181 relaterade frågor

Nyckelord Internationalisering Erasmus+ Allmänbildande utbildningen

Varje deltagare i en kurs och/eller job shadowing-period ska ha ett deltagarintyg med åtminstone följande uppgifter: 1) deltagarens namn, 2) namnet på utbildningens/kursens arrangör, 3) utbildningens/kursens namn, 4) utbildningens/kursens start- och slutdatum, och 5) utbildnings-/kursarrangörens underskrift. Deltagaren får behålla originalintyget, men ni måste få en kopia av det och se till att spara det. Om den mottagande organisationen inte har en färdig intygsmall, kan intyget göras enligt modellen som finns på sidan för deltagare i fortbildningsprojekt och ändras fall för fall (se rubriken ”Glöm inte deltagarintyget”).

Nyckelord Internationalisering Erasmus+ Allmänbildande utbildningen

Mobility Tool+ hämtar sammanfattningen från ert ansökningsformulär som ni ändrar enligt det som genomförts. Mobility Tool har en ruta för den engelska sammanfattningen. Om projektet bedöms vara godkänt i granskningen av slutrapporten, flyttas sammanfattningen till EU:s projektdatabas. De övriga punkterna i slutrapporten kan skrivas på finska, svenska eller engelska.

Nyckelord Internationalisering Erasmus+ Allmänbildande utbildningen

Erasmus+-bidraget är inte beskattningsbar inkomst, eftersom det är avsett bara för kostnader. Närmare information finns på webbplatserna https://www.mela.fi/sv/ och https://www.mela.fi/sv/stipendiater/

Nyckelord Move! Grundläggande utbildning

I gymnastiken har man fäst uppmärksamhet vid att främja likabehandling och jämställdhet. Forskning visar att kön är en förklarande faktor i frågor som berör den fysiska funktionsförmågan. För att behandla eleverna jämlikt och för att kunna dra tillförlitliga slutsatser av Move!-mätningarna tas elevernas kön i beaktande i mätningen. I bästa fall ger det här också utrymme och förståelse för att individerna är olika.

Då mätavsnitten som ingår i Move!-mätningen utvecklades var utgångspunkten att man skulle få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lycka prestation. Tanken bakom detta var att stödja elevernas känsla av att de har fysisk kapacitet och klarar av. Målet var att skapa sådana mätavsnitt där varje elev skulle få minst en lyckad prestation.

Det praktiska arbetet med att ta fram Move!-systemet utfördes av en tvärvetenskaplig sakkunniggrupp vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Då de olika mätavsnitten togs fram var utgångspunkten att man ska få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lyckad prestation. Därför var avsikten att utveckla sådana mätavsnitt som ger eleverna en känsla av att de kan och lyckas. Till exempel framgick det i Move!-mätningens pilotförsök att en betydande andel av flickorna inte fick en enda lyckad prestation då de gjorde armpress med tårna och handflatorna i golvet. Därför valdes en version av armpress för flickor där armpressen görs med knäna och handflatorna som stödpunkter. Pilotförsöken visade också att det inte framgick tillräckliga skillnader i pojkarnas resultat då pojkarna gjorde armpress med knäna i golvet, och därför är det motiverat att pojkarna utför mätavsnittet med tårna och handflatorna som stödpunkter. Instruktionerna för att utföra mätavsnitten som ingår i Move! ska följas i de prestationer som dokumenteras i det nationella datasystemet. I gymnastikundervisningen i övrigt ska man uppmuntra alla elever till att pröva på olika sätt att utföra olika övningar.  

I mätavsnittet kast med lyra skiljer sig prestationerna för flickor och pojkar vad gäller kastavståndet, som i årskurs 5 är 7 meter för flickorna och 8 meter för pojkarna, medan det i årskurs 8 är 8 meter för flickorna och 10 meter för pojkarna. I mätningens pilotskede prövade man på olika kastavstånd, och då framgick det att ett längre kastavstånd för flickorna gav resultat där eleverna inte fick några lyckade prestationer alls. För pojkarna ledde ett kortare kastavstånd i sin tur till att det inte framkom tillräckliga skillnader i resultaten. Med andra ord fick en alltför stor andel av pojkarna det högsta resultatet, 20, i detta mätavsnitt. Av den här orsaken kom man fram till olika kastavstånd för flickorna och pojkarna i årskurserna 5 och 8. 

När det gäller armpress är det viktigt att under lektionerna fästa uppmärksamhet vid hur övningarna benämns, så att man med sitt tal inte skapar eller förstärker könsstereotypier. Ingen teknik kan alltså kallas ”armpress för flickor” eller ”armpress för pojkar”, utan det finns olika sätt att utföra armpress, till exempel med tårna i golvet eller med knäna i golvet.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det klokt att låta eleverna pröva på olika former av armpress, men i Move!-mätningen är det bra att på grund av den nationella datainsamlingen följa de nationella anvisningarna.

Nyckelord Move! Grundläggande utbildning

Utbildningsanordnaren utser den person som för in skolans Move!-resultat i elektroniska systemet. Personen kan vara exempelvis en (eller flera) lärare, skolsekreteraren, ett skolgångsbiträde eller någon annan på skolan.

I augusti kommer vi att skicka en separat länk till varje skola för detta syfte till skolans allmänna e-postadress via tjänsten Studieinfo. Därefter går det bra att förmedla länken vidare till dem som ansvarar för införandet av resultaten i systemet.

Nyckelord Move! Grundläggande utbildning

...flytta fram tidpunkten för mätningarna något?

 Orsaken till den något strama tidtabellen i början av hösten är de omfattande hälsoundersökningarna i årskurs 1, 5 och 8 samt när de infaller under skolåret. Move! gör skolgymnastiken till en stödåtgärd för den förebyggande hälsovården i de finländska grundskolorna.

För att mätresultaten för den fysiska funktionsförmågan ska vara tillgängliga inför de omfattande hälsoundersökningarna på olika håll i Finland, kom Move!-styrgruppen fram till den här kompromissen, det vill säga att mätningarna ordnas under gymnastiklektionerna redan i augusti–september.

När skolorna väl har fört in mätresultaten i elektroniska systemet under september månad, svarar statens idrottsråd för att de avgiftsfria Move!-responsrapporterna skickas ut till skolorna i oktober-november. Rapporterna kan användas bland annat under föräldrakvällar och i den allmänna elevvårdsgruppens arbete.

Nyckelord Move! Grundläggande utbildning

Move!-mätningarna kan utföras på ett anpassat sätt för elever med långvariga eller bestående funktionsnedsättningar eller skador (t.ex. svårigheter att se, höra, röra sig, koncentrera sig eller förstå). Om det för elevens del är motiverat att anpassa ett eller flera mätavsnitt antecknas förutom resultatet även anpassningsmetoden på elevens resultatblankett.

En anpassning av mätningarna är inte avsedd för elever med tillfälliga hinder eller skador som försvårar utförandet, till exempel en stukning av vristen. I sådana fall ska mätningarna utföras och resultaten registreras till de delar det är möjligt. Om eleven inte utför ett eller flera mätavsnitt till exempel på grund av en stukad vrist antecknas avsnittet i fråga som inte utfört.

Om det är motiverat att eleven utför ett eller flera delmoment av mätningarna anpassat är förfarandet följande: 

Elevens resultat antecknas på en allmän eller separat, anpassad resultatblankett. På blanketten anges också på vilket sätt mätningen har anpassats. Om eleven inte alls kan genomföra ett eller flera av delmomenten antecknar man på blanketten ”kunde inte genomföra”. Det relevanta är att eleven och hens familj med hjälp av mätningarna får information om elevens fysiska funktionsförmåga. Elevens fysiska funktionsförmåga kan även behandlas tillsammans med eleven och familjen i samband med den omfattande hälsoundersökningen (om vårdnadshavaren har gett sitt samtycke till att mätningsresultatet får användas i den omfattande hälsoundersökningen).  

Anteckning av resultat i det nationella datasystemet: 

Om eleven har genomfört ett eller flera delmoment av mätningarna enligt den anpassade versionen av Move! antecknas inga numeriska resultat i systemet. På det här sättet tryggas elevens anonymitet. I resultatblanketten finns frågan ”Har eleven utfört någon uppgift i anpassad form?”. Om man svarar ”Ja” blir rutorna för de numeriska resultaten gråa och kan inte fyllas i. 

De nya anvisningarna för anpassade mätningar har uppdaterats i Lärarhandledning. 

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

I läsårsbetygen och eventuella mellanbetyg i årskurserna 1–3 ska verbalt omdöme eller siffervitsord användas i enlighet med utbildningsanordnarens beslut.

I kapitel 6 i läroplansgrunderna ges utbildningsanordnaren möjlighet att överväga om man använder ett verbalt omdöme med skalan godkänd/underkänd eller till exempel en fyrgradig skala. I ett och samma betyg kan man använda olika skalor. Av betyget ska framgå vilken bedömningsskala bedömningen i respektive läroämne grundar sig på. I varje läroämne ska ges åtminstone omdömet godkänd/underkänd.

Alla läroämnen som ingår i elevens studieprogram ska bedömas även i årskurserna 1–3. I betyget ska man för varje läroämne ge ett omdöme, av vilket det framgår om elevens prestation är godkänd eller underkänd.

Elevens arbete ska inte bedömas separat, utan det ska vara en del av bedömningen av läroämnet. Det verbala omdömet kan kompletteras med ett beskrivande omdöme som ges som bilaga till betyget.

Lokalt är det även möjligt att besluta att till exempel lärokursen i svenska och litteratur bedöms enligt målområdena som fastställts i läroplansgrunderna, såsom att kommunicera, att tolka texter, att producera texter samt att förstå språk, litteratur och kultur. Även i en sådan här situation bör man se till att det ges ett sammanfattande omdöme av lärokursen i svenska och litteratur i betyget.

Om bedömning av lärandet och kunnandet hos elever med invandrarbakgrund:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/fran-och-med-vilken-arskurs-ska-kunnandet-hos-elever-med-invandrarbakgrund-bedomas

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Bedömningen av kunnandet hos en elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur (S2) ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och kunskapskraven som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [11].

Bedömningens uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda hen att känna igen framstegen och styrkorna i sina egna kunskaper samt vad hen behöver utveckla vidare. I övriga läroämnen är det också bra att ta hänsyn till att det tar tid att utveckla den språkfärdighet som behövs för studierna, och därför ska eleven få stöd i språket i undervisningen. Undervisningen ska i alla läroämnen vara språkmedveten: varje lärare föregår som språklig modell och är också lärare i språket i det läroämne som hen undervisar [12].

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Bedömningen av lärandet och kunnandet hos en elev med invandrarbakgrund kan vara verbal bedömning, med undantag av slutbedömningen [13].

Visar 71-80/181