Vanliga frågor

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna och studerande uppträda korrekt. I skyldigheten att uppträda korrekt ingår också korrekt klädsel.

På vissa lektioner, såsom gymnastik, tekniskt arbete och huslig ekonomi, kan det ställas krav och begränsningar på elevernas klädsel på grund av hygien, säkerhet eller andra motsvarande orsaker. Med hänsyn till elevernas grundläggande rättigheter, såsom rätt till personlig frihet och yttrandefrihet, kan det inte ställas andra förpliktande begränsningar när det gäller klädsel och utseende. Av denna orsak kan elever inte heller förpliktigas att använda skoluniform.

Biträdande justitiekanslern har i ett fall konstaterat att ett allmänt förbud i ordningsreglerna mot att använda kläder som kränker andra strider mot lagen. För att en sådan bestämmelse ska kunna anses lagenlig borde den vara mera detaljerad. Enligt biträdande justitiekanslern skulle det dock vara godtagbart att i ordningsreglerna förbjuda kläder som innebär hets mot folkgrupp.

Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att ett kategoriskt förbud mot piercingsmycken i en yrkesläroanstalt är olagligt, men mera begränsade förbud är tillåtna av säkerhets- och hygienskäl. Förbudet kränkte de studerandes grundläggande rättigheter till likabehandling, personliga frihet och integritet samt skydd för privatlivet.

Studieavsnitten som byggs upp i gymnasiets läroplan kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Syftet med gymnasiediplomen är att ge den studerande möjlighet att visa en specialkompetens och ett specialintresse genom ett arbete som den studerande utför under en längre period. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och av studentexamensbetyget.

Utbildningsstyrelsen har i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 fastställt mål och centrala innehåll för gymnasiediplomen. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömningen och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom. Ett studieavsnitt i ett gymnasiediplom i ett visst läroämne kan ingå i de valfria studierna i lärokursen i läroämnet på det som man beslutar i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomen är inte sådana obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i statsrådets förordning om gymnasieutbildning (810/2018). Lärokurserna som ingår i gymnasieutbildningen kan i enlighet med 12 § i statsrådets förordning inbegripa gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. I 12 § i förordningen föreskrivs att gymnasiediplomen ska omfatta två studiepoäng.

Utbildningsstyrelsen ger för respektive gymnasiediplom anvisningar för hur gymnasiediplomen ska ordnas och avläggas. Anvisningarna gäller till exempel gymnasiediplomets struktur och studier som behöver vara avlagda för att studerande ska kunna avlägga gymnasiediplomet. Anvisningarna för respektive gymnasiediplom har gjorts upp så att utgångspunkterna och förutsättningarna för att visa prov på kunnande uppfylls enligt de mål och centrala innehåll som fastställts för gymnasiediplomen i grunderna för gymnasiets läroplan.

Anvisningarna för gymnasiediplom som Utbildningsstyrelsen har gjort upp 2017 gäller för studerande som har inlett sina gymnasiestudier före 1.8.2021. Utbildningsstyrelsen publicerar under våren 2022 uppdaterade anvisningar för gymnasiediplom som gäller för studerande som har påbörjat sina gymnasiestudier från och med 1.8.2021. I samband med uppdateringen görs inga ändringar vad gäller ordnandet och avläggandet av gymnasiediplomen i förhållande till anvisningarna från 2017. Omfattningen av gymnasiekurserna som krävs för att avlägga respektive gymnasiediplom omvandlas till studiepoäng. Gymnasierna ombeds att i den lokala läroplanen definiera vilka studieavsnitt som kan vara studieavsnitt som avläggs före gymnasiediplomet.

Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i bildkonst, gymnastik, musik och mediekunskap är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 8 studiepoäng.

Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i teater och dans är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 6 studiepoäng.

Målen och de centrala innehållen som i Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 har fastställts för gymnasiediplomen i huslig ekonomi och slöjd är avsedda att motsvara en nivå som förutsätter att den studerande som avlägger gymnasiediplomet har fullgjort gymnasiestudier i läroämnet som gymnasiediplomet berör till en omfattning av minst 4 studiepoäng.

Gymnasieutbildningens lärokurser kan i enlighet med 12 § i statsrådets förordning inbegripa gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa lokala valfria studier, till exempel ett studieavsnitt som en studerande avlägger inom ett gymnasiediplom, kan bedömas med ett siffervitsord eller med en prestationsanteckning på det sätt som bestäms i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomet ska i enlighet med grunderna för gymnasiets läroplan och Utbildningsstyrelsens anvisningar för avläggande av gymnasiediplom bedömas med ett siffervitsord på skalan 4–10. En studerande som har avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg få ett separat intyg över det avlagda gymnasiediplomet. Intyget ska innehålla siffervitsordet som getts för gymnasiediplomet i fråga.

Studieavsnitten som byggs upp i den lokala läroplanen för gymnasiet kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömning och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom i studieavsnitt om två studiepoäng. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomen utgör inte obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i bilagan till förordningen om gymnasieutbildning (810/2018). I gymnasieutbildningens lärokurs kan i enlighet med 12 § i förordningen om gymnasieutbildning ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa valfria studier kan i enlighet med vad som fastställs i den lokala läroplanen bedömas antingen med ett siffervitsord eller med en anteckning om avlagda studier (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, kapitel 5.2.1).

En studerande som avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg ges ett intyg över avlagt gymnasiediplom. Av intyget ska bland annat framgå det vitsord som ges (4–10) för gymnasiediplomet.

Grunden för dimensioneringen av gymnasieutbildningens lärokurser och studierna som hör till dem är studiepoäng i stället för kurser. Det som tidigare utgjorde en kurs omfattar nu två studiepoäng. Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar minst 150 studiepoäng istället för nuvarande 75 kurser medan lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna omfattar 88 studiepoäng istället för nuvarande 44 kurser.

De studerande får även i fortsättningen samma mängd undervisning. En studiepoäng omfattar 19 undervisningstimmar à 45 minuter medan en kurs i dagens läge består av 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasier undervisningstimmar som är 75 minuter långa, vilket betyder att en kurs består av 22,8 undervisningstimmar à 75 timmar. En halv kurs, som motsvarar en studiepoäng, omfattar då 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter. 

I grunderna för läroplanen bildar de obligatoriska och nationella valfria studierna moduler med en omfattning av 1–3 studiepoäng. Av modulerna bygger man på lokal nivå upp studieavsnitt, antingen för enskilda läroämnen eller för flera ämnen gemensamt. Studieavsnitten utformas i stället för de tidigare kurserna i gymnasiet och kan vara olika till sin omfattning och form. Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är frågan om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen, ska man ge ett separat vitsord för respektive läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges som ett viktat medeltal på basis av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt på basis av antalet studiepoäng.

Kan man dela upp modulerna då man utformar de lokala studieavsnitten?

Det är inte meningen att enskilda moduler ska delas upp då man utformar studieavsnitten. Om ett studieavsnitt bildas utifrån moduler i flera läroämnen ska den studerande få ett vitsord för varje läroämne, det vill säga i praktiken utifrån modulerna i respektive läroämne. Om en modul fördelas mellan flera studieavsnitt kan det vara svårt att bilda ett vitsord. Om man ändå fördelar moduler mellan flera läroämnen ska man kunna urskilja modulerna i studieavsnitten och entydigt komma överens om bedömning.

Hur ska studieavsnitt av olika omfattning placeras in i perioderna? Ska till exempel ett studiavsnitt på tre studiepoäng fördelas mellan två perioder? Upphör studieavsnittet i mitten av den senare perioden?

Då man planerar studieavsnitten enligt de nya grunderna för gymnasiets läroplan lönar det sig också att fundera på periodsystemet på nytt och om det nuvarande systemet med 5 eller 6 perioder är fungerande. Sådana här diskussioner förs bland olika aktörer för närvarande och man försöker sprida tankarna via till exempel gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke.

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs delområdena av mångsidig kompetens, som utgör gemensamma mål för alla läroämnen i gymnasiet. Delområdena är 

• kompetens för välbefinnande
• kommunikativ kompetens
• tvärvetenskaplig och kreativ kompetens
• samhällelig kompetens
• etisk kompetens och miljökompetens
• global och kulturell kompetens.

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan definieras hur den mångsidiga kompetensen ska förverkligas i respektive läroämne. På lokal nivå ska man beskriva skilt för varje studieavsnitt hur målen som berör mångsidig kompetens ska förverkligas.  Syftet med mångsidig kompetens är att stöda gymnasisternas utveckling som goda, harmoniska och bildade människor. Allmänna målsättningar som hör ihop med mångsidig kompetens är en god allmänbildning, förmågan att bygga upp en hållbar framtid och starka färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och internationalisering.

Gymnasiernas verksamhetskultur ska allt starkare ta fasta vid de studerandes delaktighet, samarbete, samhörighet och mångfald med beaktande av den enskilda individens behov.  Gymnasiestudierna blir mer studerandeorienterade och studierna mer individualiserade, vilket ska bidra till att studiemotivationen ökar och studierna känns mer meningsfulla. 

Anordnarna av gymnasieutbildningen får en större samarbetsskyldighet vad gäller samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna. En del av studierna som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor så att varje studerande i gymnasiet har möjlighet att få erfarenheter av högskolestudier. Undervisningen ska därtill ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sitt arbetslivs- och företagarkunnande. De här delområdena ingår också i målen för mångsidig kompetens i gymnasiet.

Den studerande har rätt att regelbundet få personlig handledning enligt sina behov och annan handledning som anknyter till studierna och ansökan till fortsatta studier. En studerande som avslutar sina gymnasiestudier har också rätt att få handledning för ansökan till andra fortsatta studier. Handledning ges åt en studerande vars studierätt håller på att upphöra eller som har meddelat om sin avgång. Därtill ges handledning åt personer som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs men inte har fått en plats för fortsatta studier. Den studerande har rätt till handledning i ett års tid efter gymnasiestudierna. En studerande som på grund av inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet.

Enligt lagen om grundläggande utbildning meddelas modersmålsundervisningen i enlighet med elevens undervisningsspråk i svenska, finska eller samiska. I modersmålsundervisningen kan enligt vårdnadshavarens val också undervisas i rommani, teckenspråk eller ett annat språk som är elevens modersmål. Modersmålet som undervisas bestäms i första hand enligt undervisningsspråket. Enligt regeringens proposition till lagen om grundläggande utbildning kan samiska undervisas som modersmål även om det inte är elevens undervisningsspråk.

Annat modersmål undervisas i praktiken som kompletterande undervisning och ordnas i enlighet med de grunder som föreskrivs i undervisningsministeriets förordning. Under timmarna i modersmål och litteratur studerar dessa elever svenska enligt den för invandrare inriktade lärokursen svenska som andra språk och litteratur. För undervisning i det egna modersmålet och svenska som andra språk beviljas särskilt statsunderstöd. Utbildningsanordnaren har ingen skyldighet att ordna kompletterande undervisning.

Rommani, teckenspråk eller övriga språk kan undervisas som modersmål i stället för svenska, finska och samiska eller parallellt så att eleven undervisas i två språk under timmarna som är avsedda för undervisning i modersmål.

Om skolans elever deltar i en religiös tillställning och en lärare förordnas att övervaka eleverna kan det uppstå en konflikt mellan lärarens övertygelse och arbets- eller tjänsteplikterna. En lärare som inte bekänner sig till någon religion har religions- och samvetsfrihet. Å andra sidan är det lärarens tjänsteplikt att övervaka eleverna under skolans tillställningar.

Om rektorn så förordnar är en lärare skyldig att övervaka eleverna under religiösa tillställningar, men det kan inte förutsättas att läraren deltar i religionsutövningen (se t.ex. högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD:1981-T-2227). Det rekommenderas att rektorerna tillämpar lagen på ett grundrättighetsbejakande sätt och om möjligt försöker fördela lärarnas uppgifter så att en lärare som inte bekänner sig till den religion som utövas inte förordnas för sådan övervakning.

Bestämmelser om skyldigheter som hör till ett tjänsteförhållande ingår i lagen om kommunala tjänsteinnehavare och i statstjänstemannalagen. Om arbetstagarens arbetsskyldighet och arbetsgivarens arbetsledningsbefogenheter föreskrivs i arbetsavtalslagen.