Vanliga frågor

Undervisningen av barn och unga i läropliktsåldern ordnas som närundervisning. Närundervisningen ges av en lärare i en trygg studiemiljö som skolan anvisat och ordnas under de arbetstider som fastställts i arbetsplanen. Enligt lagen om grundläggande utbildning är det inte möjligt att undervisningen ordnas som distansundervisning där eleven själv väljer tidpunkten och platsen för studierna. I undervisningen kan ändå utnyttjas fjärruppkoppling t.ex. med hjälp av video eller dator, förutsatt att de ovannämnda kriterierna för närundervisning uppfylls.

Grundläggande utbildning för vuxna kan däremot ordnas helt eller delvis som distansundervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Paragraf 20 a i lagen om grundläggande utbildning upphörde att gälla 31.7.2022. Den grundläggande utbildningen ordnas alltså i form av närundervisning. Det är inte möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, det vill säga distansundervisning, efter 1.8. 2022.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/distansundervisning-i-den-grundlaggande-undervisningen

Ämnesord

elevens rättigheter, distansundervisning, fjärruppkoppling i undervisningen

Lagstiftning som tillämpas samt anvisningar

Nej, det kan det inte. I detta avseende är lärokursen i svenska som andraspråk likvärdig med lärokursen i svenska som modersmål. Läroanstalterna bedömer om en studerande med invandrarbakgrund har tillräckliga språkkunskaper för studierna. Att den studerande har avlagt en tidigare examen eller examensdel på svenska kan räcka för att påvisa tillräckliga kunskaper i svenska.

När man söker till gymnasium testas inte färdigheterna i studiespråket. Inom yrkesutbildningen finns branschspecifika krav. Vissa yrkesinstitut kräver att språkkunskaper visas med ett språkfärdighetstest eller med tidigare utbildning, om den studerande har ett annat modersmål än svenska. Om språkkunskaperna visas med vitsordet i lärokursen i modersmål inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet, är svenska som modersmål och svenska som andraspråk likvärdiga, till exempel genom att vitsordet 7 i båda lärokurserna motsvarar färdighetsnivå A2, vitsordet 8 färdighetsnivå B1 och vitsordet 9 färdighetsnivå B2. Inom yrkesutbildningen är den fordrade färdighetsnivån vanligtvis A2—B2, beroende på vilken bransch det rör sig om.

Yrkeshögskolorna ordnar vanligtvis ett språkprov. Det lönar sig att kontakta läroanstalten för att kolla språkkraven. Vid universiteten godkänns för att påvisa kunskaper i svenska språket (1) att den studerande har avlagt examen inom grundläggande utbildning, examen på andra stadiet eller annan examen som ger högskolebehörighet på svenska, (2) godkänt vitsord i svenska som modersmål på avgångsbetyget för studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen eller (3) minst vitsordet approbatur (A) i provet i svenska som modersmål eller provet i svenska som andraspråk i finländsk studentexamen. Lärokursen i svenska som modersmål och lärokursen i svenska som andraspråk är alltså likvärdiga. Om den sökande inte har avlagt examen i sin helhet, kan vitsordskraven för proven i lärokurserna variera.

Flerspråkig kompetens hos eleven ses som en fördel och utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Eleverna ska använda sina färdigheter i olika språk som stöd för allt lärande i olika läroämnen. Undervisningen stödjer elevernas flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som eleven använder på fritiden. Språkmedveten undervisning stärker elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att använda även det lilla de kan på ett annat språk. Av denna anledning ska även lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur ses som ett alternativ som stöder elevens språkkunskaper, eftersom fokus ligger på det som är viktigast för en elev med ett annat modersmål än svenska. Lärokursen i svenska som andraspråk är alltså lika viktig för elevens fortsatta studier som lärokursen i svenska som modersmål.

De som deltar i elevvårdsarbetet för en elev har rätt att av varandra få och till varandra och till elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ordna undervisningen för eleven.

Man bör från fall till fall bedöma vem som i enskilda fall har rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att ordna undervisningen för eleven. Till exempel rätten att läsa och använda elevernas sekretessbelagda uppgifter i Wilma får ges endast till de personer som behöver dem för att sköta sina arbetsuppgifter. Detta gäller också skolhälsovårdaren och skolkuratorn.

Överlåtande av uppgifter bedöms alltid från fall till fall. Den som har uppgiften avgör om uppgiften är nödvändig och om den ska överlåtas. Exempelvis en lärare kan aldrig ha allmänna läsrättigheter till en annan lärares elevers uppgifter.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overlatelse-av-personuppgifter-som-behandlas-i-elevvardsarbete-inom-grundlaggande

Lagstiftning som tillämpas
Lagen om grundläggande utbildning 40 § 2 mom.

Bestämmelser om överlåtande av sekretessbelagda uppgifter om elever finns dessutom till exempel i lagen om elev- och studerandevård, barnskyddslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Ämnesord

Ämnesord

elevvård, personuppgifter, elevens rättigheter

Grundskolans elevkårs och gymnasiets elevkårs ställning baserar sig på lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Elevkårerna anses ha en offentligrättslig ställning.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppfattning ska på elevkårernas rätt att ingå avtal och andra förbindelser tillämpas bestämmelserna om oregistrerade föreningar i föreningslagen. En oregistrerad förening kan inte ingå rättshandlingar i sitt eget namn, utan i de fysiska personernas namn, dvs. de fysiska personerna bör handla på föreningens vägnar på eget ansvar och egen risk.

Elevkårens rättsliga ställning är dock juridiskt delvis en tolkningsfråga.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elevkarens-juridiska-stallning

Lagstiftning som tillämpas

Lagen om grundläggande utbildning 47 a § 2 mom.

Gymnasielagen 33 § 2 mom.

Ämnesord

elevkår, talan

Upphovsrätten till alster som elever och studerande skapar tillhör dem själva och läroanstalten får inte använda verken fritt utan elevernas tillstånd. Ett verk som utförts under studierna kan bedömas utan hinder av upphovsrätten.

En elev har rätt att frånsäga sig sin ekonomiska upphovsrätt till förmån för utbildningsanordnaren, men också då har eleven kvar sina moraliska rättigheter till verket. De kan inte överlåtas. Till dem hör rätten att nämnas som upphovsman på lämpligt sätt då verket ställs ut och rätt att få tillgång till verket.

Man ska komma ihåg att elevernas alster har upphovsrättsskydd endast om de överstiger tröskeln för ett verk, dvs. är tillräckligt självständiga och originella. Om minderåriga elever och studerande överlåter sina upphovsrättigheter krävs vårdnadshavarens godkännande.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/verk-som-skapats-av-eleverna

En elev i grundläggande utbildning som har längre än fem kilometer till närmaste skola ha rätt till fri transport. En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utbildningsanordnaren kan vid behov begära ett sakkunnigutlåtande om huruvida skolvägen är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utlåtande kan ges till exempel av en läkare eller polismyndighet. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd som beviljas för transport eller ledsagande.

En elevs dagliga skolresa får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar. Rätten till skolreseförmån har också elever i förskoleundervisning vars resa från hemmet till förskoleundervisningen eller från småbarnspedagogisk verksamhet till och från förskoleundervisning uppfyller ovannämnda villkor.

Utbildningsanordnaren kan besluta om en skolreseförmån som är bättre än miniminivån enligt lagen. I vissa kommuner beviljas skolreseförmån t.ex. om skolresan är längre än tre kilometer eller om skolresan för en elev i årskurs 1 - 6 är minst två kilometer.

Elevens vårdnadshavare ska ansöka om skolreseförmån. Utbildningsanordnaren ska fatta beslut i ärendet. Beslutet ska motiveras och besvärsanvisningar ska fogas till beslutet. Om vårdnadshavaren är missnöjd med beslutet har han eller hon rätt att överklaga det hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Kvarsittning får inte hindra en elevs rätt till skolreseförmån. Vid anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet ska utbildningsanordnaren beakta elevernas möjlighet att utnyttja sin transportförmån. Bestämmelsen styr planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten, men ger flexibilitet i hur transporten ordnas. Utbildningsanordnaren ska vid planeringen av verksamheten sträva till att anpassa rätten till transport med verksamheten. Eleverna kan t.ex. hänvisas till transporter som avgår redan innan verksamheten slutar, förutsatt att detta inte på ett betydande sätt begränsar elevernas möjligheter att delta i verksamheten.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt beslut 4171/4/12 konstaterat, att när det gäller elever som är i förskoleundervisning, måste man vid bedömningen av deras rätt till transport beakta att de är yngre än grundskolelever. Kommunen kan enligt egen prövning ordna transport för förskoleeleverna även om den inte är skyldig att göra det.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolreseforman

Uppgifterna om en studerandes eller elevs frånvaro är offentliga uppgifter. Orsaken till frånvaron kan dock vara sekretessbelagd, såsom sjukdom, och den får inte framgå då uppgifter överlåts. Om frånvarouppgifter ges för en längre tidsperiod måste man bedöma om uppgiften beskriver en elevs personliga egenskaper, som t.ex. levnadssätt. I detta fall kan uppgifterna vara sekretessbelagda och får inte ges ut.

Vid behandlingen av frånvarouppgifter ska man beakta de krav som dataskyddsförordningen ställer på behandlingen av personuppgifter. Även om det är fråga om offentliga uppgifter får frånvarouppgifter som kan kopplas till en person inte överlåtas till utomstående, exempelvis genom att överlåta uppgifterna som kopia, som utskrift eller i elektronisk form till den som begär dem eller genom att lägga fram uppgifterna offentligt.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/franvarouppgifters-offentlighet

Enligt grundlagen ska den grundläggande utbildningen vara avgiftsfri. En lägerskola som skolan ordnar är en del av den avgiftsfria undervisningen. Det är dock inte förbjudet att samla in medel för lägerskolor, ifall det är frivilligt att ge pengar och det inte blir en förutsättning för deltagande i lägerskolan. Eleverna får inte stämplas för att de inte deltar i penninginsamlingen och det får inte hindra dem från att delta i lägerskolan.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i tre avgöranden givna i oktober 2019 (EAOK/1120/2018, EOAK/5984/2018 och EOAK/2882/2018) konstaterat att inga avgifter får tas ut för undervisning som ingår i den grundläggande utbildningens läsårsplan. Som undervisning räknas även alla utflykter, besök och motsvarande verksamhet utanför skolan som genomförts under skolans arbetstid och som antecknats i läsårsplanen. Det är inte lagenligt att ta ut avgifter även om eleverna skulle erbjudas ett avgiftsfritt alternativ till verksamheten, till exempel i samband med en motionsdag. Vårdnadshavarna kan samla in medel och understöda skolans verksamhet, men varje elev ska ha möjlighet att delta i undervisningen och den övriga verksamheten enligt läsårsplanen, oberoende av om eleven eller hens vårdnadshavare har möjlighet att delta i insamlingen.

Biträdande justitieombudsmannen har i sitt avgörande (3535/4/14) utgivet i mars 2015 konstaterat att den praxis som skolorna haft, att de krävt att föräldrarna undertecknar ett så kallat lägerskolavtal och förbinder sig att betala för sitt barn om barnet på grund av brott mot reglerna skickas hem från lägerskolan, strider mot lagens bestämmelse om den grundläggande utbildningens avgiftsfrihet. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan disciplinära åtgärder vidtas mot en elev som beter sig olämpligt eller annars stör ordningen.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/avgifter-som-tas-ut-lagerskola-i-undervisning-enligt-lagen-om-grundlaggande

Läroplikten börjar i enlighet med lagen om grundläggande utbildning vid det läsår som inleds det år då barnet fyller sju år. Om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen sannolikt inte kan nås under nio år, börjar läroplikten för barnet ett år tidigare (förlängd läroplikt). Läroplikten upphör då den läropliktiga fyller 18 år eller då den läropliktiga före det med godkänt resultat har avlagt sådan examen som avses i lagen om studentexamen eller enligt lagen om yrkesutbildning, eller annan motsvarande examen avlagd på Åland eller utomlands.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en läropliktig delta i undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning eller på annat sätt förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Det finns inget skoltvång och vårdnadshavaren kan sköta undervisningen. Den kommun där den läropliktiga är bosatt ska övervaka den läropliktigas framsteg i studierna.

Även i utbildning efter den grundläggande utbildningen kan läroplikten fullgöras utan att delta i undervisning genom en särskild examen som avses i gymnasielagen, eller i enlighet med lagen om yrkesutbildning genom att visa sitt kunnande utan att delta i examensinriktad utbildning. Den läropliktiga ska anmäla sig till anordnaren av gymnasieutbildning för att avlägga en särskild examen eller till anordnaren av yrkesutbildning för att visa sitt kunnande. En läropliktig som avlägger en särskild examen som hör till gymnasiets lärokurs ska göra upp en personlig studieplan och för en läropliktig som deltar i yrkesprov inom yrkesutbildningen ska utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet. Utbildningsanordnaren ska övervaka den läropliktigas framsteg.

Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör sin läroplikt. Om vårdnadshavaren försummar sin skyldighet att övervaka att läroplikten fullgörs kan den kommun där den läropliktiga är bosatt göra en utredningsbegäran till polisen. En vårdnadshavare som avsiktligt eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, kan dömas till böter för försummad tillsyn över den läropliktiga. Försummelse av fullgörandet av läroplikten kan också leda till att kommunen eller utbildningsanordnaren gör en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen, utifrån vilken barnskyddsmyndigheterna beslutar vilka åtgärder som krävs.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en elev delta i grundläggande utbildning, om hen inte av särskilda skäl tillfälligt beviljats befrielse. Skyldigheten att delta gäller all undervisning som hör till den grundläggande utbildningen samt annan verksamhet som följer skolans läsårsplan. Även inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska en studerande begära om tillstånd för frånvaro.

Om en elev eller studerande försummar att delta i undervisningen kan disciplinära åtgärder vidtas mot hen. Om en elev eller studerande är frånvarande från en lektion på uppmaning eller på grund av förbud av vårdnadshavaren ska detta beaktas som en förmildrande omständighet vid besluten om följderna av den olovliga frånvaron.

Mycket frånvaro kan leda till att eleven eller den studerande inte kan ges ett avgångsbetyg på grund av att hens prestationer inte kan bedömas.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/foljder-av-forsummelse-att-fullgora-laroplikten

Finland har inte skolplikt men däremot läroplikt. Att inleda läroplikten i hemundervisning som sker på vårdnadshavarens ansvar samt att avgå från skolan och övergå till hemundervisning grundar sig på vårdnadshavarnas anmälan. Utbildningsanordnaren kan inte hindra att läroplikten fullgörs i hemundervisning. Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Framstegen i studierna för en läropliktig i grundskolålder i hemundervisning övervakas av kommunen där den läropliktiga är bosatt. I praktiken utser kommunen där den läropliktiga är bosatt en övervakande lärare som följer upp den läropliktigas framsteg i studierna.

Det är viktigt att vårdnadshavarna informeras om deras ansvar att se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Därtill är det viktigt att informera om praktiska arrangemang beträffande övervakningen av läroplikten och om ändringar i den läropliktigas rättigheter som följer av att den läropliktiga inleder läroplikten i hemundervisningen eller övergår till hemundervisning, i förhållande till studier som genomförs i grunsskolan (läromedlens avgiftsfrihet och eventuella stödåtgärder gäller inte hemundervisning).

Läs mer om hemundervisning: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/hemundervisning

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overgang-till-hemundervisning-i-den-grundlaggande-utbildningen