Vanliga frågor

En elev i grundläggande utbildning som har längre än fem kilometer till närmaste skola ha rätt till fri transport. En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder eller andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utbildningsanordnaren kan vid behov begära ett sakkunnigutlåtande om huruvida skolvägen är alltför svår, ansträngande eller farlig. Utlåtande kan ges till exempel av en läkare eller polismyndighet. Ett alternativ till fri transport är ett tillräckligt understöd som beviljas för transport eller ledsagande.

En elevs dagliga skolresa får med väntetider inberäknade ta högst två och en halv timme. Om eleven när läsåret börjar har fyllt 13 år, får skolresan ta högst tre timmar. Rätten till skolreseförmån har också elever i förskoleundervisning vars resa från hemmet till förskoleundervisningen eller från småbarnspedagogisk verksamhet till och från förskoleundervisning uppfyller ovannämnda villkor.

Utbildningsanordnaren kan besluta om en skolreseförmån som är bättre än miniminivån enligt lagen. I vissa kommuner beviljas skolreseförmån t.ex. om skolresan är längre än tre kilometer eller om skolresan för en elev i årskurs 1 - 6 är minst två kilometer.

Elevens vårdnadshavare ska ansöka om skolreseförmån. Utbildningsanordnaren ska fatta beslut i ärendet. Beslutet ska motiveras och besvärsanvisningar ska fogas till beslutet. Om vårdnadshavaren är missnöjd med beslutet har han eller hon rätt att överklaga det hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen.

Kvarsittning får inte hindra en elevs rätt till skolreseförmån. Vid anordnandet av morgon- och eftermiddagsverksamhet ska utbildningsanordnaren beakta elevernas möjlighet att utnyttja sin transportförmån. Bestämmelsen styr planeringen av morgon- och eftermiddagsverksamheten, men ger flexibilitet i hur transporten ordnas. Utbildningsanordnaren ska vid planeringen av verksamheten sträva till att anpassa rätten till transport med verksamheten. Eleverna kan t.ex. hänvisas till transporter som avgår redan innan verksamheten slutar, förutsatt att detta inte på ett betydande sätt begränsar elevernas möjligheter att delta i verksamheten.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i sitt beslut 4171/4/12 konstaterat, att när det gäller elever som är i förskoleundervisning, måste man vid bedömningen av deras rätt till transport beakta att de är yngre än grundskolelever. Kommunen kan enligt egen prövning ordna transport för förskoleeleverna även om den inte är skyldig att göra det.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolreseforman

Uppgifterna om en studerandes eller elevs frånvaro är offentliga uppgifter. Orsaken till frånvaron kan dock vara sekretessbelagd, såsom sjukdom, och den får inte framgå då uppgifter överlåts. Om frånvarouppgifter ges för en längre tidsperiod måste man bedöma om uppgiften beskriver en elevs personliga egenskaper, som t.ex. levnadssätt. I detta fall kan uppgifterna vara sekretessbelagda och får inte ges ut.

Vid behandlingen av frånvarouppgifter ska man beakta de krav som dataskyddsförordningen ställer på behandlingen av personuppgifter. Även om det är fråga om offentliga uppgifter får frånvarouppgifter som kan kopplas till en person inte överlåtas till utomstående, exempelvis genom att överlåta uppgifterna som kopia, som utskrift eller i elektronisk form till den som begär dem eller genom att lägga fram uppgifterna offentligt.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/franvarouppgifters-offentlighet

Enligt grundlagen ska den grundläggande utbildningen vara avgiftsfri. En lägerskola som skolan ordnar är en del av den avgiftsfria undervisningen. Det är dock inte förbjudet att samla in medel för lägerskolor, ifall det är frivilligt att ge pengar och det inte blir en förutsättning för deltagande i lägerskolan. Eleverna får inte stämplas för att de inte deltar i penninginsamlingen och det får inte hindra dem från att delta i lägerskolan.

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i tre avgöranden givna i oktober 2019 (EAOK/1120/2018, EOAK/5984/2018 och EOAK/2882/2018) konstaterat att inga avgifter får tas ut för undervisning som ingår i den grundläggande utbildningens läsårsplan. Som undervisning räknas även alla utflykter, besök och motsvarande verksamhet utanför skolan som genomförts under skolans arbetstid och som antecknats i läsårsplanen. Det är inte lagenligt att ta ut avgifter även om eleverna skulle erbjudas ett avgiftsfritt alternativ till verksamheten, till exempel i samband med en motionsdag. Vårdnadshavarna kan samla in medel och understöda skolans verksamhet, men varje elev ska ha möjlighet att delta i undervisningen och den övriga verksamheten enligt läsårsplanen, oberoende av om eleven eller hens vårdnadshavare har möjlighet att delta i insamlingen.

Biträdande justitieombudsmannen har i sitt avgörande (3535/4/14) utgivet i mars 2015 konstaterat att den praxis som skolorna haft, att de krävt att föräldrarna undertecknar ett så kallat lägerskolavtal och förbinder sig att betala för sitt barn om barnet på grund av brott mot reglerna skickas hem från lägerskolan, strider mot lagens bestämmelse om den grundläggande utbildningens avgiftsfrihet. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan disciplinära åtgärder vidtas mot en elev som beter sig olämpligt eller annars stör ordningen.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/avgifter-som-tas-ut-lagerskola-i-undervisning-enligt-lagen-om-grundlaggande

Läroplikten börjar i enlighet med lagen om grundläggande utbildning vid det läsår som inleds det år då barnet fyller sju år. Om en funktionsnedsättning eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen sannolikt inte kan nås under nio år, börjar läroplikten för barnet ett år tidigare (förlängd läroplikt). Läroplikten upphör då den läropliktiga fyller 18 år eller då den läropliktiga före det med godkänt resultat har avlagt sådan examen som avses i lagen om studentexamen eller enligt lagen om yrkesutbildning, eller annan motsvarande examen avlagd på Åland eller utomlands.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en läropliktig delta i undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning eller på annat sätt förvärva kunskaper som motsvarar den grundläggande utbildningens lärokurs. Det finns inget skoltvång och vårdnadshavaren kan sköta undervisningen. Den kommun där den läropliktiga är bosatt ska övervaka den läropliktigas framsteg i studierna.

Även i utbildning efter den grundläggande utbildningen kan läroplikten fullgöras utan att delta i undervisning genom en särskild examen som avses i gymnasielagen, eller i enlighet med lagen om yrkesutbildning genom att visa sitt kunnande utan att delta i examensinriktad utbildning. Den läropliktiga ska anmäla sig till anordnaren av gymnasieutbildning för att avlägga en särskild examen eller till anordnaren av yrkesutbildning för att visa sitt kunnande. En läropliktig som avlägger en särskild examen som hör till gymnasiets lärokurs ska göra upp en personlig studieplan och för en läropliktig som deltar i yrkesprov inom yrkesutbildningen ska utarbetas en personlig utvecklingsplan för kunnandet. Utbildningsanordnaren ska övervaka den läropliktigas framsteg.

Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör sin läroplikt. Om vårdnadshavaren försummar sin skyldighet att övervaka att läroplikten fullgörs kan den kommun där den läropliktiga är bosatt göra en utredningsbegäran till polisen. En vårdnadshavare som avsiktligt eller av grov oaktsamhet försummar sin skyldighet att övervaka fullgörandet av läroplikten, kan dömas till böter för försummad tillsyn över den läropliktiga. Försummelse av fullgörandet av läroplikten kan också leda till att kommunen eller utbildningsanordnaren gör en barnskyddsanmälan enligt barnskyddslagen, utifrån vilken barnskyddsmyndigheterna beslutar vilka åtgärder som krävs.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska en elev delta i grundläggande utbildning, om hen inte av särskilda skäl tillfälligt beviljats befrielse. Skyldigheten att delta gäller all undervisning som hör till den grundläggande utbildningen samt annan verksamhet som följer skolans läsårsplan. Även inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska en studerande begära om tillstånd för frånvaro.

Om en elev eller studerande försummar att delta i undervisningen kan disciplinära åtgärder vidtas mot hen. Om en elev eller studerande är frånvarande från en lektion på uppmaning eller på grund av förbud av vårdnadshavaren ska detta beaktas som en förmildrande omständighet vid besluten om följderna av den olovliga frånvaron.

Mycket frånvaro kan leda till att eleven eller den studerande inte kan ges ett avgångsbetyg på grund av att hens prestationer inte kan bedömas.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/foljder-av-forsummelse-att-fullgora-laroplikten

Finland har inte skolplikt men däremot läroplikt. Att inleda läroplikten i hemundervisning som sker på vårdnadshavarens ansvar samt att avgå från skolan och övergå till hemundervisning grundar sig på vårdnadshavarnas anmälan. Utbildningsanordnaren kan inte hindra att läroplikten fullgörs i hemundervisning. Den läropliktigas vårdnadshavare ska se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Framstegen i studierna för en läropliktig i grundskolålder i hemundervisning övervakas av kommunen där den läropliktiga är bosatt. I praktiken utser kommunen där den läropliktiga är bosatt en övervakande lärare som följer upp den läropliktigas framsteg i studierna.

Det är viktigt att vårdnadshavarna informeras om deras ansvar att se till att den läropliktiga fullgör läroplikten. Därtill är det viktigt att informera om praktiska arrangemang beträffande övervakningen av läroplikten och om ändringar i den läropliktigas rättigheter som följer av att den läropliktiga inleder läroplikten i hemundervisningen eller övergår till hemundervisning, i förhållande till studier som genomförs i grunsskolan (läromedlens avgiftsfrihet och eventuella stödåtgärder gäller inte hemundervisning).

Läs mer om hemundervisning: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/hemundervisning

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/overgang-till-hemundervisning-i-den-grundlaggande-utbildningen

Ovillkorliga behörighetsvillkor för rektor är

• högre högskoleexamen
• behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga
• tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
• utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift
• Examen i undervisningsförvaltning enligt av Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller på annat sätt inhämtad kännedom om undervisningsförvaltning.
• Dessutom iakttas vid jämförelsen av formellt behöriga sökande innehållet i 125 § i grundlagen, dvs. vid jämförelsen beaktas skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.

Med utbildningsformer avses förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. En ämneslärare kan i fråga om behörighetsvillkoren utnämnas till rektor för årskurs 1–6 eller en klasslärare till rektor för årskurs 7–9, eftersom den grundläggande utbildningen behandlas som en helhet. I skolor med flera utbildningsformer räcker det med att rektorn är behörig i en av dessa utbildningsformer. En klasslärare kan till exempel utnämnas till rektor även för en skola som omfattar årskurs 7–9 och gymnasium.

Varje administrativ skola behöver inte ha en egen rektor, utan en person kan vara rektor för flera skolor. Att en person utnämns till rektor för flera skolor förutsätter att rektorn faktiskt kan svara för ledningen av samtliga skolor. Om rektorn ansvarar för verksamheten vid en eller flera läroanstalter där man ordnar utbildning som hör till olika utbildningsformer, är det i fråga om lärarbehörigheten tillräckligt att rektorn har behörighet som lärare i någon av utbildningsformerna.

Rektorn ska ha en utsedd ersättare, men det behöver inte finnas en ersättare som är närvarande i alla de skolor som rektorn leder. En ersättare för en rektor är en möjlig lösning. Om flera skolor har en gemensam rektor kan det vara ändamålsenligt att utbildningsanordnaren utser en egen biträdande rektor för varje skola.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/rektors-behorighet-0

Diskussion på skol- eller utbildningsanordnarnivå

Om en elev eller e elevs vårdnadshavare är missnöjd med skolans eller lärarens verksamhet kan eleven eller vårdnadshavaren i första hand försöka påverka saken genom att tala med läraren. Vid behov kan eleven eller vårdnadshavaren också ta kontakt med skolans rektor eller utbildningsanordnaren, t.ex. kommunens skol- eller bildningsväsende. I många frågor kan man påverka genom öppen dialog mellan skolan och hemmet

Begäran om omprövning hos regionförvaltningsverket

Enligt lagstiftningen kan man begära omprövning av de flesta beslut som gäller eleverna. Vid begäran om omprövning iakttas de tidsfrister och bestämmelser om förfarandet som ingår i lagen. Det finns mera detaljerade anvisningar i de besvärsanvisningar som bifogas besluten.

Gällande följande beslut kan omprövning begäras hos regionförvaltningsverket:
1.Antagning av elev
2.Rätten till undervisning i religion och livsåskådningskunskap
3.Ordnande av särskilt stöd
4.Särskilda undervisningsarrangemang
5.Förlängd läroplikt
6.Inledande av grundläggande utbildning vid en annan tidpunkt

Sökande av ändring hos förvaltningsdomstolen

Följande beslut kan överklagas hos förvaltningsdomstolen:

1. Skriftlig varning till en elev
2. Avstängning av en elev för viss tid
3. Avgiftsfri undervisning
4. Skolresor
5. Inkvartering
6. Vård vid olycksfall som inträffat i skolan, på skolvägen eller på inkvarteringsställe
7. Avbrytande av fullgörandet av läroplikten
8. Beslut om studerande som anses ha avgått i den grundläggande utbildningen för vuxna

Ett beslut av regionförvaltningsverket kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd. Det finns mera detaljerade anvisningar i de besvärsanvisningar som bifogas till besluten.

Sökande av ändring i ett beslut som gäller bedömningen av en elev

Elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare, eller eleven själv om han eller hon fyllt 15 år, kan hos rektor begära ny bedömning av studieframstegen eller kvarstannande i årskurs eller ny slutbedömning.
Elevens vårdnadshavare eller en annan laglig företrädare, eller eleven själv om han eller hon fyllt 15 år, får hos regionförvaltningsverket begära omprövning av den nya bedömning som gjorts på begäran eller av avgörandet, om begäran har avslagits.

Övriga rättsmedel

Var och en har rätt att hos regionförvaltningsverket eller de högsta laglighetsövervakarna, riksdagens justitieombudsman eller justitiekanslern vid statsrådet klaga på skolornas eller skoltjänstemännens verksamhet eller andra som utövar offentlig makt och deras verksamhet. Klagomålet kan gälla också sådan verksamhet, över vilken inte fattas förvaltningsbeslut som omfattas av ändringssökande, såsom en lärares undervisningsarbete eller indelningen av eleverna i undervisningsgrupper.

Utbildningsstyrelsens befogenheter att påverka ordnandet av undervisningen

Utbildningsstyrelsen övervakar inte undervisningsanordnarnas verksamhet och har inte befogenheter att behandla och ingripa i enskilda skolors eller lärares verksamhet. Utbildningsstyrelsen svarar för utarbetandet av grunderna för de riksomfattande läroplanerna, som utgör grunden för de lokala läroplanerna, och för allmän uppföljning och utveckling av utbildningen. Utbildningsstyrelsen sprider allmänt information om utbildningen och om undervisningen med hjälp av olika anvisningar och annat material, samt ger på annat sätt råd och handledning om frågor som hör till dess verksamhetsområde.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/andringssokande-och-andra-rattsmedel-nar-det-galler-skolans-verksamhet-och-beslut​​​​​​​

Se också
Också barn och unga kan lämna in klagomål till justitieombudsmannen (Oikeusasiamies.fi)

Ämnesord

begäran om omprövning, besvär, ändringssökande

Det är karakteristiskt att den information som ska skrivas in och skickas vidare i samband med elev- och studerandevård innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen samt personuppgifter enligt dataskydds förordning, vilka enligt dessa lagar ska behandlas med iakttagande av aktsamhet och dataskyddsprinciper. Datasäkerheten för det datasystem som används för registrering och utbyte av denna information ska vara på sådan nivå att sekretessbelagda uppgifter kan skickas utan att datasäkerheten äventyras.

Utbildningsstyrelsen eller andra statliga myndigheter godkänner eller certifierar inte datasystemen och Utbildningsstyrelsen kan därför inte ta ställning till datasäkerheten för enskilda datasystem, t.ex. det allmänt använda Wilma, utan detta är undervisnings- eller utbildningsanordnarens uppgift.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elektroniska-system-inom-elev-och-studerandevarden-0

Enligt lagen om grundläggande utbildning har en elev i förskoleundervisning eller grundläggande utbildning rätt till fri transport, om skolvägen är längre än fem kilometer. I lagen föreskrivs inte närmare hur skolvägen ska mätas. I praktiken görs mätningen genom att uppskatta vägens längd enligt kortaste framkomliga väg.

Enligt högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska man vid mätningen av skolvägen beakta på hurdan fastighet barnets hem ligger. HFD upphävde förvaltningsdomstolens avgörande i ett fall där förvaltningsdomstolen hade konstaterat att en elev inte hade rätt till fri transport då vägen från hemmets fastighetsgräns till skoltomtens gräns var under fem kilometer. Om fastigheten där barnets hem ligger är vidsträckt, ska det tas i beaktande vid mätningen av skolvägen.

En elev har rätt till fri transport också när vägen med beaktande av hans eller hennes ålder och andra omständigheter är alltför svår, ansträngande eller farlig, även om skolvägen är under fem kilometer.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skolvagens-langd

Kommunen ansvarar som utbildningsanordnare för anordnandet av elevvårdstjänster för eleverna i sina skolor. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är kommunen skyldig att ordna skolhälsovårdstjänster för elever och studerande i alla skolor inom kommunens område oberoende av vem som anordnar undervisningen eller utbildningen. För ordnandet av psykolog- och kuratorstjänster svarar kommunen, ifall inte en privat instans eller staten som undervisnings- eller utbildningsanordnare beslutar ordna dessa tjänster delvis eller helt som sin egen verksamhet och på egen bekostnad.

Undervisnings- eller utbildningsanordnaren svarar enligt lagen om elev- och studerandevård för att eleverna, de studerande och deras eventuella vårdnadshavare får information om sådan elevhälsa som eleverna och de studerande har tillgång till. Läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan ska handleda eleverna och de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skyldigheten-att-ordna-elevvardstjanster-0