98 relaterade frågor

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

I läsårsbetygen och eventuella mellanbetyg i årskurserna 1–3 ska verbalt omdöme eller siffervitsord användas i enlighet med utbildningsanordnarens beslut.

I kapitel 6 i läroplansgrunderna ges utbildningsanordnaren möjlighet att överväga om man använder ett verbalt omdöme med skalan godkänd/underkänd eller till exempel en fyrgradig skala. I ett och samma betyg kan man använda olika skalor. Av betyget ska framgå vilken bedömningsskala bedömningen i respektive läroämne grundar sig på. I varje läroämne ska ges åtminstone omdömet godkänd/underkänd.

Alla läroämnen som ingår i elevens studieprogram ska bedömas även i årskurserna 1–3. I betyget ska man för varje läroämne ge ett omdöme, av vilket det framgår om elevens prestation är godkänd eller underkänd.

Elevens arbete ska inte bedömas separat, utan det ska vara en del av bedömningen av läroämnet. Det verbala omdömet kan kompletteras med ett beskrivande omdöme som ges som bilaga till betyget.

Lokalt är det även möjligt att besluta att till exempel lärokursen i svenska och litteratur bedöms enligt målområdena som fastställts i läroplansgrunderna, såsom att kommunicera, att tolka texter, att producera texter samt att förstå språk, litteratur och kultur. Även i en sådan här situation bör man se till att det ges ett sammanfattande omdöme av lärokursen i svenska och litteratur i betyget.

Om bedömning av lärandet och kunnandet hos elever med invandrarbakgrund:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/fran-och-med-vilken-arskurs-ska-kunnandet-hos-elever-med-invandrarbakgrund-bedomas

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Bedömningen av kunnandet hos en elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur (S2) ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och kunskapskraven som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [11].

Bedömningens uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda hen att känna igen framstegen och styrkorna i sina egna kunskaper samt vad hen behöver utveckla vidare. I övriga läroämnen är det också bra att ta hänsyn till att det tar tid att utveckla den språkfärdighet som behövs för studierna, och därför ska eleven få stöd i språket i undervisningen. Undervisningen ska i alla läroämnen vara språkmedveten: varje lärare föregår som språklig modell och är också lärare i språket i det läroämne som hen undervisar [12].

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Bedömningen av lärandet och kunnandet hos en elev med invandrarbakgrund kan vara verbal bedömning, med undantag av slutbedömningen [13].

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Läroplansgrunderna för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur (S2) har ändrat när det gäller användningen av nivåskalan för språkkunskap. Nu ska slutbedömningen grunda sig på kunskapskraven som härletts från målen för undervisningen, och som beskriver den färdighets- och kunskapsnivå som krävs för att få vitsordet åtta (8).

Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling är avsedd som stöd för planeringen av undervisningen och för bedömningen av elevernas språkfärdighet samt för deras självvärdering.

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

En elev kan samtidigt studera enligt en enda lärokurs, oberoende av om hen skulle delta i undervisning i både svenska som andraspråk (S2) och i lärokursen svenska och litteratur[7].

Om en elev delvis studerar enligt lärokursen i svenska som andraspråk (se statsrådets förordning 422/2012), framhävs vikten av samarbete mellan lärarna i planeringen av undervisningen och i bedömningen [8]. Undervisningen ska differentieras så att eleven kan studera enligt målen för lärokursen i svenska som andraspråk även om hen deltar i lektionerna i en annan lärokurs. Bedömningen ska då också basera sig på målen för lärokursen i svenska som andraspråk.

Bedömningen ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och på de kunskapskrav som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [9]. Bedömningens viktigaste uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda eleven att identifiera framstegen och styrkorna i sina egna språkkunskaper och sitt kunnande och vad hen behöver utveckla. Responsen ska grunda sig på omfattande dokumentation och responsen ska vara mångsidig, konkret och vara tydligt kopplad till lärandeprocessen [10].

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

En elev i den grundläggande utbildningen kan fullgöra lärokursen i ett eller flera läroämnen eller delar av dem i en särskild examen till exempel på grund av att undervisningen i lärokursen har avslutats i årskurs 7 och eleven börjar i den grundläggande utbildningen först i årskurs 8. En elev som deltar i en särskild examen ska visa att hens kunskaper och färdigheter motsvarar kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena enligt den grundläggande utbildningens lärokurs.  

I en särskild examen kan en elev avlägga hela lärokursen i ett läroämne eller delar av den, såsom lärokursen i en viss årskurs. Om eleven har avlagt en del av ett läroämne i en särskild examen och utbildningsanordnaren i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning räknar till godo prestationen som en delprestation i ett läroämne, ska vitsordet som eleven fått i den särskilda examen tas i beaktande då slutvitsordet bildas i läroämnet i fråga, till exempel i läsårs- eller avgångsbetyget.  

På avgångsbetyget ska man anteckna vitsorden i de läroämnen som avlagts i en särskild examen som fullgjorts innan avgångsbetyget utfärdats.  

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/nar-kan-en-elev-avlagga-larokursen…

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

I mellan- och skiljebetyg ska man utgående från den lokala timfördelningen anteckna årsveckotimmarna per läroämne enligt elevens studieprogram samt vitsorden i läroämnena från läsåret i fråga.  

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Slutvitsordet ska bildas då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas. Om slutbedömningen för ett läroämne genomförs i årskurs 7 eller 8, ska slutvitsordet i fråga antecknas i läsårsbetyget eller i ett eventuellt mellanbetyg.   

Lärokursen i ett fördjupande valfritt läroämne som understiger två årsveckotimmar och som bedöms verbalt med anteckningen ”godkänd” kan höja slutvitsordet i det gemensamma läroämnet i fråga. Kunnande som eleven visat i ett fördjupande valfritt ämne som bedöms verbalt kan inte sänka vitsordet i en för alla gemensam lärokurs.  

Exempel på hur slutvitsordet ska bildas:  

  • undervisningen i historia avslutas på våren i årskurs 8
  • undervisningen i biologi avslutas i slutet av höstterminen i årskurs 9.   

Om studierna i lärokursen i historia avslutas för eleven efter vårterminen i årskurs 8, ska slutvitsordet bildas utgående från den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen. I läsårsbetyget antecknas då slutvitsordet i lärokursen i historia och årsveckotimmarna i årskursen i fråga. Om undervisningen i biologi avslutas hösten i årskurs 9, ska slutvitsordet i biologi bildas utgående från den kunskapsnivå som eleven visat i relation till målen för lärokursen i läroämnet och kunskapskraven för slutbedömningen. Slutvitsordet i lärokursen i biologi och årsveckotimmarna i årskursen i fråga ska antecknas i ett eventuellt mellanbetyg.    

Dessa vitsord ska överföras till avgångsbetyget som ska ges på våren i årskurs 9. I avgångsbetyget ska man också anteckna studiernas omfattning i årsveckotimmar i årskurserna 7–9.  

Nyckelord Bedömning och betyg Bedömning av kunnande Grundläggande utbildning

Slutvitsordet ska bildas då undervisningen i lärokursen i ett läroämne avslutas. Om slutbedömningen för läroämnet genomförs i årskurs 7 eller 8, ska slutvitsordet i fråga antecknas i läsårsbetyget och i ett eventuellt mellanbetyg. De här vitsorden ska överföras till avgångsbetyget som ges på våren i årskurs 9. I avgångsbetyget ska man också anteckna studiernas omfattning i årsveckotimmar i årskurserna 7–9.   

Ett godkänt slutvitsord i lärokursen i ett läroämne kan inte höjas, förutom på följande sätt: 

  • med kunnande som visats i ett valfritt ämne (mindre än två årsveckotimmar) som hör till ett gemensamt läroämne och som bedöms med ett verbalt omdöme. Principen för att höja vitsordet ska skrivas ner i den lokala läroplanen.   
  • i påbyggnadsundervisning eller i särskild examen efter att eleven fått sitt avgångsbetyg.   

Om det är frågan om en underkänd prestation i lärokursen i ett läroämne är det inte möjligt att utföra slutbedömningen och ge ett avgångsbetyg, och då ska eleven ges möjlighet att höja det underkända vitsordet utan att delta i undervisningen. 

Eleven har också möjlighet till ny bedömning och rättelse av bedömningen. Den här möjligheten gäller slutbedömningen och beslut som berör studiegången och kvarstanning. En begäran om ny bedömning ska göras av vårdnadshavaren och den ska tillställas skolan inom två månader efter att vårdnadshavaren tagit del av informationen. Skolans rektor och elevens lärare beslutar tillsammans om den nya bedömningen. 

Nyckelord Samarbete mellan hem och skola Läroplan Läromedel Grundläggande utbildning

Finland har inte skolplikt men däremot läroplikt. Att avgå från skolan och övergå till hemundervisning, som sker på vårdnadshavarnas ansvar, grundar sig på vårdnadshavarnas anmälan. Utbildningsanordnaren kan inte förbjuda en elev från att övergå till hemundervisning. Kommunen där barnet är bosatt utser en övervakande lärare som övervakar hans eller hennes framsteg.

Det är viktigt att vårdnadshavarna informeras om deras ansvar att se till att läroplikten blir fullgjord. Därtill är det viktigt att informera om praktiska saker beträffande övervakningen av läroplikten och om ändringar i barnets rättigheter som följer av övergången till hemundervisning (läromedlens avgiftsfrihet och eventuella stödåtgärder gäller inte hemundervisning).

Visar 51-60/98