Vanliga frågor

Läroplansgrunderna för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur (S2) har ändrat när det gäller användningen av nivåskalan för språkkunskap. Nu ska slutbedömningen grunda sig på kunskapskraven som härletts från målen för undervisningen, och som beskriver den färdighets- och kunskapsnivå som krävs för att få vitsordet åtta (8).

Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling är avsedd som stöd för planeringen av undervisningen och för bedömningen av elevernas språkfärdighet samt för deras självvärdering.

En elev kan samtidigt studera enligt en enda lärokurs, oberoende av om hen skulle delta i undervisning i både svenska som andraspråk (S2) och i lärokursen svenska och litteratur[7].

Om en elev delvis studerar enligt lärokursen i svenska som andraspråk (se statsrådets förordning 422/2012), framhävs vikten av samarbete mellan lärarna i planeringen av undervisningen och i bedömningen [8]. Undervisningen ska differentieras så att eleven kan studera enligt målen för lärokursen i svenska som andraspråk även om hen deltar i lektionerna i en annan lärokurs. Bedömningen ska då också basera sig på målen för lärokursen i svenska som andraspråk.

Bedömningen ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och på de kunskapskrav som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [9]. Bedömningens viktigaste uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda eleven att identifiera framstegen och styrkorna i sina egna språkkunskaper och sitt kunnande och vad hen behöver utveckla. Responsen ska grunda sig på omfattande dokumentation och responsen ska vara mångsidig, konkret och vara tydligt kopplad till lärandeprocessen [10].

En elev i den grundläggande utbildningen kan fullgöra lärokursen i ett eller flera läroämnen eller delar av dem i en särskild examen till exempel på grund av att undervisningen i lärokursen har avslutats i årskurs 7 och eleven börjar i den grundläggande utbildningen först i årskurs 8. En elev som deltar i en särskild examen ska visa att hens kunskaper och färdigheter motsvarar kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena enligt den grundläggande utbildningens lärokurs.  

I en särskild examen kan en elev avlägga hela lärokursen i ett läroämne eller delar av den, såsom lärokursen i en viss årskurs. Om eleven har avlagt en del av ett läroämne i en särskild examen och utbildningsanordnaren i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning räknar till godo prestationen som en delprestation i ett läroämne, ska vitsordet som eleven fått i den särskilda examen tas i beaktande då slutvitsordet bildas i läroämnet i fråga, till exempel i läsårs- eller avgångsbetyget.  

På avgångsbetyget ska man anteckna vitsorden i de läroämnen som avlagts i en särskild examen som fullgjorts innan avgångsbetyget utfärdats.  

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/nar-kan-en-elev-avlagga-larokursen…

I mellan- och skiljebetyg ska man utgående från den lokala timfördelningen anteckna årsveckotimmarna per läroämne enligt elevens studieprogram samt vitsorden i läroämnena från läsåret i fråga.  

Slutvitsordet ska bildas då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas. Om slutbedömningen för ett läroämne genomförs i årskurs 7 eller 8, ska slutvitsordet i fråga antecknas i läsårsbetyget eller i ett eventuellt mellanbetyg.   

Lärokursen i ett fördjupande valfritt läroämne som understiger två årsveckotimmar och som bedöms verbalt med anteckningen ”godkänd” kan höja slutvitsordet i det gemensamma läroämnet i fråga. Kunnande som eleven visat i ett fördjupande valfritt ämne som bedöms verbalt kan inte sänka vitsordet i en för alla gemensam lärokurs.  

Exempel på hur slutvitsordet ska bildas:  

• undervisningen i historia avslutas på våren i årskurs 8
• undervisningen i biologi avslutas i slutet av höstterminen i årskurs 9.   

Om studierna i lärokursen i historia avslutas för eleven efter vårterminen i årskurs 8, ska slutvitsordet bildas utgående från den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen. I läsårsbetyget antecknas då slutvitsordet i lärokursen i historia och årsveckotimmarna i årskursen i fråga. Om undervisningen i biologi avslutas hösten i årskurs 9, ska slutvitsordet i biologi bildas utgående från den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen. Slutvitsordet i lärokursen i biologi och årsveckotimmarna i årskursen i fråga ska antecknas i ett eventuellt mellanbetyg.    

Dessa vitsord ska överföras till avgångsbetyget som ska ges på våren i årskurs 9. I avgångsbetyget ska man också anteckna studiernas omfattning i årsveckotimmar i årskurserna 7–9.  

Slutvitsordet ska bildas då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas. Om slutbedömningen för läroämnet genomförs i årskurs 7 eller 8, ska slutvitsordet i fråga antecknas i läsårsbetyget och i ett eventuellt mellanbetyg. De här vitsorden ska överföras till avgångsbetyget som ges på våren i årskurs 9. I avgångsbetyget ska man också anteckna studiernas omfattning i årsveckotimmar i årskurserna 7–9.   

Ett godkänt slutvitsord i lärokursen i ett läroämne kan inte höjas, förutom på följande sätt: 

• med kunnande som visats i ett valfritt ämne (mindre än två årsveckotimmar) som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms med ett verbalt omdöme. Principen för att höja vitsordet ska skrivas ner i den lokala läroplanen.   
• i påbyggnadsundervisning eller i särskild examen efter att eleven fått sitt avgångsbetyg.   

Om det är frågan om en underkänd prestation i lärokursen i ett läroämne är det inte möjligt att utföra slutbedömningen och ge ett avgångsbetyg, och då ska eleven ges möjlighet att höja det underkända vitsordet utan att delta i undervisningen. 

Eleven har också möjlighet till ny bedömning och rättelse av bedömningen. Den här möjligheten gäller slutbedömningen och beslut som berör studiegången och kvarstanning. En begäran om ny bedömning ska göras av vårdnadshavaren och den ska tillställas skolan inom två månader efter att vårdnadshavaren tagit del av informationen. Skolans rektor och elevens lärare beslutar tillsammans om den nya bedömningen. 

Studieavsnitten som byggs upp i den lokala läroplanen för gymnasiet kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömning och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom i studieavsnitt om två studiepoäng. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomen utgör inte obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i bilagan till förordningen om gymnasieutbildning (810/2018). I gymnasieutbildningens lärokurs kan i enlighet med 12 § i förordningen om gymnasieutbildning ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa valfria studier kan i enlighet med vad som fastställs i den lokala läroplanen bedömas antingen med ett siffervitsord eller med en anteckning om avlagda studier (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, kapitel 5.2.1).

En studerande som avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg ges ett intyg över avlagt gymnasiediplom. Av intyget ska bland annat framgå det vitsord som ges (4–10) för gymnasiediplomet.

Utgångspunkten för fastställandet av mobilitet är läroanstaltens/konsortiets verksamhet under normala omständigheter utan inverkan av coronaviruset. Ur den långsiktiga planeringens perspektiv är det viktigt att fundera och i ansökan motivera om man tänker hålla mobilitetsmängderna på samma nivå eller öka dem under årens lopp. 

Nej. En ändring av en enskild ackreditering till ett konsortium eller tvärtom anses vara en betydande ändring av internationaliseringsstrategin, så sökanden måste lämna in en fullständig ansökan enligt standardförfarandet. 

Nej, under ansökningsomgången för ackreditering 2021 kommer man inte längre att ordna ett lätt förfarande för innehavarna av Erasmusstadgan. Det lönar sig alltså för innehavare av Erasmusstadgan för yrkesutbildning att ansöka om ackreditering för den nya programperioden nu.