98 relaterade frågor

Nyckelord Elev- och studerandevård Yrkesutbildning Förskoleundervisning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Utbildning som handleder för examensutbildning Fritt bildningsarbete

Utbildningsanordnaren får lämna ut elevens/den studerandes namn och födelsedatum samt uppgifter om elevens/den studerandes klass eller grupp till hälsovårdaren i syfte att identifiera eleven/den studerande och ordna hälsoundersökningar inom skol- och studerandehälsovården. Till hälsovårdaren får även vårdnadshavarens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vårdnadshavarens rätt att få information lämnas ut, om hälsovårdaren behöver kontakta vårdnadshavaren. Utlämnandet av dessa uppgifter har sin grund direkt i lagen och samtycke begärs inte för att lämna ut uppgifterna.

Om hälsovårdaren behöver andra uppgifter för att utreda behovet av stöd och stöda eleven/den studerande avgör hen från fall till fall vilka uppgifter som är nödvändiga. Utlämnandet av dessa uppgifter förutsätter elevens/den studerandes samtycke eller vårdnadshavarens samtycke beroende på elevens/den studerandes förmåga att fatta självständiga beslut.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att uppgifterna lämnas ut på ett lagenligt sätt. Du kan läsa mer om utlämnandet av uppgifter till skol- och studerandehälsovården i Utbildningsstyrelsens stödmaterial (se länken nedan).

Nyckelord Elev- och studerandevård Yrkesutbildning Förskoleundervisning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Utbildning som handleder för examensutbildning Fritt bildningsarbete

Utbildningsanordnaren får lämna ut elevens/den studerandes namn och födelsedatum samt uppgifter om elevens/den studerandes klass eller grupp till psykologen i syfte att identifiera eleven/den studerande och kontrollera om eleven/den studerande har rätt till psykologtjänster. Till psykologen får även vårdnadshavarens namn och kontaktuppgifter samt uppgifter om vårdnadshavarens rätt att få information lämnas ut, om psykologen behöver kontakta vårdnadshavaren.

Om psykologen behöver andra uppgifter för att genomföra psykologtjänsterna, fastställer hen från fall till fall vilka uppgifter som är nödvändiga. Utlämnandet av dessa uppgifter förutsätter elevens/den studerandes samtycke eller vårdnadshavarens samtycke beroende på elevens/den studerandes förmåga att fatta självständiga beslut.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att uppgifterna lämnas ut på ett lagenligt sätt. Du kan läsa mer om utlämnande av uppgifter till psykologtjänster i Utbildningsstyrelsens stödmaterial (se länken nedan).

Nyckelord Bedömning och betyg Personlig tillämpning Antagning av studerande Yrkesutbildning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Enligt lagen om könsfastställelse fastställs att en person har en annan könstillhörighet än den som antecknats för personen i befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), om förutsättningarna enligt lagen uppfylls. Fastställelsen av könet innebär ändringar i register, dokument, identitetsbevis och motsvarande handlingar till de delar som fastställelsen påverkar anteckningarna i dessa. Detta kan även gälla skolbetyg.

En före detta elev eller studerande i en skola eller läroanstalt som fastställt sitt kön har rätt att få ett nytt betyg med sitt nya, nuvarande namn och personbeteckning. Av betyget får det inte direkt eller indirekt framgå att hen har fastställt sitt kön. Det gamla betyget ska dock sparas. Betyget dateras med datumet för uppgörandet av det ersättande betyget.

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Undervisning som inte är bunden till årskurser förutsätter att det finns ett omnämnande om det i kommunens/skolans läroplan. För elever som deltar i sådan undervisning ska uppgöras ett eget studieprogram enligt vilken undervisningen ordnas.

Undervisningen kan i olika läroämnen delas eller koncentreras till vissa årskurser, förutsatt att minimiantalet timmar enligt timfördelningen uppfylls vid de etappmål som märkts ut med lodräta linjer i timfördelningsförordningen, såsom vid utgången av årskurs 9. Också det genomsnittliga minimiantalet timmar per år enligt förordningen om grundläggande utbildning ska uppfyllas på varje årskurs (till exempel i genomsnitt minst 29 timmar per arbetsvecka i årskurserna 7 och 8 och minst 30 timmar per arbetsvecka i årskurs 9).

I läsårsbetyget antecknas prestationerna för ifrågavarande läsår och att eleven studerar enligt ett för eleven uppgjort studieprogram i enlighet med förordningen om grundläggande utbildning. Studieprogrammet kan bifogas till betyget.

Nyckelord Personlig tillämpning Undervisning och handledning Läroplan Grundläggande utbildning

Undervisning som inte är bunden till årskurser förutsätter att det finns ett omnämnande om det i kommunens/skolans läroplan. För elever som deltar i sådan undervisning ska uppgöras ett eget studieprogram enligt vilken undervisningen ordnas.

Undervisningen kan i olika läroämnen delas eller koncentreras till vissa årskurser, förutsatt att minimiantalet timmar enligt timfördelningen uppfylls vid de etappmål som märkts ut med lodräta linjer i timfördelningsförordningen, såsom vid utgången av årskurs 9. Också det genomsnittliga minimiantalet timmar per år enligt förordningen om grundläggande utbildning ska uppfyllas på varje årskurs (till exempel i genomsnitt minst 29 timmar per arbetsvecka i årskurserna 7 och 8 och minst 30 timmar per arbetsvecka i årskurs 9).

I läsårsbetyget antecknas prestationerna för ifrågavarande läsår och att eleven studerar enligt ett för eleven uppgjort studieprogram i enlighet med förordningen om grundläggande utbildning. Studieprogrammet kan bifogas till betyget.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/arskursintegrerade-studier-och-antalet-undervisningstimmar-i-grundskolan-0

Nyckelord Lagstiftning Grundläggande utbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska lika intagningsgrunder tillämpas på barnen vid intagningen till morgon- och eftermiddagsverksamheten. Om det finns fler sökande än antal platser beslutar kommunen på vilka grunder valet görs. Intagningsgrunderna får inte vara diskriminerande. Enligt grundlagen får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/intagning-till-morgon-och-eftermiddagsverksamhet-0

Nyckelord Utbildning för invandrare Grundläggande utbildning

Nej, det kan det inte. I detta avseende är lärokursen i svenska som andraspråk likvärdig med lärokursen i svenska som modersmål. Läroanstalterna bedömer om en studerande med invandrarbakgrund har tillräckliga språkkunskaper för studierna. Att den studerande har avlagt en tidigare examen eller examensdel på svenska kan räcka för att påvisa tillräckliga kunskaper i svenska.

När man söker till gymnasium testas inte färdigheterna i studiespråket. Inom yrkesutbildningen finns branschspecifika krav. Vissa yrkesinstitut kräver att språkkunskaper visas med ett språkfärdighetstest eller med tidigare utbildning, om den studerande har ett annat modersmål än svenska. Om språkkunskaperna visas med vitsordet i lärokursen i modersmål inom den grundläggande utbildningen eller gymnasiet, är svenska som modersmål och svenska som andraspråk likvärdiga, till exempel genom att vitsordet 7 i båda lärokurserna motsvarar färdighetsnivå A2, vitsordet 8 färdighetsnivå B1 och vitsordet 9 färdighetsnivå B2. Inom yrkesutbildningen är den fordrade färdighetsnivån vanligtvis A2—B2, beroende på vilken bransch det rör sig om.

Yrkeshögskolorna ordnar vanligtvis ett språkprov. Det lönar sig att kontakta läroanstalten för att kolla språkkraven. Vid universiteten godkänns för att påvisa kunskaper i svenska språket (1) att den studerande har avlagt examen inom grundläggande utbildning, examen på andra stadiet eller annan examen som ger högskolebehörighet på svenska, (2) godkänt vitsord i svenska som modersmål på avgångsbetyget för studier i enlighet med lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen eller (3) minst vitsordet approbatur (A) i provet i svenska som modersmål eller provet i svenska som andraspråk i finländsk studentexamen. Lärokursen i svenska som modersmål och lärokursen i svenska som andraspråk är alltså likvärdiga. Om den sökande inte har avlagt examen i sin helhet, kan vitsordskraven för proven i lärokurserna variera.

Flerspråkig kompetens hos eleven ses som en fördel och utgångspunkten för skolans språkundervisning är att språket används i olika situationer och sammanhang. Eleverna ska använda sina färdigheter i olika språk som stöd för allt lärande i olika läroämnen. Undervisningen stödjer elevernas flerspråkighet genom att inkludera elevens alla språk, även de som eleven använder på fritiden. Språkmedveten undervisning stärker elevernas tilltro till sin förmåga att lära sig språk och att använda även det lilla de kan på ett annat språk. Av denna anledning ska även lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur ses som ett alternativ som stöder elevens språkkunskaper, eftersom fokus ligger på det som är viktigast för en elev med ett annat modersmål än svenska. Lärokursen i svenska som andraspråk är alltså lika viktig för elevens fortsatta studier som lärokursen i svenska som modersmål.

Nyckelord Lagstiftning Elev- och studerandevård Grundläggande utbildning

De som deltar i elevvårdsarbetet för en elev har rätt att av varandra få och till varandra och till elevens lärare, rektorn och den myndighet som ansvarar för undervisningen och verksamheten ge ut information som är nödvändig för att ordna undervisningen för eleven.

Man bör från fall till fall bedöma vem som i enskilda fall har rätt att få uppgifter som är nödvändiga för att ordna undervisningen för eleven. Till exempel rätten att läsa och använda elevernas sekretessbelagda uppgifter i Wilma får ges endast till de personer som behöver dem för att sköta sina arbetsuppgifter. Detta gäller också skolhälsovårdaren och skolkuratorn.

Överlåtande av uppgifter bedöms alltid från fall till fall. Den som har uppgiften avgör om uppgiften är nödvändig och om den ska överlåtas. Exempelvis en lärare kan aldrig ha allmänna läsrättigheter till en annan lärares elevers uppgifter.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overlatelse-av-personuppgifter-som-behandlas-i-elevvardsarbete-inom-grundlaggande

Lagstiftning som tillämpas
Lagen om grundläggande utbildning 40 § 2 mom.

Bestämmelser om överlåtande av sekretessbelagda uppgifter om elever finns dessutom till exempel i lagen om elev- och studerandevård, barnskyddslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Ämnesord

Ämnesord

elevvård, personuppgifter, elevens rättigheter

Nyckelord Lagstiftning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning

Grundskolans elevkårs och gymnasiets elevkårs ställning baserar sig på lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Elevkårerna anses ha en offentligrättslig ställning.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppfattning ska på elevkårernas rätt att ingå avtal och andra förbindelser tillämpas bestämmelserna om oregistrerade föreningar i föreningslagen. En oregistrerad förening kan inte ingå rättshandlingar i sitt eget namn, utan i de fysiska personernas namn, dvs. de fysiska personerna bör handla på föreningens vägnar på eget ansvar och egen risk.

Elevkårens rättsliga ställning är dock juridiskt delvis en tolkningsfråga.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elevkarens-juridiska-stallning

Lagstiftning som tillämpas

Lagen om grundläggande utbildning 47 a § 2 mom.

Gymnasielagen 33 § 2 mom.

Ämnesord

elevkår, talan

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Grundläggande utbildning

Upphovsrätten till alster som elever och studerande skapar tillhör dem själva och läroanstalten får inte använda verken fritt utan elevernas tillstånd. Ett verk som utförts under studierna kan bedömas utan hinder av upphovsrätten.

En elev har rätt att frånsäga sig sin ekonomiska upphovsrätt till förmån för utbildningsanordnaren, men också då har eleven kvar sina moraliska rättigheter till verket. De kan inte överlåtas. Till dem hör rätten att nämnas som upphovsman på lämpligt sätt då verket ställs ut och rätt att få tillgång till verket.

Man ska komma ihåg att elevernas alster har upphovsrättsskydd endast om de överstiger tröskeln för ett verk, dvs. är tillräckligt självständiga och originella. Om minderåriga elever och studerande överlåter sina upphovsrättigheter krävs vårdnadshavarens godkännande.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/verk-som-skapats-av-eleverna

Visar 11-20/98