Vanliga frågor
På denna sida har vi samlat information om olika aspekter av Utbildningsstyrelsen. Om du inte hittar svaret kan du skicka din fråga genom att använda formuläret längst ner på sidan.
181 relaterade frågor
Texten granskad 28.3.2022
Skolorna och läroanstalterna ska förbereda sig för eventuella allvarligare situationer, då till exempel många från personalen är borta från arbetet. För att det ska vara möjligt att fortsätta undervisningen även i sådana situationer är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand planerar till exempel samarbetet mellan olika skolor och vid behov även med andra utbildningsanordnare. I gymnasieutbildningen är det också möjligt att de studerande arbetar självständigt.
Att avbryta skolarbetet är det allra sista alternativet i den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet ens som distansundervisning, och då det inte heller är möjligt att ordna undervisningen i samarbete med en annan skola eller med andra utbildningsanordnare. Man kan alltså av särskilt tvingande skäl vara tvungen att avbryta skolarbetet. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.
Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen och om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (Lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)
Att tillfälligt avbryta gymnasieundervisningen är det sista alternativet, om det inte är möjligt att fortsätta undervisningen ens som distansundervisning och inte heller i samarbete med andra gymnasier eller andra utbildningsanordnare. Undervisningen ska fortsätta så fort det är möjligt. Ändringar i arbetstiderna ska skrivas in i gymnasiets läsårsplan. (Gymnasielagen 13 § 4 mom.
Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/i-vilka-situationer-ar-det-mojligt…
Granskad 28.3.2022
Beslut om karantän och isolering är myndighetsbeslut som fattas av en smittskyddsansvarig läkare. Under karantän och isolering har en elev i den grundläggande utbildningen rätt till
- undervisning
- avgiftsfria digitala verktyg, material och förbindelser
- stöd för lärandet
- elevvårdstjänster
- måltider eller kassar med matprodukter som utbildningsanordnaren erbjuder.
En elev som är försatt i karantän eller isolering kan beroende på sin hälsa delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser samtidigt som den övriga undervisningsgruppen studerar på distans. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan beslutet om distansundervisning fattas innan man har fått ett officiellt beslut om karantän eller isolering.
Även i gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska den studerandes rätt till undervisning tryggas i så hög grad som möjligt.
Skolan eller läroanstalten beslutar på vilka sätt elevernas eller de studerandes arbete hemma handleds och stöds under den lovliga frånvaron. Lärarna kan inom ramen för sina befogenheter vidta olika pedagogiskt ändamålsenliga lösningar, till exempel ge eleverna eller de studerande uppgifter som de kan göra hemma. Någon annan elev eller studerande kan också ge de överenskomna uppgifterna åt eleven eller den studerande som är hemma, men det är skolan eller läroanstalten som ansvarar för att alla får uppgifterna och handledning i anslutning till dem.
En del kommuner har meddelat att man inte längre utför officiella coronavirustester och inte fattar officiella beslut om karantän. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnarna förhåller sig positivt till att ordna distansundervisning för en elev som har smittats av coronaviruset och därför är frånvarande, ifall elevens hälsa tillåter att hen studerar. Eleven kan delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser medan den övriga gruppen studerar i närundervisning. Ett beslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning ska i sådana fall grunda sig på någon annan tillräcklig utredning av elevens hälsa. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan undervisningen för en elev som har exponerats för coronaviruset även ordnas som distansundervisning med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. På det här sättet kan man trygga elevens rätt till undervisning och likabehandlingen av eleverna i hela landet under den svåra coronasituationen.
I förskoleundervisningen kan man istället för att bevilja tillfällig befrielse (frånvaro) fatta ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang för barnet, om det är motiverat av orsaker som har samband med barnets hälsa. Barnen kan under den tid de är frånvarande stödjas med undervisning som ordnas med digitala förbindelser, på det sätt som man beslutar lokalt.
Nästsista stycket har kompletterats 18.1.2022 med information om att en elev kan delta i undervisningen med digitala förbindelser medan den övriga gruppen är i närundervisning.
Texten har uppdaterats genomgående 14.1.2022 och även utvidgats så att svaret utöver grundläggande utbildning även gäller förskoleundervisning och utbildning på andra stadiet.
Texten har uppdaterats 15.10.2021 så att det sista stycket motsvarar THL:s senaste anvisningar.
Direkt länk till svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/har-en-elev-ratt-till-grundlaggand…
Texten har uppdaterats 22.12.2021
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets meddelande från 22.12.2021 erbjuds coronavaccin åt alla 5 år fyllda och äldre.
Det är frivilligt och kostnadsfritt att ta vaccinet. De kommunala hälsomyndigheterna ansvarar för att arrangera och informera om vaccineringen. Det är också kommunen som bestämmer om skolhälsovårdens deltagande i vaccineringen. Det är bra att på en allmän nivå tala om vaccinationerna i undervisningen i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet bland dem som hör till målgruppen för vaccinet. Målet är att eleverna och de studerande ska få information om vacciner och deras betydelse för människans hälsa.
Hur ska man behandla coronavaccinationerna i undervisningen?
Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att utbildningsanordnarna ser till att ämnet behandlas med alla elever och studerande och med hänsyn till deras ålder. Det är skäl för utbildningsanordnaren att se till att även elever och studerande som har ett annat språk som modersmål får tillräckligt med information om coronavaccinet som en del av undervisningen.
I skolan och läroanstalterna bör man planera hur undervisningen som berör coronavaccineringen ska förverkligas i olika läroämnen eller i samarbete mellan olika läroämnen. Det är till exempel möjligt att läroämnet hälsokunskap inte undervisas under den pågående perioden, och då behöver ämnet behandlas i samband med undervisningen i andra läroämnen. Det är också bra att tala mer fritt om vaccinationerna, till exempel i samband med grupphandledarens eller klassföreståndarens lektioner. När man behandlar ämnet kan man samarbeta med elev- och studerandevårdens tjänster och använda av materialen som Institutet för hälsa och välfärd har publicerat om coronaviruset samt om coronavaccinationer och -vaccin på sin webbplats. Innehållet som undervisas ska basera sig på vetenskapliga fakta.
Information om en enskild individs vaccination är sekretessbelagd information. Bestämmelserna om sekretess ska beaktas också i planeringen och genomförandet av vaccinationerna, så att ingen annan får information att en person har tagit eller låter bli att ta vaccinet, om inte barnet eller den unga själv berättar detta. Hälsovården ansvarar för att hantera hälsorelaterad information. Enskilda individers vaccinationer behandlas inte undervisningen och undervisningsväsendet för inga register över vaccinerade.
En elev och studerande har rätt till undervisning och studier i enlighet med läroplanen. Huruvida en elev eller studerande tar eller låter bli att ta vaccin får inte sätta eleverna och de studerande i en ojämlik ställning. Att ta vaccinet får inte vara en förutsättning för att delta i skolans eller läroanstaltens averksamhet.
I den grundläggande utbildningen hör vaccinering som tema till exempel till läroämnet hälsokunskap. I omgivningslära i nybörjarundervisningen behandlar man frågor som berör hälsa och välbefinnande och man bekantar sig med vardagliga hälsovanor. I årskurserna 1–2 bekantar sig eleverna närmare med vardagliga hälsovanor och övar på därtill hörande färdigheter. I omgivningsläran i årskurserna 3–6 bekantar man sig bland annat med hur man förebygger sjukdomar. I undervisningen i hälsokunskap i årskurserna 7–6 behandlar man aktuella hälsorelaterade företeelser, granskar tillförlitligheten i information som berör hälsa samt lyfter fram centrala metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.
I undervisningen i hälsokunskap i gymnasiet ska man behandla vaccinationer som en del av hälsa, trygghet och säkerhet samt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar (inkl. smittsamma sjukdomar och epidemiologisk transition). Ämnet ska behandlas såväl ur individens perspektiv som ur ett samhälleligt och globalt perspektiv. Läroämnets uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att göra val som berör hälsa och att analysera faktorer som inverkar på dem samt att utvärdera följerna av ens val. Undervisningen ska också utveckla den studerandes förmåga att mångsidigt granska etiska frågor som berör hälsa och sjukdomar.
En anordnare av yrkesutbildning bör informera om vaccinationerna på allmän nivå och vid behov reservera möjlighet för de studerande att diskutera frågor som berör ämnet. Inom yrkesutbildningen kan frågor som berör vaccinationer även behandlas i samband med gemensamma examensdelar och lämpliga branschspecifika examensdelar.
När kan en ung person själv bestämma om coronavaccineringen?
En minderårig kan själv besluta om sin vård, och även om att ta coronavaccin, om det är möjligt med beaktande av hens utveckling (patientlagen, 7 §). Om en ung person inte själv kan eller vill besluta om vaccinationen, ska man fråga om vårdnadshavarens samtycke för att ta vaccinet. Om den unga har flera vårdnadshavare, behövs samtycket av alla vårdnadshavare. En minderårigs förmåga att fatta beslut ska utredas av en yrkesverksam inom hälsovården.
I patientlagen föreskrivs ingen egentlig åldersgräns för en minderårigs självbestämmanderätt. Det avgörande är om den unga själv förstår vilken betydelse och inverkan vården, eller att avstå från den, har gällande hälsan.
För att ett barn eller en ung person ska kunna ge sitt välgrundade samtycke till att ta vaccin, behöver hen få tillräcklig och lättförståelig information om bland annat coronavirussmitta, coronavaccination och eventuella biverkningar av coronavaccinet. Den som ger vaccinet utvärderar behovet av information och diskussion kring vaccinet utifrån barnets eller den ungas individuella behov. Den som ger vaccinet har i uppgift att bedöma om barnet eller den unga kan fatta ett självständigt beslut i frågan. Det ska vara frivilligt för barnet eller den unga att ge sitt samtycke och hen ska ha sådan förmåga att ge sitt samtycke som beskrivs ovan.
Texten har uppdaterats 22.12.2021 i enlighet med STM:s meddelande om att vaccin erbjuds alla 5 år fyllda och äldre.
13.8.2021 Texten har uppdaterats med preciseringar som gäller att vaccineringen är sekretessbelagd information samt vårdnadshavarnas samtycke.
10.8.2021 Texten har uppdaterats med den nya åldersgränsen 12 år samt därtill hörande preciseringar. Därtill finns ny information om sekretessbelagd hälsorelaterad information.
Direkt länk till det här svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-behandla-coronavaccine…
- THL: Vacciner och coronaviruset
- THL: Coronavirusvacciner, dvs. COVID-19-vaccin – anvisningar för yrkesutbildade
- THL: Utvärdering av en minderårigs beslutsförmåga inom hälso- och sjukvården
- THL: Coronainformation på olika språk
- European Centre for Disease Prevention and Control: Covid 19
- WHO: Coronavirus disease (COVID-19) pandemic
- Vanliga frågor: Hur ska man tala om coronavaccinering med barn inom småbarnsped…
- Samlad info om undervisningsväsendet och coronaviruset på Utbildningsstyrelsens…
Texten har setts över 28.3.2022
Enligt Social- och hälsovårdsministeriets meddelande från 22.12.2021 erbjuds coronavaccin åt alla 5 år fyllda och äldre i enlighet med de regionala tidtabellerna. Det är frivilligt och kostnadsfritt att ta vaccinet. De kommunala hälsomyndigheterna ansvarar för att planera och genomföra vaccineringen. Man avgör på kommunnivå hur vaccineringen för barn ska arrangeras. Vaccineringen kan utifrån regionalt övervägande genomföras till exempel i skolor och rådgivningar eller som massvaccineringar samtidigt med vaccineringarna för vuxna.
Nästan alla små barn har fått något vaccin och vaccinationer är något de känner till. Eftersom det är frågan om ett aktuellt tema som lyfts fram till exempel i medierna väcker det också intresse, och ibland till och med rädsla, hos barnen, och därför kan det komma på fråga att tala om vaccin och vaccinering i barngruppen. Vaccineringen kan var en stor sak för ett litet barn, och många kan vara nervösa inför att få vaccin. I småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen kan man behandla temat till exempel i samarbete med rådgivningstjänsterna. Det lönar sig att öppet berätta för barnet vad man gör i vaccineringssituationen och varför.
I grunderna för planen för småbarnspedagogik och förskoleundervisningens läroplan utgår man ifrån att i synnerhet sådana frågor som barnen är intresserade av och har frågor kring kan utgöra underlag för den gemensamma och undersökande verksamheten. Det är viktigt att barnen får svar på sina frågor och man kan till exempel tillsammans med barnen reflektera över varför man ger vacciner. Inom småbarnspedagogiken behandlas teman som coronaviruset, vaccinationer och läkarbesök ofta också genom lek, barnböcker och drama.
Information om en enskild individs vaccination är sekretessbelagd information som inte får berättas till utomstående. Även om ett barn kan berätta om vaccinationen till exempel för personalen inom småbarnspedagogiken, får informationen inte berättas vidare. Hälsovården ansvarar för att hantera hälsorelaterad information. Enskilda individers vaccinationer behandlas inte undervisningen och undervisningsväsendet för inga register över vaccinerade.
Direkt länk till det här svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-tala-om-coronavacciner…
Granskad 28.3.2022
Enligt lagen om grundläggande utbildning har kommunen skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning. Enligt lagen sker förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som närundervisning. Den temporära ändringen av lagen om grundläggande utbildning (20a §) gör det möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang med vissa förutsättningar och gällande en begränsad grupp elever.
Utbildningsanordnaren kan ta beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang endast i situationer då det är nödvändigt, och om undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt enligt anvisningarna från myndigheten med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller när undervisningslokaliteterna måste stängas helt eller delvis enligt 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar.
Det är utbildningsanordnaren som tar beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. När utbildningsanordnaren är en kommun fattas beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang av den kommunala institution som definieras i de administrativa förordningarna i 90 § i kommunallagen. När utbildningsanordnaren är staten, en registrerad sammanslutning eller stiftelse fattas beslutet av den institution som definieras i stadgarna i 4 § i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata.
Beslutet om att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang kan fattas högst en månad åt gången. Utbildningsanordnaren kan förlänga beslutet om det fortfarande är nödvändigt att fortsätta besluten enligt de förutsättningar som anges i lagen om smittsamma sjukdomar.
Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/kan-utbildningsanordnaren-eller-sk…
Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna och studerande uppträda korrekt. I skyldigheten att uppträda korrekt ingår också korrekt klädsel.
På vissa lektioner, såsom gymnastik, tekniskt arbete och huslig ekonomi, kan det ställas krav och begränsningar på elevernas klädsel på grund av hygien, säkerhet eller andra motsvarande orsaker. Med hänsyn till elevernas grundläggande rättigheter, såsom rätt till personlig frihet och yttrandefrihet, kan det inte ställas andra förpliktande begränsningar när det gäller klädsel och utseende. Av denna orsak kan elever inte heller förpliktigas att använda skoluniform.
Biträdande justitiekanslern har i ett fall konstaterat att ett allmänt förbud i ordningsreglerna mot att använda kläder som kränker andra strider mot lagen. För att en sådan bestämmelse ska kunna anses lagenlig borde den vara mera detaljerad. Enligt biträdande justitiekanslern skulle det dock vara godtagbart att i ordningsreglerna förbjuda kläder som innebär hets mot folkgrupp.
Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att ett kategoriskt förbud mot piercingsmycken i en yrkesläroanstalt är olagligt, men mera begränsade förbud är tillåtna av säkerhets- och hygienskäl. Förbudet kränkte de studerandes grundläggande rättigheter till likabehandling, personliga frihet och integritet samt skydd för privatlivet.
Lagstiftning och rättspraxis
Studieavsnitten som byggs upp i gymnasiets läroplan kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Syftet med gymnasiediplomen är att ge den studerande möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom ett arbete som den studerande utför under en längre period. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och av studentexamensbetyget.
Utbildningsstyrelsen har i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 fastställt mål och centrala innehåll för gymnasiediplomen. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömningen och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom. Ett studieavsnitt i ett gymnasiediplom i ett visst läroämne kan ingå i de valfria studierna i lärokursen i läroämnet på det som man beslutar i den lokala läroplanen.
Gymnasiediplomen är inte sådana obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018). Lärokurserna som ingår i gymnasieutbildningen kan i enlighet med 12 § i statsrådets förordning inbegripa gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. I 12 § i förordningen föreskrivs att gymnasiediplomen ska omfatta två studiepoäng.
Utbildningsstyrelsen ger för respektive gymnasiediplom anvisningar för hur gymnasiediplomen ska ordnas och avläggas. Anvisningarna gäller till exempel gymnasiediplomets struktur och studier som behöver vara avlagda för att studerande ska kunna avlägga gymnasiediplomet. Anvisningarna för respektive gymnasiediplom har gjorts upp så att utgångspunkterna och förutsättningarna för att visa prov på kunnande uppfylls enligt de mål och centrala innehåll som fastställts för gymnasiediplomen i grunderna för gymnasiets läroplan.
Anvisningarna för gymnasiediplom som Utbildningsstyrelsen har gjort upp 2017 gäller för studerande som har inlett sina gymnasiestudier före 1.8.2021. Utbildningsstyrelsen publicerar under våren 2022 uppdaterade anvisningar för gymnasiediplom som gäller för studerande som har påbörjat sina gymnasiestudier från och med 1.8.2021. I samband med uppdateringen görs inga ändringar vad gäller ordnandet och avläggandet av gymnasiediplomen i förhållande till anvisningarna från 2017. Omfattningen av gymnasiekurserna som krävs för att avlägga respektive gymnasiediplom omvandlas till studiepoäng. Gymnasierna ombeds att i den lokala läroplanen definiera vilka studieavsnitt som kan vara studieavsnitt som avläggs före gymnasiediplomet.
Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i bildkonst, gymnastik, musik och mediekunskap är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 8 studiepoäng.
Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i teater och dans är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 6 studiepoäng.
Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i huslig ekonomi och slöjd är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 4 studiepoäng.
Gymnasieutbildningens lärokurser kan i enlighet med 12 § i statsrådets förordning inbegripa gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa lokala valfria studier, till exempel ett studieavsnitt som en studerande avlägger inom ett gymnasiediplom, kan bedömas med ett siffervitsord eller med en prestationsanteckning på det sätt som bestäms i den lokala läroplanen.
Gymnasiediplomet ska i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan och Utbildningsstyrelsens anvisningar för avläggande av gymnasiediplom bedömas med ett siffervitsord på skalan 4–10. En studerande som har avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg få ett separat intyg över det avlagda gymnasiediplomet. Intyget ska innehålla siffervitsordet som getts för gymnasiediplomet i fråga.
Det går att leta kurser på School Education Gateway bland annat på adressen Kurskatalog (schooleducationgateway.eu)
Sidan till deltagare av Erasmus+ KA101 fortbildningsprojekt: Till deltagare i fortbildningsprojekt (KA101) | Utbildningsstyrelsen (oph.fi)
Bidraget för uppehället kan beskrivas som en klumpsumma. Det beviljas enligt antalet dagar som uppges på deltagarintyget och för högst två resdagar. För uppehållsbidraget kontrollerar vi inga kvitton, men er arbetsgivare kan eventuellt göra det. Vissa kommuner använder anpassat dagtraktamente och då uppstår inte det här problemet. Programmet Erasmus+ har inga rekommendationer för dagtraktamente.
Du har inte fyllt i punkten ”Organisational Support” under ”Budget”. När du i den större rutan skriver in den föreslagna summan 3500 € som visas i den mindre rutan, överskrids er budget till och med. Ni kan förstås inte få ett större bidrag än det ni beviljats, men ni kan skicka slutrapporten till oss i den här formen, vi minskar beloppet här. När du skriver in beloppet, skriv endast siffror och inga skiljetecken.