181 relaterade frågor

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Grundläggande utbildning

Enligt grundlagen ska den grundläggande utbildningen vara avgiftsfri. En lägerskola som skolan ordnar är en del av den avgiftsfria undervisningen. Det är dock inte förbjudet att samla in medel för lägerskolor, ifall det är frivilligt att ge pengar och det inte blir en förutsättning för deltagande i lägerskolan. Eleverna får inte stämplas för att de inte deltar i penninginsamlingen och det får inte hindra dem från att delta i lägerskolan.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i tre avgöranden givna i oktober 2019 (EAOK/1120/2018, EOAK/5984/2018 och EOAK/2882/2018) konstaterat att inga avgifter får tas ut för undervisning som ingår i den grundläggande utbildningens läsårsplan. Som undervisning räknas även alla utflykter, besök och motsvarande verksamhet utanför skolan som genomförts under skolans arbetstid och som antecknats i läsårsplanen. Det är inte lagenligt att ta ut avgifter även om eleverna skulle erbjudas ett avgiftsfritt alternativ till verksamheten, till exempel i samband med en motionsdag. Vårdnadshavarna kan samla in medel och understöda skolans verksamhet, men varje elev ska ha möjlighet att delta i undervisningen och den övriga verksamheten enligt läsårsplanen, oberoende av om eleven eller hens vårdnadshavare har möjlighet att delta i insamlingen.

Biträdande justitieombudsmannen har i sitt avgörande (3535/4/14) utgivet i mars 2015 konstaterat att den praxis som skolorna haft, att de krävt att föräldrarna undertecknar ett så kallat lägerskolavtal och förbinder sig att betala för sitt barn om barnet på grund av brott mot reglerna skickas hem från lägerskolan, strider mot lagens bestämmelse om den grundläggande utbildningens avgiftsfrihet. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan disciplinära åtgärder vidtas mot en elev som beter sig olämpligt eller annars stör ordningen.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/avgifter-som-tas-ut-lagerskola-i-undervisning-enligt-lagen-om-grundlaggande

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Läroplikten börjar i enlighet med lagen om grundläggande utbildning vid det läsår som inleds det år då barnet fyller sju år. Om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen sannolikt inte kan nås under nio år, börjar läroplikten för barnet ett år tidigare (förlängd läroplikt). Läroplikten upphör då den läropliktiga fyller 18 år eller då den läropliktiga före det med godkänt resultat har avlagt sådan examen som avses i lagen om studentexamen eller enligt lagen om yrkesutbildning, eller annan motsvarande examen avlagd på Åland eller utomlands.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en läropliktig delta i undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning eller på annat sätt förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Det finns inget skoltvång och vårdnadshavaren kan sköta undervisningen. Den kommun där den läropliktiga är bosatt ska övervaka den läropliktigas framsteg i studierna.

Även i utbildning efter den grundläggande utbildningen kan läroplikten fullgöras utan att delta i undervisning genom en särskild examen som avses i gymnasielagen, eller i enlighet med lagen om yrkesutbildning genom att visa sitt kunnande utan att delta i examensinriktad utbildning. Den läropliktiga ska anmäla sig till anordnaren av gymnasieutbildning för att avlägga en särskild examen eller till anordnaren av yrkesutbildning för att visa sitt kunnande. En läropliktig som avlägger en särskild examen som hör till gymnasiets lärokurs ska göra upp en personlig studieplan och för en läropliktig som deltar i yrkesprov inom yrkesutbildningen ska utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet. Utbildningsanordnaren ska övervaka den läropliktigas framsteg.

Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör sin läroplikt. Om vårdnadshavaren försummar sin skyldighet att övervaka att läroplikten fullgörs kan den kommun där den läropliktiga är bosatt göra en utredningsbegäran till polisen. En vårdnadshavare som avsiktligt eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, kan dömas till böter för försummad tillsyn över den läropliktiga. Försummelse av fullgörandet av läroplikten kan också leda till att kommunen eller utbildningsanordnaren gör en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen, utifrån vilken barnskyddsmyndigheterna beslutar vilka åtgärder som krävs.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en elev delta i grundläggande utbildning, om hen inte av särskilda skäl tillfälligt beviljats befrielse. Skyldigheten att delta gäller all undervisning som hör till den grundläggande utbildningen samt annan verksamhet som följer skolans läsårsplan. Även inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska en studerande begära om tillstånd för frånvaro.

Om en elev eller studerande försummar att delta i undervisningen kan disciplinära åtgärder vidtas mot hen. Om en elev eller studerande är frånvarande från en lektion på uppmaning eller på grund av förbud av vårdnadshavaren ska detta beaktas som en förmildrande omständighet vid besluten om följderna av den olovliga frånvaron.

Mycket frånvaro kan leda till att eleven eller den studerande inte kan ges ett avgångsbetyg på grund av att hens prestationer inte kan bedömas.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/foljder-av-forsummelse-att-fullgora-laroplikten

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Finland har inte skolplikt men däremot läroplikt. Att inleda läroplikten i hemundervisning som sker på vårdnadshavarens ansvar samt att avgå från skolan och övergå till hemundervisning grundar sig på vårdnadshavarnas anmälan. Utbildningsanordnaren kan inte hindra att läroplikten fullgörs i hemundervisning. Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Framstegen i studierna för en läropliktig i grundskolålder i hemundervisning övervakas av kommunen där den läropliktiga är bosatt. I praktiken utser kommunen där den läropliktiga är bosatt en övervakande lärare som följer upp den läropliktigas framsteg i studierna.

Det är viktigt att vårdnadshavarna informeras om deras ansvar att se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Därtill är det viktigt att informera om praktiska arrangemang beträffande övervakningen av läroplikten och om ändringar i den läropliktigas rättigheter som följer av att den läropliktiga inleder läroplikten i hemundervisningen eller övergår till hemundervisning, i förhållande till studier som genomförs i grunsskolan (läromedlens avgiftsfrihet och eventuella stödåtgärder gäller inte hemundervisning).

Läs mer om hemundervisning: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/hemundervisning

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overgang-till-hemundervisning-i-den-grundlaggande-utbildningen

Nyckelord Personalutbildning Ledning och förvaltning Lagstiftning Undervisning och handledning Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Ovillkorliga behörighetsvillkor för rektor är

  • högre högskoleexamen
  • behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga
  • tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
  • utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift
  • Examen i undervisningsförvaltning enligt av Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller på annat sätt inhämtad kännedom om undervisningsförvaltning.
  • Dessutom iakttas vid jämförelsen av formellt behöriga sökande innehållet i 125 § i grundlagen, dvs. vid jämförelsen beaktas skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.

Med utbildningsformer avses förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. En ämneslärare kan i fråga om behörighetsvillkoren utnämnas till rektor för årskurs 1–6 eller en klasslärare till rektor för årskurs 7–9, eftersom den grundläggande utbildningen behandlas som en helhet. I skolor med flera utbildningsformer räcker det med att rektorn är behörig i en av dessa utbildningsformer. En klasslärare kan till exempel utnämnas till rektor även för en skola som omfattar årskurs 7–9 och gymnasium.

Varje administrativ skola behöver inte ha en egen rektor, utan en person kan vara rektor för flera skolor. Att en person utnämns till rektor för flera skolor förutsätter att rektorn faktiskt kan svara för ledningen av samtliga skolor. Om rektorn ansvarar för verksamheten vid en eller flera läroanstalter där man ordnar utbildning som hör till olika utbildningsformer, är det i fråga om lärarbehörigheten tillräckligt att rektorn har behörighet som lärare i någon av utbildningsformerna.

Rektorn ska ha en utsedd ersättare, men det behöver inte finnas en ersättare som är närvarande i alla de skolor som rektorn leder. En ersättare för en rektor är en möjlig lösning. Om flera skolor har en gemensam rektor kan det vara ändamålsenligt att utbildningsanordnaren utser en egen biträdande rektor för varje skola.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/rektors-behorighet-0

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Diskussion på skol- eller utbildningsanordnarnivå

Om en elev eller e elevs vårdnadshavare är missnöjd med skolans eller lärarens verksamhet kan eleven eller vårdnadshavaren i första hand försöka påverka saken genom att tala med läraren. Vid behov kan eleven eller vårdnadshavaren också ta kontakt med skolans rektor eller utbildningsanordnaren, t.ex. kommunens skol- eller bildningsväsende. I många frågor kan man påverka genom öppen dialog mellan skolan och hemmet

Begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket

Enligt lagstiftningen kan man begära omprövning av de flesta beslut som gäller eleverna. Vid begäran om omprövning iakttas de tidsfrister och bestämmelser om förfarandet som ingår i lagen. Det finns mera detaljerade anvisningar i de besvärsanvisningar som bifogas besluten.

Gällande följande beslut kan omprövning begäras hos regionförvaltningsverket:
1.Antagning av elev
2.Rätten till undervisning i religion och livsåskådningskunskap
3.Ordnande av särskilt stöd
4.Särskilda undervisningsarrangemang
5.Förlängd läroplikt
6.Inledande av grundläggande utbildning vid en annan tidpunkt

Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen

Följande beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen:

  1. Skriftlig varning till en elev
  2. Avstängning av en elev för viss tid
  3. Avgiftsfri undervisning
  4. Skolresor
  5. Inkvartering
  6. Vård vid olycksfall som inträffat i skolan, på skolvägen eller på inkvarteringsställe
  7. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten
  8. Beslut om studerande som anses ha avgått i den grundläggande utbildningen för vuxna

Ett beslut av regionförvaltningsverket kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Det finns mera detaljerade anvisningar i de besvärsanvisningar som bifogas till besluten.

Sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömningen av en elev

Elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare, eller eleven själv om han eller hon fyllt 15 år, kan hos rektor begära ny bedömning av studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller ny slutbedömning.
Elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare, eller eleven själv om han eller hon fyllt 15 år, får hos regionförvaltningsverket begära omprövning av den nya bedömning som gjorts på begäran eller av avgörandet, om begäran har avslagits.

Övriga rättsmedel

Var och en har rätt att hos regionförvaltningsverket eller de högsta laglighetsövervakarna, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern vid statsrådet klaga på skolornas eller skoltjänstemännens verksamhet eller andra som utövar offentlig makt och deras verksamhet. Klagomålet kan gälla också sådan verksamhet, över vilken inte fattas förvaltningsbeslut som omfattas av ändringssökande, såsom en lärares undervisningsarbete eller indelningen av eleverna i undervisningsgrupper.

Utbildningsstyrelsens befogenheter att påverka ordnandet av undervisningen

Utbildningsstyrelsen övervakar inte undervisningsanordnarnas verksamhet och har inte befogenheter att behandla och ingripa i enskilda skolors eller lärares verksamhet. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av grunderna för de riksomfattande läroplanerna, som utgör grunden för de lokala läroplanerna, och för allmän uppföljning och utveckling av utbildningen. Utbildningsstyrelsen sprider allmänt information om utbildningen och om undervisningen med hjälp av olika anvisningar och annat material, samt ger på annat sätt råd och handledning om frågor som hör till dess verksamhetsområde.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/andringssokande-och-andra-rattsmedel-nar-det-galler-skolans-verksamhet-och-beslut​​​​​​​


Se också
Också barn och unga kan lämna in klagomål till justitieombudsmannen (Oikeusasiamies.fi)

Ämnesord

begäran om omprövning, besvär, ändringssökande

Nyckelord Digitalisering Lagstiftning Elev- och studerandevård Bedömning av kunnande Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Det är karakteristiskt att den information som ska skrivas in och skickas vidare i samband med elev- och studerandevård innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen samt personuppgifter enligt dataskydds förordning, vilka enligt dessa lagar ska behandlas med iakttagande av aktsamhet och dataskyddsprinciper. Datasäkerheten för det datasystem som används för registrering och utbyte av denna information ska vara på sådan nivå att sekretessbelagda uppgifter kan skickas utan att datasäkerheten äventyras.

Utbildningsstyrelsen eller andra statliga myndigheter godkänner eller certifierar inte datasystemen och Utbildningsstyrelsen kan därför inte ta ställning till datasäkerheten för enskilda datasystem, t.ex. det allmänt använda Wilma, utan detta är undervisnings- eller utbildningsanordnarens uppgift.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elektroniska-system-inom-elev-och-studerandevarden-0

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning har en elev i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning rätt till fri transport, om skolvägen är längre än fem kilometer. I lagen föreskrivs inte närmare hur skolvägen ska mätas. I praktiken görs mätningen genom att uppskatta vägens längd enligt kortaste framkomliga väg.

Enligt högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska man vid mätningen av skolvägen beakta på hurdan fastighet barnets hem ligger. HFD upphävde förvaltningsdomstolens avgörande i ett fall där förvaltningsdomstolen hade konstaterat att en elev inte hade rätt till fri transport då vägen från hemmets fastighetsgräns till skoltomtens gräns var under fem kilometer. Om fastigheten där barnets hem ligger är vidsträckt, ska det tas i beaktande vid mätningen av skolvägen.

En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder och andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig, även om skolvägen är under fem kilometer.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolvagens-langd

Nyckelord Lagstiftning Elev- och studerandevård Yrkesutbildning Förskoleundervisning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Kommunen ansvarar som utbildningsanordnare för anordnandet av elevvårdstjänster för eleverna i sina skolor. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är kommunen skyldig att ordna skolhälsovårdstjänster för elever och studerande i alla skolor inom kommunens område oberoende av vem som anordnar undervisningen eller utbildningen. För ordnandet av psykolog- och kuratorstjänster svarar kommunen, ifall inte en privat instans eller staten som undervisnings- eller utbildningsanordnare beslutar ordna dessa tjänster delvis eller helt som sin egen verksamhet och på egen bekostnad.

Undervisnings- eller utbildningsanordnaren svarar enligt lagen om elev- och studerandevård för att eleverna, de studerande och deras eventuella vårdnadshavare får information om sådan elevhälsa som eleverna och de studerande har tillgång till. Läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan ska handleda eleverna och de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skyldigheten-att-ordna-elevvardstjanster-0

Nyckelord Lagstiftning Säkerhet och trygghet Grundläggande utbildning

En skolelev kan bli tvungen att ersätta skolan för skador som han eller hon åsamkat skolan, någon som hör till personalen eller en annan elev. På ersättande av skador tillämpas skadeståndslagen. Skadeståndsskyldigheten förutsätter att eleven förorsakat skadan med uppsåt eller genom oaktsamhet.

Det finns ingen nedre åldersgräns för skadeståndsansvar. Om skadan orsakats av en person under aderton år är han eller hon skyldig att ersätta skadan i den mån det prövas skäligt med hänsyn till hans eller hennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.

Om en elev har vållat någon annan elev skada, kan vårdnadshavarna sinsemellan komma överens om skadestånd. Skolan kan inte besluta om skadestånd. Vid behov kan skadestånd sökas i rätten.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare för eleven meddelas om skada som eleven orsakat. Vårdnadshavaren till en minderårig elev kan bli ansvarig för skador som barnet vållat, om det anses att vårdnadshavaren försummat sitt tillsyns- eller fostringsansvar. När det gäller skador som eleverna förorsakat i skolan är det mycket sällsynt att vårdnadshavaren anses ha skadeståndsansvar när barnet har övervakats av skolans personal.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/ersattning-skada-orsakad-av-en-elev

Nyckelord Välbefinnande Lagstiftning Säkerhet och trygghet Grundläggande utbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning är ”vården vid olycksfall som drabbat eleven i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, under skolresan eller på inkvarteringsstället avgiftsfri för eleven”. Bestämmelsen gäller all undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, inte morgon- eller eftermiddagsverksamhet.

Rätten till avgiftsfri vård vid olycksfall beror inte på orsaken till olycksfallet och undervisningsanordnarens ersättningsskyldighet förutsätter inte uppsåt, utan skyldigheten gäller alla olycksfall enligt nämnda bestämmelse. Rätten till ersättning kan fortsätta t.o.m. under personens hela liv.

När det gäller olycksfall som inträffar under skolresan måste man beakta att den skolresa som avses i lagen betyder endast den direkta skolresan från skolan till hemmet och tvärtom. Om en elev exempelvis avviker från skolvägen för att leka någonstans eller går hem till en vän och sedan fortsätter sin skolväg är utbildningsanordnarens ersättningsskyldighet inte längre i kraft.

Utbildningsanordnarens ansvar för kostnaderna för vården av ett olycksfall begränsar sig endast till den direkta vården. Utbildningsanordnaren bedömer vad som ska anses vara nödvändig vård. Annan ekonomisk skada eller andra förluster som åsamkats eleven behöver utbildningsanordnaren inte ersätta med stöd av bestämmelsen om avgiftsfri vård vid olycksfall inom den grundläggande utbildningen. En annan sak är om anordnaren är ersättningsskyldig för dessa skador med stöd av skadeståndslagen för uppsåtligen eller av vållande förorsakad skada eller enligt det principiella ansvar som gäller för följderna av sina tjänstemäns eller arbetstagares verksamhet.

Utbildningsanordnaren kan ha tecknat en försäkring för ersättningsskyldigheten Att en försäkring saknas ger inte utbildningsanordnaren rätt att vägra betala ersättning. Hur täckande försäkringsersättningen är bestäms enligt försäkringsavtalet.


Ett beslut som gäller avgiftsfri vård får överklagas genom besvär hos den behöriga förvaltningsdomstol på det sätt som stadgas i förvaltningsprocesslagen.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/avgiftsfri-vard-vid-olycksfall-0

Visar 41-50/181