggnaden av examen.

Nyckelord Erkännande av examina

Utbildningsstyrelsen fattar inte beslut om behörighet för lärare i elevens eget modersmål.

Utbildningsstyrelsen kan fatta beslut om behörighet som ges av en utländsk examen för uppgifter för vilka det finns lagstadgade behörighetskrav.

Undervisning i det egna modersmålet ordnas vanligtvis som undervisning i elevens eget modersmål som kompletterar den grundläggande utbildningen. I lagstiftningen fastställs inga behörighetskrav för undervisning i det egna modersmålet som kompletterar den grundläggande utbildningen. I detta fall avgör utbildningsanordnaren vilken slags behörighet och vilket slags kunnande som krävs av läraren.

Nyckelord Erkännande av examina

Behörighetskraven för ämneslärare är

  • högre högskoleexamen
  • studier i ämnena som undervisas som omfattar minst 60 eller minst 120 studiepoäng och
  • pedagogiska studier för lärare som omfattar minst 60 studiepoäng.

Du har avlagt högre högskoleexamen i Finland. 

Du kan ansöka om Utbildningsstyrelsens beslut om att jämställa din utländska lärarutbildning med pedagogiska studier för lärare i Finland som omfattar minst 60 studiepoäng. Vid denna typ av beslut krävs vanligtvis kompletterande pedagogiska studier för lärare som ska genomföras i Finland.  

Du kan påvisa din behörighet när det gäller studierna i ämnet som undervisas antingen med Utbildningsstyrelsens beslut om jämställande eller med ett motsvarighetsintyg som utfärdats av universitetet. Om studier i matematik ingår i den högre högskoleexamen som du avlagt i Finland, ta först reda på om det finländska universitet som utfärdat examen kan ge dig ett motsvarighetsintyg. 

Nyckelord Lagstiftning Elev- och studerandevård Grundläggande utbildning

De som deltar i elevvårdsarbetet för en elev har rätt att av varandra få och till varandra och till elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ordna undervisningen för eleven.

Man bör från fall till fall bedöma vem som i enskilda fall har rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att ordna undervisningen för eleven. Till exempel rätten att läsa och använda elevernas sekretessbelagda uppgifter i Wilma får ges endast till de personer som behöver dem för att sköta sina arbetsuppgifter. Detta gäller också skolhälsovårdaren och skolkuratorn.

Överlåtande av uppgifter bedöms alltid från fall till fall. Den som har uppgiften avgör om uppgiften är nödvändig och om den ska överlåtas. Exempelvis en lärare kan aldrig ha allmänna läsrättigheter till en annan lärares elevers uppgifter.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overlatelse-av-personuppgifter-som-behandlas-i-elevvardsarbete-inom-grundlaggande

Lagstiftning som tillämpas
Lagen om grundläggande utbildning 40 § 2 mom.

Bestämmelser om överlåtande av sekretessbelagda uppgifter om elever finns dessutom till exempel i lagen om elev- och studerandevård, barnskyddslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Ämnesord

Ämnesord

elevvård, personuppgifter, elevens rättigheter

Nyckelord Lagstiftning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Grundskolans elevkårs och gymnasiets elevkårs ställning baserar sig på lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Elevkårerna anses ha en offentligrättslig ställning.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppfattning ska på elevkårernas rätt att ingå avtal och andra förbindelser tillämpas bestämmelserna om oregistrerade föreningar i föreningslagen. En oregistrerad förening kan inte ingå rättshandlingar i sitt eget namn, utan i de fysiska personernas namn, dvs. de fysiska personerna bör handla på föreningens vägnar på eget ansvar och egen risk.

Elevkårens rättsliga ställning är dock juridiskt delvis en tolkningsfråga.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elevkarens-juridiska-stallning

Lagstiftning som tillämpas

Lagen om grundläggande utbildning 47 a § 2 mom.

Gymnasielagen 33 § 2 mom.

Ämnesord

elevkår, talan

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Grundläggande utbildning

Upphovsrätten till alster som elever och studerande skapar tillhör dem själva och läroanstalten får inte använda verken fritt utan elevernas tillstånd. Ett verk som utförts under studierna kan bedömas utan hinder av upphovsrätten.

En elev har rätt att frånsäga sig sin ekonomiska upphovsrätt till förmån för utbildningsanordnaren, men också då har eleven kvar sina moraliska rättigheter till verket. De kan inte överlåtas. Till dem hör rätten att nämnas som upphovsman på lämpligt sätt då verket ställs ut och rätt att få tillgång till verket.

Man ska komma ihåg att elevernas alster har upphovsrättsskydd endast om de överstiger tröskeln för ett verk, dvs. är tillräckligt självständiga och originella. Om minderåriga elever och studerande överlåter sina upphovsrättigheter krävs vårdnadshavarens godkännande.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/verk-som-skapats-av-eleverna

Nyckelord Lagstiftning Säkerhet och trygghet Grundläggande utbildning

En elev i grundläggande utbildning som har längre än fem kilometer till närmaste skola ha rätt till fri transport. En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utbildningsanordnaren kan vid behov begära ett sakkunnigutlåtande om huruvida skolvägen är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utlåtande kan ges till exempel av en läkare eller polismyndighet. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd som beviljas för transport eller ledsagande.

En elevs dagliga skolresa får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar. Rätten till skolreseförmån har också elever i förskoleundervisning vars resa från hemmet till förskoleundervisningen eller från småbarnspedagogisk verksamhet till och från förskoleundervisning uppfyller ovannämnda villkor.

Utbildningsanordnaren kan besluta om en skolreseförmån som är bättre än miniminivån enligt lagen. I vissa kommuner beviljas skolreseförmån t.ex. om skolresan är längre än tre kilometer eller om skolresan för en elev i årskurs 1 - 6 är minst två kilometer.

Elevens vårdnadshavare ska ansöka om skolreseförmån. Utbildningsanordnaren ska fatta beslut i ärendet. Beslutet ska motiveras och besvärsanvisningar ska fogas till beslutet. Om vårdnadshavaren är missnöjd med beslutet har han eller hon rätt att överklaga det hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Kvarsittning får inte hindra en elevs rätt till skolreseförmån. Vid anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet ska utbildningsanordnaren beakta elevernas möjlighet att utnyttja sin transportförmån. Bestämmelsen styr planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten, men ger flexibilitet i hur transporten ordnas. Utbildningsanordnaren ska vid planeringen av verksamheten sträva till att anpassa rätten till transport med verksamheten. Eleverna kan t.ex. hänvisas till transporter som avgår redan innan verksamheten slutar, förutsatt att detta inte på ett betydande sätt begränsar elevernas möjligheter att delta i verksamheten.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt beslut 4171/4/12 konstaterat, att när det gäller elever som är i förskoleundervisning, måste man vid bedömningen av deras rätt till transport beakta att de är yngre än grundskolelever. Kommunen kan enligt egen prövning ordna transport för förskoleeleverna även om den inte är skyldig att göra det.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolreseforman

Nyckelord Lagstiftning Elev- och studerandevård Grundläggande utbildning

Uppgifterna om en studerandes eller elevs frånvaro är offentliga uppgifter. Orsaken till frånvaron kan dock vara sekretessbelagd, såsom sjukdom, och den får inte framgå då uppgifter överlåts. Om frånvarouppgifter ges för en längre tidsperiod måste man bedöma om uppgiften beskriver en elevs personliga egenskaper, som t.ex. levnadssätt. I detta fall kan uppgifterna vara sekretessbelagda och får inte ges ut.

Vid behandlingen av frånvarouppgifter ska man beakta de krav som dataskyddsförordningen ställer på behandlingen av personuppgifter. Även om det är fråga om offentliga uppgifter får frånvarouppgifter som kan kopplas till en person inte överlåtas till utomstående, exempelvis genom att överlåta uppgifterna som kopia, som utskrift eller i elektronisk form till den som begär dem eller genom att lägga fram uppgifterna offentligt.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/franvarouppgifters-offentlighet

Visar 31-40/181