98 relaterade frågor

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Utbildningsanordnaren ska kontrollera frånvaro när det gäller elever i grundläggande utbildning och underrätta vårdnadshavaren om olovlig frånvaro. Utbildningsanordnaren ska vid behov utreda orsakerna till frånvaron.


Om det i någon situation finns grundad anledning att misstänka att den frånvaroanmälan som vårdnadshavarna gjort inte är sanningsenlig, har skolan rätt att kräva att eleven eller vårdnadshavaren uppvisar ett läkarintyg. Detta förutsätter prövning från fall till fall. Ett förfaringssätt som innebär att skolan alltid kräver in läkarintyg av vårdnadshavaren till en viss elev efter elevens frånvaro kränker likabehandling av eleverna.

Nyckelord Välbefinnande Lagstiftning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning är ”vården vid olycksfall som drabbat eleven i skolan eller på någon annan plats där undervisning ordnas, under skolresan eller på inkvarteringsstället avgiftsfri för eleven”. Bestämmelsen gäller all undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, inte morgon- eller eftermiddagsverksamhet.

Rätten till avgiftsfri vård vid olycksfall beror inte på orsaken till olycksfallet och undervisningsanordnarens ersättningsskyldighet förutsätter inte uppsåt, utan skyldigheten gäller alla olycksfall enligt nämnda bestämmelse. Rätten till ersättning kan fortsätta t.o.m. under personens hela liv.

När det gäller olycksfall som inträffar under skolresan måste man beakta att den skolresa som avses i lagen betyder endast den direkta skolresan från skolan till hemmet och tvärtom. Om en elev exempelvis avviker från skolvägen för att leka någonstans eller går hem till en vän och sedan fortsätter sin skolväg är utbildningsanordnarens ersättningsskyldighet inte längre i kraft.

Utbildningsanordnarens ansvar för kostnaderna för vården av ett olycksfall begränsar sig endast till den direkta vården. Utbildningsanordnaren bedömer vad som ska anses vara nödvändig vård. Annan ekonomisk skada eller andra förluster som åsamkats eleven behöver utbildningsanordnaren inte ersätta med stöd av bestämmelsen om avgiftsfri vård vid olycksfall inom den grundläggande utbildningen. En annan sak är om anordnaren är ersättningsskyldig för dessa skador med stöd av skadeståndslagen för uppsåtligen eller av vållande förorsakad skada eller enligt det principiella ansvar som gäller för följderna av sina tjänstemäns eller arbetstagares verksamhet.

Utbildningsanordnaren kan ha tecknat en försäkring för ersättningsskyldigheten Att en försäkring saknas ger inte utbildningsanordnaren rätt att vägra betala ersättning. Hur täckande försäkringsersättningen är bestäms enligt försäkringsavtalet.
Ett beslut som gäller avgiftsfri vård får överklagas genom besvär hos den behöriga förvaltningsdomstol på det sätt som stadgas i förvaltningsprocesslagen.

Nyckelord Särskilt stöd Lagstiftning Grundläggande utbildning

Undervisningsgrupperna ska enligt lagen om grundläggande utbildning sammanställas så att målen i läroplanen kan nås i undervisningen. I förordningen om grundläggande utbildning föreskrivs närmare om hur undervisningsgrupperna bildas och hur stora grupperna får vara i särskilda fall. Även om bestämmelserna i förordningen reglerar elevernas maximiantal, kan de tolkas avse antalet elever per lärare.

Då en elev med förlängd läroplikt undervisas i en grupp för allmän undervisning får undervisningsgruppen omfatta högst 20 elever. 

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning meddelas modersmålsundervisningen i enlighet med elevens undervisningsspråk i svenska, finska eller samiska. I modersmålsundervisningen kan enligt vårdnadshavarens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är elevens modersmål. Modersmålet som undervisas bestäms i första hand enligt undervisningsspråket. Enligt regeringens proposition till lagen om grundläggande utbildning kan samiska undervisas som modersmål även om det inte är elevens undervisningsspråk.

Annat modersmål undervisas i praktiken som kompletterande undervisning och ordnas i enlighet med de grunder som föreskrivs i undervisningsministeriets förordning. Under timmarna i modersmål och litteratur studerar dessa elever svenska enligt den för invandrare inriktade lärokursen svenska som andra språk och litteratur. För undervisning i det egna modersmålet och svenska som andra språk beviljas särskilt statsunderstöd. Utbildningsanordnaren har ingen skyldighet att ordna kompletterande undervisning.

Rommani, teckenspråk eller övriga språk kan undervisas som modersmål i stället för svenska, finska och samiska eller parallellt så att eleven undervisas i två språk under timmarna som är avsedda för undervisning i modersmål.

Nyckelord Personlig tillämpning Välbefinnande Lagstiftning Elev- och studerandevård Förskoleundervisning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning

Kommunen ansvarar som utbildningsanordnare för anordnandet av elevvårdstjänster för eleverna i sina skolor. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är kommunen skyldig att ordna skolhälsovårdstjänster för elever och studerande i alla skolor inom kommunens område oberoende av vem som anordnar undervisningen eller utbildningen. För ordnandet av psykolog- och kuratorstjänster svarar kommunen, ifall inte en privat instans eller staten som undervisnings- eller utbildningsanordnare beslutar ordna dessa tjänster delvis eller helt som sin egen verksamhet och på egen bekostnad.

Undervisnings- eller utbildningsanordnaren svarar enligt lagen om elev- och studerandevård för att eleverna, de studerande och deras eventuella vårdnadshavare får information om sådan elevhälsa som eleverna och de studerande har tillgång till. Läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan ska handleda eleverna och de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver.

Nyckelord Integration Kulturell mångfald Lagstiftning Utbildning för invandrare Grundläggande utbildning

Enligt grundlagen har alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning. Också i FN:s konvention om barnets rättigheter, som Finland ratificerat, ingår rätt för alla barn till avgiftsfri utbildning på grundstadiet. Enligt lagen om grundläggande utbildning är kommunen skyldig att ordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område. I de flesta fall kan denna skyldighet klart konstateras, men i vissa situationen kan det vara en prövningsfråga när en persons vistelse på kommunens område ska anses vara boende.

I fråga om finländska barn i läropliktsåldern kan skyldigheten i allmänhet lätt konstateras, men i fråga om utlänningar kan det uppstå tolkningssituationer. Det är klart att en turist som vistas i kommunen inte har rätt till grundläggande utbildning eftersom han eller hon klart har sin hemort i ett annat land. Av boende på kommunens område förutsätts att vissa förhållanden är permanenta, men hemadress eller registrering i befolkningsdataregistret kan inte anses vara nödvändiga förutsättningar för att den grundläggande rättigheten ska uppfyllas.

Exempelvis en asylsökande i läropliktsålder har ansetts vara berättigad till grundläggande utbildning i den kommun där han eller hon vistas. Riksdagens biträdande justitieombudsman har 2013 konstaterat att rätten till grundläggande utbildning tillkommer också papperslösa och andra barn som saknar hemkommun.

Diplomatbarn har rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning i den kommun där de bor, även om de inte har en hemkommun. De bor ändå varaktigt i kommunen och diplomaternas exceptionella ställning är inte något hinder för uppfyllandet av denna rättighet.

Allmänt kan man konstatera att det i oklara situationer vid bedömningen av skyldigheten att ordna undervisning och en läropliktigs motsvarande rätt till grundläggande utbildning krävs prövning från fall till fall, där man beaktar också orsaken till att barnet kommit till kommunen.

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

En viktig skillnad mellan skolgångsbiträdets och lärarens befogenheter är att endast en lärare som utnämnts till en tjänst har rätt att utöva offentlig makt. Åtgärder som anses innebära utövning av offentlig makt är exempelvis elevbedömning och disciplin. Ett skolgångsbiträde får inte avlägsna en elev från ett klassrum eller ta ämnen eller föremål från eleven.

Utövning av offentlig makt ska alltid stödja sig på lag. I skolan är det rektorn eller läraren som har dessa befogenheter. Ett biträde har dock rätt att då de lagliga förutsättningarna uppfylls tillgripa nödvärn, vilket är möjligt för alla, eller allmän rätt att gripa. Ett skolgångsbiträde kan ingripa i problemsituationer i samma omfattning som medborgare i allmänhet.

Om ett skolgångsbiträde arbetar som vikarie för en lärare med stöd av ett tjänsteförordnande har han eller hon samma befogenheter som läraren.

En rastvakt behöver inte vara lärare. Ett skolgångsbiträde får delta i övervakningen. Det finns inga uttryckliga bestämmelser om detta men enligt vedertagen praxis får skolan själv bestämma hur det är ändamålsenligt att ordna övervakningen under rasterna.

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning

En skolelev kan bli tvungen att ersätta skolan för skador som han eller hon åsamkat skolan, någon som hör till personalen eller en annan elev. På ersättande av skador tillämpas skadeståndslagen. Skadeståndsskyldigheten förutsätter att eleven förorsakat skadan med uppsåt eller genom oaktsamhet.

Det finns ingen nedre åldersgräns för skadeståndsansvar. Om skadan orsakats av en person under aderton år är han eller hon skyldig att ersätta skadan i den mån det prövas skäligt med hänsyn till hans eller hennes ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter.

Om en elev har vållat någon annan elev skada, kan vårdnadshavarna sinsemellan komma överens om skadestånd. Skolan kan inte besluta om skadestånd. Vid behov kan skadestånd sökas i rätten.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska vårdnadshavaren eller en annan laglig företrädare för eleven meddelas om skada som eleven orsakat. Vårdnadshavaren till en minderårig elev kan bli ansvarig för skador som barnet vållat, om det anses att vårdnadshavaren försummat sitt tillsyns- eller fostringsansvar. När det gäller skador som eleverna förorsakat i skolan är det mycket sällsynt att vårdnadshavaren anses ha skadeståndsansvar när barnet har övervakats av skolans personal.

Nyckelord Bedömning och betyg Lagstiftning Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning

Det betyg som ges till en elev inom den grundläggande utbildningen ska alltid vara på skolans undervisningsspråk, dvs. finska eller svenska. Skolan kan dock om man så önskar ge eleven en översättning av betyget. Det är skäl att låta en auktoriserad translator översätta betyget, eftersom uppgifterna i kopian ska vara korrekta och översättningen således ska motsvara den ursprungliga texten. Skolan kan också be att eleven skaffar en översättning av en translator, som skolan sedan bestyrker.

En elev som vill ha ett översatt betyg svarar för kostnaderna för översättningen av betyget. Skolan är enligt lagen inte skyldig att ge ett betyg på något annat språk än skolans undervisningsspråk. Trots att grundlagen garanterar alla rätt till avgiftsfri grundläggande utbildning uppfyller skolan sin skyldighet genom att ge eleven ett avgiftsfritt betyg på skolans undervisningsspråk. Skolan kan om den önskar ersätta kostnaderna för översättningen men är inte skyldig att göra det.


Ovannämnda gäller också gymnasieutbildning och yrkesutbildning. I lagstiftningen om högskolor finns bestämmelser om bilagor till betyg, som är avsedda för internationellt bruk.

Nyckelord Bedömning och betyg Grundläggande utbildning

Enligt lagen om korrigering av transsexuella personers könstillhörighet har en person rätt att korrigera sin juridiska könstillhörighet så att den motsvarar hans eller hennes psykiska könstillhörighet om de villkor lagen ställer uppfylls. Av korrigering av könstillhörigheten följer att register, handlingar, identitetsbevis och motsvarande ändras till den del som ändringen påverkar anteckningarna i dessa. Detta kan också gälla skolbetyg.

Enligt undervisningsministeriets ställningstagande 1997 har en elev eller studerande som har korrigerat sin könstillhörighet rätt att få ett nytt betyg som är försett med personens nuvarande namn och personbeteckning. Av betyget får inte framgå att personen korrigerat sin könstillhörighet. Det gamla betyget ska ändå bevaras. Betyget dateras med det datum det betyg som ersätter det tidigare betyget uppgörs.

Europarådet har 2010 godkänt en rekommendation mot diskriminering av sexuella och könsminoriteter. Enligt den ska medlemsländerna bland annat garantera att könet och namnet ska ändras i officiella betyg för dem som korrigerat sin könstillhörighet, också i sådana som utfärdats av icke-statliga aktörer. Det krävs också att uppmärksamhet ska fästas vid transsexuella personers integritetsskydd vid arbetssökande.

Det kan gå en lång tid från att förnamnet för en person som genomgår en könskorrigeringsprocess ändras till att könstillhörigheten slutligen fastställs och personbeteckningen ändras. Därför har jämställdhetsombudsmannen rekommenderat att skolbetygen ska ändras redan då förnamnet ändrats. Undervisnings- och kulturministeriet och jämställdhetsombudsmannen har 2013 gett en gemensam rekommendation, enligt vilken betygen alltid på begäran ska ges med nya personuppgifter och detta ska göras redan då förnamnet ändrats. Den som ger betyget kan säkerställa personens namn- och personuppgifter t.ex. genom ett ämbetsbetyg eller identitetskort.

Visar 71-80/98