Vanliga frågor
På denna sida har vi samlat information om olika aspekter av Utbildningsstyrelsen. Om du inte hittar svaret kan du skicka din fråga genom att använda formuläret längst ner på sidan.
181 relaterade frågor
De olika lärokurserna i läroämnena är avsedda att vara alternativa sätt att studera läroämnet och fler än en lärokurs i ett läroämne bör alltså inte ingå i den studerandes studieplan. Lärokursen väljs när studierna i läroämnet inleds. Om den studerande senare kommer fram till att en annan lärokurs bättre motsvarar hens färdigheter och mål är det möjligt att byta lärokurs under studiernas gång. Anvisningar för detta ingår i grunderna för gymnasiets läroplan (kapitel 5.2.5).
Om en studerande vill avlägga enskilda studieavsnitt i en annan lärokurs, kan de räknas till godo bland den studerandes valfria studier i den egentliga lärokursen. På avgångsbetyget kan den studerande endast ha en lärokurs per läroämne.
I de fem prov som en examinand som avlägger studentexamen ska delta i kan endast ett prov per läroämne ingå. Examinanden kan utöver detta delta i ett eller flera andra prov.
I Hux-utbildning studerar man inte med utbildnings- eller läroavtal, så sådana avtal görs inte upp. Då anordnaren av Hux-utbildning ordnar studier, där den studerande bekantar sig med arbetslivet, samarbetar man med arbets- och näringslivet. Utbildningsanordnaren utarbetar i samarbete med företrädaren för arbetslivet ett avtal, där man beskriver hur den studerande bekantar sig med arbetslivet samt frågorna kring ansvar och försäkring. Vid uppgörandet av avtalet kan man till exempel använda sig av modeller för utbildningsavtal eller avtal för praktisk arbetslivsorientering (PRAO).
Enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning ska en elev delta i den utbildning som han eller hon har antagits till, om eleven inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Om innehållet i undervisningen som avses i lagen föreskrivs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Innehållen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är förpliktigande för undervisningen, vilket innebär att innehållen i fråga inte är frivilliga för eleverna och att det inte är möjligt att befria en elev från undervisningen.
Enligt 30 § i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Personalen inom den grundläggande utbildningen planerar och genomför undervisningen i enlighet med lagstiftningen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt den lokala läroplanen. Frågor som gäller likvärdighet och jämställdhet ska behandlas tillsammans med eleverna.
För att behandla innehållet i grunderna för läroplanen behövs inte vårdnadshavarens tillstånd och vårdnadshavaren kan inte förbjuda undervisning i enlighet med grunderna för läroplanen. En elev kan inte befrias från undervisningen till exempel till de delar som behandlar mångfald i fråga om kön eller sexuell läggning, sexuell utveckling, sexuell hälsa eller mänsklig reproduktion. Utbildningsanordnaren ansvarar dock för att man samarbetar med hemmen inom skolarbetet och utvecklingen av skolarbetet. Personalen bör förhålla sig till olika religioner, åskådningar, traditioner och syner på fostran med öppenhet och respekt och föra en konstruktiv dialog med hemmen. I undervisningen kan man även använda olika pedagogiskt ändamålsenliga sätt att behandla känsliga ämnen tillsammans med eleverna.
Mer information
- Lag om grundläggande utbildning
- Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014
- Utbildningsstyrelsens webbplatshelhet om planering av jämställdhet och likabeha…
- Diskrimineringsombudsmannens byrås bloggtext om undervisning i könsmångfald och…
- Jämställdhetsombudsmannens utlåtande om skolans möjligheter att ingripa i traka…
Enligt 35 § i lagen om grundläggande utbildning ska en elev delta i den utbildning som han eller hon har antagits till, om eleven inte av särskilda skäl tillfälligt har fått befrielse. Om innehållet i undervisningen som avses i lagen föreskrivs i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Innehållen i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är förpliktigande för undervisningen, vilket innebär att innehållen i fråga inte är frivilliga för eleverna och att det inte är möjligt att befria en elev från undervisningen.
Enligt 30 § i lagen om grundläggande utbildning har den som deltar i utbildning under arbetsdagarna rätt att få undervisning enligt läroplanen, elevhandledning och tillräckligt stöd för inlärning och skolgång genast när behov uppstår. Personalen inom den grundläggande utbildningen planerar och genomför undervisningen i enlighet med lagstiftningen och grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen samt den lokala läroplanen. Frågor som gäller likvärdighet och jämställdhet ska behandlas tillsammans med eleverna.
För att behandla innehållet i grunderna för läroplanen behövs inte vårdnadshavarens tillstånd och vårdnadshavaren kan inte förbjuda undervisning i enlighet med grunderna för läroplanen. En elev kan inte befrias från undervisningen till exempel till de delar som behandlar mångfald i fråga om kön eller sexuell läggning, sexuell utveckling, sexuell hälsa eller mänsklig reproduktion. Utbildningsanordnaren ansvarar dock för att man samarbetar med hemmen inom skolarbetet och utvecklingen av skolarbetet. Personalen bör förhålla sig till olika religioner, åskådningar, traditioner och syner på fostran med öppenhet och respekt och föra en konstruktiv dialog med hemmen. I undervisningen kan man även använda olika pedagogiskt ändamålsenliga sätt att behandla känsliga ämnen tillsammans med eleverna.
Mer information
- Lag om grundläggande utbildning
- • Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014
- Utbildningsstyrelsens webbplatshelhet om planering av jämställdhet och likabeha…
- Diskrimineringsombudsmannens byrås bloggtext om undervisning i könsmångfald och…
- Tasa-arvovaltuutetun lausunto koskien koulun mahdollisuutta puuttua häirintään …
- Jämställdhetsombudsmannens utlåtande om skolans möjligheter att ingripa i traka…
En elev kan endast vara elev i en skola inom den grundläggande utbildningen. Om eleven till exempel under vintersäsongen följer med vårdnadshavarna till en annan ort, ska vårdnadshavarna söka en plats för eleven i en skola i den nya boendekommunen. Skolplatsen fastställs enligt vårdnadshavarnas boendekommun.
Ett skiljebetyg utfärdas för eleven vid den skola som eleven lämnar.
När vårdnadshavaren igen byter boendeort och till exempel flyttar tillbaka till den tidigare boendeorten, ska hen ansöka om en skolplats på den tidigare boendeorten. Eleven ges ett skiljebetyg vid den skola som hen kommer att lämna.
Man bör ta i beaktande att barnet kanske inte kan återgå till samma skola där hen var elev före flytten, om det finns flera skolor i närheten av elevantagningsområdet på boendeorten.
Direkt länk till den här frågan: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-agera-i-en-situation-dar-eleven-byter-skola-vilket-slags-betyg-ska
På blanketten för ansökan om erkännande av examen finns alla läroämnen som det är möjligt att få behörighet för som ämneslärare med Utbildningsstyrelsens beslut om erkännande.
Dessa läroämnen är:
- modersmål och litteratur (finska, svenska, samiska)
- det andra inhemska språket (finska, svenska, samiska)
- främmande språk (engelska, spanska, italienska, japanska, kinesiska, latin, portugisiska, franska, tyska, ryska, estniska)
- matematik
- biologi
- geografi
- fysik
- kemi
- hälsokunskap
- religion
- livsåskådningskunskap
- historia
- samhällslära
- musik
- bildkonst
- slöjd
- gymnastik
- huslig ekonomi
- informationsteknik
Du behöver inte nödvändigtvis ett beslut om erkännande av examen. Börja med att fundera på vad du vill göra i Finland. Testa servicerådgivaren för erkännande av examina på Utbildningsstyrelsens webbplats. Den kan hjälpa dig ta reda på om du behöver ett beslut eller inte.
Du behöver ett beslut om du vill arbeta med ett yrke för vilket det krävs en viss utbildning enligt lagen. Dessa yrken kallas reglerade yrken. En lista på reglerade yrken finns på Utbildningsstyrelsens webbplats.
Du behöver även ett beslut om du vill arbeta i Finland med en arbetsuppgift som kräver högskoleexamen enligt lagen. Arbetsuppgifter av detta slag finns främst vid staten och i kommunerna.
Du behöver inte ett beslut om du till exempel vill
- studera i Finland och avlägga en examen
- arbeta med ett yrke för vilket det inte krävs en viss utbildning enligt lagen.
I dessa fall kan du ansöka om studieplats eller arbete med din utländska examen utan ett beslut om erkännande. Läroanstalten eller arbetsgivaren bedömer ditt kunnande.
Om du har lärarbehörighet från ett annat land ska du ansöka om behörighet för samma läraryrke.
Testa servicerådgivaren för erkännande av examina på Utbildningsstyrelsens webbplats. Den kan hjälpa dig ta reda på vilket slags beslut du bör söka.
På vår webbplats finns sidor med information om olika yrkesområden, bland annat erkännande av examina för läraryrken. På sidorna finns även beskrivningar av olika läraryrken.
Enligt 29 § i gymnasielagen kan studierna för en studerande efter den studerandes ansökan eller med den studerandes samtycke delvis ordnas på annat sätt än vad som bestäms och föreskrivs i gymnasielagen eller med stöd av den. I lagparagrafen i fråga hänvisas bland annat till att det med hänsyn till den studerandes förhållanden och tidigare studier till någon del är oskäligt att den studerande ska genomgå lärokursen för gymnasieutbildningen. I huvudregel avser detta situationer där den studerande inte överhuvudtaget har studerat ett visst läroämne under den grundläggande utbildningen, till exempel det andra inhemska språket. Om den studerande har studerat läroämnet i fråga under den grundläggande utbildningen och det inte därefter har uppkommit en funktionsnedsättning som skulle inverka på inlärningsförmågan eller andra omständigheter i anslutning till den studerandes hälsotillstånd, finns det vanligtvis inte tillräckliga grunder för att befria den studerande från studierna i läroämnet.
I stället för att befrias från studierna ska den studerande erbjudas stöd för sina studier. En studerande som på grund av särskilda språkliga svårigheter eller andra inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har enligt 28 § i gymnasielagen rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet enligt individuella behov. I Grunderna för gymnasiets läroplan 2019 beskrivs i kapitel 4.2 specialundervisning och övrigt stöd för lärandet och i kapitel 5.2 hur diagnostiserade funktionsnedsättningar och därmed jämförbara svårigheter ska beaktas vid bedömningen.
Man bör även beakta att det kan få negativa följder för den studerandes fortsatta studier om hen befrias från studierna i ett läroämne.
Undervisningen av barn och unga i läropliktsåldern ordnas som närundervisning. Närundervisningen ges av en lärare i en trygg studiemiljö som skolan anvisat och ordnas under de arbetstider som fastställts i arbetsplanen. Enligt lagen om grundläggande utbildning är det inte möjligt att undervisningen ordnas som distansundervisning där eleven själv väljer tidpunkten och platsen för studierna. I undervisningen kan ändå utnyttjas fjärruppkoppling t.ex. med hjälp av video eller dator, förutsatt att de ovannämnda kriterierna för närundervisning uppfylls.
Grundläggande utbildning för vuxna kan däremot ordnas helt eller delvis som distansundervisning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.
Paragraf 20 a i lagen om grundläggande utbildning upphörde att gälla 31.7.2022. Den grundläggande utbildningen ordnas alltså i form av närundervisning. Det är inte möjligt att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, det vill säga distansundervisning, efter 1.8. 2022.
Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/distansundervisning-i-den-grundlaggande-undervisningen
Ämnesord
elevens rättigheter, distansundervisning, fjärruppkoppling i undervisningen
Lagstiftning som tillämpas samt anvisningar