Vanliga frågor

Granskad 28.3.2022

Utbildningsanordnarna beslutar om arbetstider och lov, till exempel om längden på jul- och sportlovet. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska läsåret inom den grundläggande utbildningen ha 190 arbetsdagar. Om lovet förlängs så att det avviker från det planerade förutsätts alltså att terminen kompletteras med motsvarande antal arbetsdagar. I den grundläggande utbildningen avslutas läsårets skolarbete i enlighet med förordningen om grundläggande utbildning den sista vardagen i vecka 22. Om arbetstider och lov i gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen föreskrivs inte närmare i lag. 

Ändringar som gäller arbetstiderna ska antecknas i skolornas och läroanstalternas läsårsplaner eller motsvarande planer och man ska informera eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna om ändringarna. Personalen ska också höras då ändringar planeras.

Uppdaterad 9.2.2021 att motsvara också andra lov än jullov

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/kan-skolornas-och-laroanstalternas…

Texten granskad 28.3.2022

Skolorna och läroanstalterna ska förbereda sig för eventuella allvarligare situationer, då till exempel många från personalen är borta från arbetet. För att det ska vara möjligt att fortsätta undervisningen även i sådana situationer är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand planerar till exempel samarbetet mellan olika skolor och vid behov även med andra utbildningsanordnare. I gymnasieutbildningen är det också möjligt att de studerande arbetar självständigt.

Att avbryta skolarbetet är det allra sista alternativet i den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet ens som distansundervisning, och då det inte heller är möjligt att ordna undervisningen i samarbete med en annan skola eller med andra utbildningsanordnare. Man kan alltså av särskilt tvingande skäl vara tvungen att avbryta skolarbetet. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen och om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (Lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)

Att tillfälligt avbryta gymnasieundervisningen är det sista alternativet, om det inte är möjligt att fortsätta undervisningen ens som distansundervisning och inte heller i samarbete med andra gymnasier eller andra utbildningsanordnare. Undervisningen ska fortsätta så fort det är möjligt. Ändringar i arbetstiderna ska skrivas in i gymnasiets läsårsplan. (Gymnasielagen 13 § 4 mom.

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/i-vilka-situationer-ar-det-mojligt…

Granskad 28.3.2022

Beslut om karantän och isolering är myndighetsbeslut som fattas av en smittskyddsansvarig läkare. Under karantän och isolering har en elev i den grundläggande utbildningen rätt till 

• undervisning
• avgiftsfria digitala verktyg, material och förbindelser
• stöd för lärandet
• elevvårdstjänster
• måltider eller kassar med matprodukter som utbildningsanordnaren erbjuder. 

En elev som är försatt i karantän eller isolering kan beroende på sin hälsa delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser samtidigt som den övriga undervisningsgruppen studerar på distans. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan beslutet om distansundervisning fattas innan man har fått ett officiellt beslut om karantän eller isolering.

Även i gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska den studerandes rätt till undervisning tryggas i så hög grad som möjligt.

Skolan eller läroanstalten beslutar på vilka sätt elevernas eller de studerandes arbete hemma handleds och stöds under den lovliga frånvaron. Lärarna kan inom ramen för sina befogenheter vidta olika pedagogiskt ändamålsenliga lösningar, till exempel ge eleverna eller de studerande uppgifter som de kan göra hemma. Någon annan elev eller studerande kan också ge de överenskomna uppgifterna åt eleven eller den studerande som är hemma, men det är skolan eller läroanstalten som ansvarar för att alla får uppgifterna och handledning i anslutning till dem. 

En del kommuner har meddelat att man inte längre utför officiella coronavirustester och inte fattar officiella beslut om karantän. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnarna förhåller sig positivt till att ordna distansundervisning för en elev som har smittats av coronaviruset och därför är frånvarande, ifall elevens hälsa tillåter att hen studerar. Eleven kan delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser medan den övriga gruppen studerar i närundervisning. Ett beslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning ska i sådana fall grunda sig på någon annan tillräcklig utredning av elevens hälsa. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan undervisningen för en elev som har exponerats för coronaviruset även ordnas som distansundervisning med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. På det här sättet kan man trygga elevens rätt till undervisning och likabehandlingen av eleverna i hela landet under den svåra coronasituationen.

I förskoleundervisningen kan man istället för att bevilja tillfällig befrielse (frånvaro) fatta ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang för barnet, om det är motiverat av orsaker som har samband med barnets hälsa. Barnen kan under den tid de är frånvarande stödjas med undervisning som ordnas med digitala förbindelser, på det sätt som man beslutar lokalt.

Nästsista stycket har kompletterats 18.1.2022 med information om att en elev kan delta i undervisningen med digitala förbindelser medan den övriga gruppen är i närundervisning.

Texten har uppdaterats genomgående 14.1.2022 och även utvidgats så att svaret utöver grundläggande utbildning även gäller förskoleundervisning och utbildning på andra stadiet.

Texten har uppdaterats 15.10.2021 så att det sista stycket motsvarar  THL:s senaste anvisningar.

Direkt länk till svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/har-en-elev-ratt-till-grundlaggand…

Texten har uppdaterats 22.12.2021

Enligt Social- och hälsovårdsministeriets meddelande från 22.12.2021 erbjuds coronavaccin åt alla 5 år fyllda och äldre.

Det är frivilligt och kostnadsfritt att ta vaccinet. De kommunala hälsomyndigheterna ansvarar för att arrangera och informera om vaccineringen. Det är också kommunen som bestämmer om skolhälsovårdens deltagande i vaccineringen. Det är bra att på en allmän nivå tala om vaccinationerna i undervisningen i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet bland dem som hör till målgruppen för vaccinet. Målet är att eleverna och de studerande ska få information om vacciner och deras betydelse för människans hälsa.   

Hur ska man behandla coronavaccinationerna i undervisningen? 

Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att utbildningsanordnarna ser till att ämnet behandlas med alla elever och studerande och med hänsyn till deras ålder. Det är skäl för utbildningsanordnaren att se till att även elever och studerande som har ett annat språk som modersmål får tillräckligt med information om coronavaccinet som en del av undervisningen.  

I skolan och läroanstalterna bör man planera hur undervisningen som berör coronavaccineringen ska förverkligas i olika läroämnen eller i samarbete mellan olika läroämnen. Det är till exempel möjligt att läroämnet hälsokunskap inte undervisas under den pågående perioden, och då behöver ämnet behandlas i samband med undervisningen i andra läroämnen. Det är också bra att tala mer fritt om vaccinationerna, till exempel i samband med grupphandledarens eller klassföreståndarens lektioner. När man behandlar ämnet kan man samarbeta med elev- och studerandevårdens tjänster och använda av materialen som Institutet för hälsa och välfärd har publicerat om coronaviruset samt om coronavaccinationer och -vaccin på sin webbplats. Innehållet som undervisas ska basera sig på vetenskapliga fakta.

Information om en enskild individs vaccination är sekretessbelagd information. Bestämmelserna om sekretess ska beaktas också i planeringen och genomförandet av vaccinationerna, så att ingen annan får information att en person har tagit eller låter bli att ta vaccinet, om inte barnet eller den unga själv berättar detta. Hälsovården ansvarar för att hantera hälsorelaterad information. Enskilda individers vaccinationer behandlas inte undervisningen och undervisningsväsendet för inga register över vaccinerade.

En elev och studerande har rätt till undervisning och studier i enlighet med läroplanen. Huruvida en elev eller studerande tar eller låter bli att ta vaccin får inte sätta eleverna och de studerande i en ojämlik ställning. Att ta vaccinet får inte vara en förutsättning för att delta i skolans eller läroanstaltens averksamhet.

I den grundläggande utbildningen hör vaccinering som tema till exempel till läroämnet hälsokunskap. I omgivningslära i nybörjarundervisningen behandlar man frågor som berör hälsa och välbefinnande och man bekantar sig med vardagliga hälsovanor. I årskurserna 1–2 bekantar sig eleverna närmare med vardagliga hälsovanor och övar på därtill hörande färdigheter. I omgivningsläran i årskurserna 3–6 bekantar man sig bland annat med hur man förebygger sjukdomar. I undervisningen i hälsokunskap i årskurserna 7–6 behandlar man aktuella hälsorelaterade företeelser, granskar tillförlitligheten i information som berör hälsa samt lyfter fram centrala metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.

I undervisningen i hälsokunskap i gymnasiet ska man behandla vaccinationer som en del av hälsa, trygghet och säkerhet samt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar (inkl. smittsamma sjukdomar och epidemiologisk transition). Ämnet ska behandlas såväl ur individens perspektiv som ur ett samhälleligt och globalt perspektiv. Läroämnets uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att göra val som berör hälsa och att analysera faktorer som inverkar på dem samt att utvärdera följerna av ens val. Undervisningen ska också utveckla den studerandes förmåga att mångsidigt granska etiska frågor som berör hälsa och sjukdomar.

En anordnare av yrkesutbildning bör informera om vaccinationerna på allmän nivå och vid behov reservera möjlighet för de studerande att diskutera frågor som berör ämnet. Inom yrkesutbildningen kan frågor som berör vaccinationer även behandlas i samband med gemensamma examensdelar och lämpliga branschspecifika examensdelar.

När kan en ung person själv bestämma om coronavaccineringen?

En minderårig kan själv besluta om sin vård, och även om att ta coronavaccin, om det är möjligt med beaktande av hens utveckling (patientlagen, 7 §). Om en ung person inte själv kan eller vill besluta om vaccinationen, ska man fråga om vårdnadshavarens samtycke för att ta vaccinet. Om den unga har flera vårdnadshavare, behövs samtycket av alla vårdnadshavare. En minderårigs förmåga att fatta beslut ska utredas av en yrkesverksam inom hälsovården.

I patientlagen föreskrivs ingen egentlig åldersgräns för en minderårigs självbestämmanderätt. Det avgörande är om den unga själv förstår vilken betydelse och inverkan vården, eller att avstå från den, har gällande hälsan.  

För att ett barn eller en ung person ska kunna ge sitt välgrundade samtycke till att ta vaccin, behöver hen få tillräcklig och lättförståelig information om bland annat coronavirussmitta, coronavaccination och eventuella biverkningar av coronavaccinet. Den som ger vaccinet utvärderar behovet av information och diskussion kring vaccinet utifrån barnets eller den ungas individuella behov. Den som ger vaccinet har i uppgift att bedöma om barnet eller den unga kan fatta ett självständigt beslut i frågan. Det ska vara frivilligt för barnet eller den unga att ge sitt samtycke och hen ska ha sådan förmåga att ge sitt samtycke som beskrivs ovan. 

Texten har uppdaterats 22.12.2021 i enlighet med STM:s meddelande om att vaccin erbjuds alla 5 år fyllda och äldre.

13.8.2021 Texten har uppdaterats med preciseringar som gäller att vaccineringen är sekretessbelagd information samt vårdnadshavarnas samtycke.

10.8.2021 Texten har uppdaterats med den nya åldersgränsen 12 år samt därtill hörande preciseringar. Därtill finns ny information om sekretessbelagd hälsorelaterad information.

Direkt länk till det här svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-behandla-coronavaccine…

Granskad 28.3.2022

Enligt lagen om grundläggande utbildning har kommunen skyldighet att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning. Enligt lagen sker förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som närundervisning. Den temporära ändringen av lagen om grundläggande utbildning (20a §) gör det möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang med vissa förutsättningar och gällande en begränsad grupp elever.

Utbildningsanordnaren kan ta beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang endast i situationer då det är nödvändigt, och om undervisningen inte kan ordnas på ett tryggt sätt enligt anvisningarna från myndigheten med ansvar för bekämpningen av smittsamma sjukdomar eller när undervisningslokaliteterna måste stängas helt eller delvis enligt 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar.

Det är utbildningsanordnaren som tar beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. När utbildningsanordnaren är en kommun fattas beslutet att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang av den kommunala institution som definieras i de administrativa förordningarna i 90 § i kommunallagen. När utbildningsanordnaren är staten, en registrerad sammanslutning eller stiftelse fattas beslutet av den institution som definieras i stadgarna i 4 § i lagen om förvaltning av utbildning som ordnas av staten och privata.

Beslutet om att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang kan fattas högst en månad åt gången. Utbildningsanordnaren kan förlänga beslutet om det fortfarande är nödvändigt att fortsätta besluten enligt de förutsättningar som anges i lagen om smittsamma sjukdomar.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/kan-utbildningsanordnaren-eller-sk…

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna och studerande uppträda korrekt. I skyldigheten att uppträda korrekt ingår också korrekt klädsel.

På vissa lektioner, såsom gymnastik, tekniskt arbete och huslig ekonomi, kan det ställas krav och begränsningar på elevernas klädsel på grund av hygien, säkerhet eller andra motsvarande orsaker. Med hänsyn till elevernas grundläggande rättigheter, såsom rätt till personlig frihet och yttrandefrihet, kan det inte ställas andra förpliktande begränsningar när det gäller klädsel och utseende. Av denna orsak kan elever inte heller förpliktigas att använda skoluniform.

Biträdande justitiekanslern har i ett fall konstaterat att ett allmänt förbud i ordningsreglerna mot att använda kläder som kränker andra strider mot lagen. För att en sådan bestämmelse ska kunna anses lagenlig borde den vara mera detaljerad. Enligt biträdande justitiekanslern skulle det dock vara godtagbart att i ordningsreglerna förbjuda kläder som innebär hets mot folkgrupp.

Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att ett kategoriskt förbud mot piercingsmycken i en yrkesläroanstalt är olagligt, men mera begränsade förbud är tillåtna av säkerhets- och hygienskäl. Förbudet kränkte de studerandes grundläggande rättigheter till likabehandling, personliga frihet och integritet samt skydd för privatlivet.

I gymnastiken har man fäst uppmärksamhet vid att främja likabehandling och jämställdhet. Forskning visar att kön är en förklarande faktor i frågor som berör den fysiska funktionsförmågan. För att behandla eleverna jämlikt och för att kunna dra tillförlitliga slutsatser av Move!-mätningarna tas elevernas kön i beaktande i mätningen. I bästa fall ger det här också utrymme och förståelse för att individerna är olika.

Då mätavsnitten som ingår i Move!-mätningen utvecklades var utgångspunkten att man skulle få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lycka prestation. Tanken bakom detta var att stödja elevernas känsla av att de har fysisk kapacitet och klarar av. Målet var att skapa sådana mätavsnitt där varje elev skulle få minst en lyckad prestation.

Det praktiska arbetet med att ta fram Move!-systemet utfördes av en tvärvetenskaplig sakkunniggrupp vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Då de olika mätavsnitten togs fram var utgångspunkten att man ska få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lyckad prestation. Därför var avsikten att utveckla sådana mätavsnitt som ger eleverna en känsla av att de kan och lyckas. Till exempel framgick det i Move!-mätningens pilotförsök att en betydande andel av flickorna inte fick en enda lyckad prestation då de gjorde armpress med tårna och handflatorna i golvet. Därför valdes en version av armpress för flickor där armpressen görs med knäna och handflatorna som stödpunkter. Pilotförsöken visade också att det inte framgick tillräckliga skillnader i pojkarnas resultat då pojkarna gjorde armpress med knäna i golvet, och därför är det motiverat att pojkarna utför mätavsnittet med tårna och handflatorna som stödpunkter. Instruktionerna för att utföra mätavsnitten som ingår i Move! ska följas i de prestationer som dokumenteras i det nationella datasystemet. I gymnastikundervisningen i övrigt ska man uppmuntra alla elever till att pröva på olika sätt att utföra olika övningar.  

I mätavsnittet kast med lyra skiljer sig prestationerna för flickor och pojkar vad gäller kastavståndet, som i årskurs 5 är 7 meter för flickorna och 8 meter för pojkarna, medan det i årskurs 8 är 8 meter för flickorna och 10 meter för pojkarna. I mätningens pilotskede prövade man på olika kastavstånd, och då framgick det att ett längre kastavstånd för flickorna gav resultat där eleverna inte fick några lyckade prestationer alls. För pojkarna ledde ett kortare kastavstånd i sin tur till att det inte framkom tillräckliga skillnader i resultaten. Med andra ord fick en alltför stor andel av pojkarna det högsta resultatet, 20, i detta mätavsnitt. Av den här orsaken kom man fram till olika kastavstånd för flickorna och pojkarna i årskurserna 5 och 8. 

När det gäller armpress är det viktigt att under lektionerna fästa uppmärksamhet vid hur övningarna benämns, så att man med sitt tal inte skapar eller förstärker könsstereotypier. Ingen teknik kan alltså kallas ”armpress för flickor” eller ”armpress för pojkar”, utan det finns olika sätt att utföra armpress, till exempel med tårna i golvet eller med knäna i golvet.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det klokt att låta eleverna pröva på olika former av armpress, men i Move!-mätningen är det bra att på grund av den nationella datainsamlingen följa de nationella anvisningarna.

Utbildningsanordnaren utser den person som för in skolans Move!-resultat i elektroniska systemet. Personen kan vara exempelvis en (eller flera) lärare, skolsekreteraren, ett skolgångsbiträde eller någon annan på skolan.

I augusti kommer vi att skicka en separat länk till varje skola för detta syfte till skolans allmänna e-postadress via tjänsten Studieinfo. Därefter går det bra att förmedla länken vidare till dem som ansvarar för införandet av resultaten i systemet.

...flytta fram tidpunkten för mätningarna något?

 Orsaken till den något strama tidtabellen i början av hösten är de omfattande hälsoundersökningarna i årskurs 1, 5 och 8 samt när de infaller under skolåret. Move! gör skolgymnastiken till en stödåtgärd för den förebyggande hälsovården i de finländska grundskolorna.

För att mätresultaten för den fysiska funktionsförmågan ska vara tillgängliga inför de omfattande hälsoundersökningarna på olika håll i Finland, kom Move!-styrgruppen fram till den här kompromissen, det vill säga att mätningarna ordnas under gymnastiklektionerna redan i augusti–september.

När skolorna väl har fört in mätresultaten i elektroniska systemet under september månad, svarar statens idrottsråd för att de avgiftsfria Move!-responsrapporterna skickas ut till skolorna i oktober-november. Rapporterna kan användas bland annat under föräldrakvällar och i den allmänna elevvårdsgruppens arbete.

Move!-mätningarna kan utföras på ett anpassat sätt för elever med långvariga eller bestående funktionsnedsättningar eller skador (t.ex. svårigheter att se, höra, röra sig, koncentrera sig eller förstå). Om det för elevens del är motiverat att anpassa ett eller flera mätavsnitt antecknas förutom resultatet även anpassningsmetoden på elevens resultatblankett.

En anpassning av mätningarna är inte avsedd för elever med tillfälliga hinder eller skador som försvårar utförandet, till exempel en stukning av vristen. I sådana fall ska mätningarna utföras och resultaten registreras till de delar det är möjligt. Om eleven inte utför ett eller flera mätavsnitt till exempel på grund av en stukad vrist antecknas avsnittet i fråga som inte utfört.

Om det är motiverat att eleven utför ett eller flera delmoment av mätningarna anpassat är förfarandet följande: 

Elevens resultat antecknas på en allmän eller separat, anpassad resultatblankett. På blanketten anges också på vilket sätt mätningen har anpassats. Om eleven inte alls kan genomföra ett eller flera av delmomenten antecknar man på blanketten ”kunde inte genomföra”. Det relevanta är att eleven och hens familj med hjälp av mätningarna får information om elevens fysiska funktionsförmåga. Elevens fysiska funktionsförmåga kan även behandlas tillsammans med eleven och familjen i samband med den omfattande hälsoundersökningen (om vårdnadshavaren har gett sitt samtycke till att mätningsresultatet får användas i den omfattande hälsoundersökningen).  

Anteckning av resultat i det nationella datasystemet: 

Om eleven har genomfört ett eller flera delmoment av mätningarna enligt den anpassade versionen av Move! antecknas inga numeriska resultat i systemet. På det här sättet tryggas elevens anonymitet. I resultatblanketten finns frågan ”Har eleven utfört någon uppgift i anpassad form?”. Om man svarar ”Ja” blir rutorna för de numeriska resultaten gråa och kan inte fyllas i. 

De nya anvisningarna för anpassade mätningar har uppdaterats i Lärarhandledning.