Vanliga frågor

Förordningen om behörighetsvillkoren för personal inom undervisningsväsendet (1150/2017) fastställer behörigheten på en allmän nivå. Det är utbildningsanordnarens uppgift att bedöma vilken examen som är lämplig för undervisning i de olika delområdena inom ramen för 14 § i förordningen.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/med-vilken-utbildning-ar-man-behorig-att-undervisa-i-yrkesinriktade-examensdelar-och

Enligt lagen om grundläggande utbildning är en skolas undervisningsspråk antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk. Som modersmål undervisas enligt elevens undervisningsspråk finska, svenska eller samiska.

En kommun som har både finsk- och svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning separat för vardera språkgruppen. Bestämmelsen gäller också enspråkiga kommuner och skyldigheten gäller om det bara finns en läropliktig i kommunen som har svenska eller finska som modersmål. Undervisningen kan dock ordnas utanför kommunen och den kan anskaffas från en annan kommun eller utbildningsanordnare. Vid bestämmandet av skolplats bör man dock beakta principen om närmaste skola i lagen om grundläggande utbildning, enligt vilken skolresan ska vara så trygg och kort som möjligt.

Om det i kommunen ges undervisning på flera språk kan vårdnadshavaren välja undervisningsspråk för den läropliktiga, ifall eleven kan studera på detta språk. Således kan en elev som enligt befolkningsdatasystemet har svenska som modersmål men som kan tillräckligt bra finska för att kunna gå i finsk skola göra det och på motsvarande sätt kan en elev med finska som modersmål gå i svensk skola. Utbildningsanordnaren ska anta en sådan elev till sin närskola.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/antagande-av-svensksprakig-elev-till-finsksprakig-undervisning-0

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna delta i undervisningen om de inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Eleverna har rätt till en trygg studiemiljö. Enligt lagen ska utbildningsanordnaren godkänna en ordningsstadga eller meddela andra lämpliga ordningsregler för skolan.

I ordningsstadgan kan eleverna förbjudas att avlägsna sig från skolans område under skoltiden utan orsaker som beror på undervisningen. Orsaker som beror på undervisningen kan vara t.ex. en idrottslektion utanför skolans område eller en skolutfärd. Om eleverna inte i ordningsstadgan eller -reglerna förbjuds att avlägsna sig från skolans område under skoldagen kan inte disciplinära åtgärder vidtas mot en elev som avlägsnar sig från skolans område om inte eleven dessutom varit frånvarande från undervisningen utan lov.

En elev som avlägsnat sig från skolans område utan lov eller efter att ha blivit befriad är inte längre på skolans ansvar, medan en elev som deltar i undervisning eller annan verksamhet enligt läroplanen utanför skolans område är på skolans ansvar.
Om en elev avlägsnar sig från skolans område för att röka utanför skolområdet kan han inte tillrättavisas med disciplinära åtgärder om det inte är förbjudet att avlägsna sig från skolans område. Samtidigt måste man beakta att elever som fyllt 15 år har straffrättsligt ansvar för sina handlingar och oberoende av sin ålder är skyldiga att betala skadestånd för skada som de förorsakat också utanför skolområdet.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/att-avlagsna-sig-fran-skolans-omrade-0

Det betyg som ges till en elev inom den grundläggande utbildningen ska alltid vara på skolans undervisningsspråk, dvs. finska eller svenska. Skolan kan dock om man så önskar ge eleven en översättning av betyget. Det är skäl att låta en auktoriserad translator översätta betyget, eftersom uppgifterna i kopian ska vara korrekta och översättningen således ska motsvara den ursprungliga texten. Skolan kan också be att eleven skaffar en översättning av en translator, som skolan sedan bestyrker.

En elev som vill ha ett översatt betyg svarar för kostnaderna för översättningen av betyget. Skolan är enligt lagen inte skyldig att ge ett betyg på något annat språk än skolans undervisningsspråk. Trots att grundlagen garanterar alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning uppfyller skolan sin skyldighet genom att ge eleven ett avgiftsfritt betyg på skolans undervisningsspråk. Skolan kan om den önskar ersätta kostnaderna för översättningen men är inte skyldig att göra det.

Ovannämnda gäller också gymnasieutbildning och yrkesutbildning. I lagstiftningen om högskolor finns bestämmelser om bilagor till betyg, som är avsedda för internationellt bruk.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolbetygets-sprak-och-oversattning-av-betyget

En elev inom den grundläggande utbildningen ska beredas möjlighet att utan att delta i undervisning höja ett underkänt vitsord som han eller hon fått i läsårsbetyget. Denna möjlighet kan ges också efter att läsårets skolarbete har avslutats. Det finns inga särskilda bestämmelser om att möjlighet ska ges att höja ett godkänt vitsord, men utbildningsanordnaren kan ge en elev en sådan möjlighet. I den lokala läroplanen kan förfaringssätt vid höjning av vitsord definieras.

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hojning-av-lasarsvitsord-inom-den-grundlaggande-utbildningen

Utbildningsanordnaren ska kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro. Utbildningsanordnaren ska vid behov utreda orsakerna till frånvaron.

Om det i någon situation finns grundad anledning att misstänka att den frånvaroanmälan som vårdnadshavarna gjort inte är sanningsenlig, har skolan rätt att kräva att eleven eller vårdnadshavaren uppvisar ett läkarintyg. Detta förutsätter prövning från fall till fall. Ett förfaringssätt som innebär att skolan alltid kräver in läkarintyg av vårdnadshavaren till en viss elev efter elevens frånvaro kränker likabehandling av eleverna.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/begaran-av-lakarintyg-pga-franvaro-i-den-grundlaggande-utbildningen

I en jämlik och trygg lärande miljö har varje elev lika stor möjlighet att få stöd i sitt lärande och växa som individ samt bli uppmärksammad och hörd på ett likvärdigt sätt. Läraren lyder i sitt arbete under diskrimineringslagen (1325/2014) och jämställdhetslagen (609/1986).

Det är viktigt att lärarna, liksom varje fostrare, i sin egen verksamhet identifierar de faktorer som påverkar hans eller hennes inställning till könen samt till sin verksamhet som lärare. Läraren ska sträva efter att avveckla könsbundna strukturer, verksamhetsmodeller och stereotyper.

Move!-mätningsdelarna har utvecklats i en tvärvetenskaplig process vid idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet. Vid fastställandet av prestationsteknikerna övervägdes jämställdhetsfrågan noggrant.

Likabehandling och jämlikhet beaktas seriöst och noggrant i den grundläggande utbildningens skolgymnastik och Move!-mätningarna. De indikatorer som används bör vara pålitliga och differentierade och så uppmuntrande som möjligt.

Det finns i genomsnitt fysiska skillnader mellan flickor och pojkar som gör att indikatorerna fungerar på olika sätt. Referensvärdena för Move!-mätresultaten har fastställts separat för flickor och pojkar i en vetenskaplig process. Det finns för närvarande inga referensvärden för andra kön. Om eleven inte identifierar sig med den binära könsindelningen är det viktigt att läraren diskuterar saken med eleven och tillsammans kommer överens om vilka referensvärden som används för eleven i Move!-mätningarna. 

På det skriftliga spörsmålet (SS 519/2021) till riksdagen svarade undervisningsminister Li Andersson 14.10.2021.

Uppdaterad 6.4.2022

Institutet för hälsa och välfärd har publicerat anvisningar som gäller ventilationen. Anvisningen riktar sig till den tekniska personalen som ansvarar för underhållet av lokalerna. Frågor som berör ventilation ska tas i beaktande i lokalerna som används inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, högskoleutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning samt övrig utbildning.

I småbarnspedagogikens och läroanstalternas lokaler bör ventilationssystemet vara påkopplat två timmar före och efter att lokalerna har använts. Man bör även ta hänsyn till städningen och om lokalerna eventuellt används kvällstid.

Om ventilationssystemet inte går att reglera så att det är tillräckligt effektivt, kan det komma på fråga att vädra genom att öppna fönstren (gärna korsdrag), till exempel efter varje lektion (minst 15 minuter) och så ofta som möjligt under lektionerna om vädret tillåter.

Justitiekanslern har 3.2.2022 i sitt avgörande om iakttagandet och uppföljningen av anvisningarna om hälsosäkerhet med tanke på barnets rättigheter (OKV 2733/70/2021) ansett att utbildningsanordnarna för att undvika smittrisken bör samarbeta brett med experter inom olika områden i synnerhet när det gäller ventilation och inomhusluftens kvalitet, men också när det gäller arrangemang som hänför sig till lokalernas rymlighet och transporter. I arrangemang som gäller ventilation och inomhusluftens kvalitet bör man i praktiken samarbeta med tekniska experter och i fråga om skoltransporter bör man samarbeta med transportanordnarna. I fråga om arrangemang som gäller rymlighet ska man därtill samarbeta med alla aktörer som använder lokalerna.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-sorja-ventilationen-i-…

Texten har uppdaterats 6.4.2022 med ett nytt stycke i slutet om Justitiekanslerns avgörande.

Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt annan undervisning som ges i enlighet med lagen om grundläggande utbildning, bör eleven delta i undervisningen ifall hen inte av särskilda skäl tillfälligt har beviljats befrielse.

Sjukdom, eller ifall eleven eller en familjemedlem hör till riskgruppen då det gäller smittrisk, är ett godtagbart skäl för frånvaro. Läkaren bedömer behovet av frånvaro.

Ifall en elev inte kan delta i undervisningen, t.ex. p.g.a. hälsoskäl, kan man fatta ett individuellt beslut om särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med § 18 i lagen om grundläggande utbildning. Undervisningen kan då undantagsvis ges som distansundervisning, så att eleven tryggt kan studera hemma. Det här kan bli aktuellt i fråga om riskgrupper som stannar hemma. Arrangemanget är möjligt endast i enskilda fall på basis av hälsoskäl. I beslutsfattandet kan man utnyttja läkarens bedömning. Särskilda undervisningsarrangemang i enlighet med lagen om grundläggande utbildning var möjliga redan innan coronaepidemin.

Diskrimineringsombudsmannen rekommenderar att möjligheten till särskilda undervisningsarrangemang ska erbjudas även barn som är lovligt frånvarande på grund av en familjemedlems hälsotillstånd, ifall man har särskilda undervisningsarrangemang för barn i riskgruppen. Undervisnings- och kulturministeriet samt Utbildningsstyrelsen rekommenderar att man tillfälligt gör så under den akuta coronavirusepidemin.

Läs mer på sidan "Vanliga frågor om Coronaviruset inom undervisnings- och kulturministeriets verksamhetsområde" under frågan "Hur gör man om eleven tillhör riskgruppen eller om det i deras familjer finns personer som hör till riskgruppen".

Granskad 28.3.2022

Utbildningsanordnarna beslutar om arbetstider och lov, till exempel om längden på jul- och sportlovet. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska läsåret inom den grundläggande utbildningen ha 190 arbetsdagar. Om lovet förlängs så att det avviker från det planerade förutsätts alltså att terminen kompletteras med motsvarande antal arbetsdagar. I den grundläggande utbildningen avslutas läsårets skolarbete i enlighet med förordningen om grundläggande utbildning den sista vardagen i vecka 22. Om arbetstider och lov i gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen föreskrivs inte närmare i lag. 

Ändringar som gäller arbetstiderna ska antecknas i skolornas och läroanstalternas läsårsplaner eller motsvarande planer och man ska informera eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna om ändringarna. Personalen ska också höras då ändringar planeras.

Uppdaterad 9.2.2021 att motsvara också andra lov än jullov

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/kan-skolornas-och-laroanstalternas…