Vanliga frågor

Enligt lagen om könsfastställelse fastställs att en person har en annan könstillhörighet än den som antecknats för personen i befolkningsdatasystemet enligt lagen om befolkningsdatasystemet och de certifikattjänster som tillhandahålls av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (661/2009), om förutsättningarna enligt lagen uppfylls. Fastställelsen av könet innebär ändringar i register, dokument, identitetsbevis och motsvarande handlingar till de delar som fastställelsen påverkar anteckningarna i dessa. Detta kan även gälla skolbetyg.

En före detta elev eller studerande i en skola eller läroanstalt som fastställt sitt kön har rätt att få ett nytt betyg med sitt nya, nuvarande namn och personbeteckning. Av betyget får det inte direkt eller indirekt framgå att hen har fastställt sitt kön. Det gamla betyget ska dock sparas. Betyget dateras med datumet för uppgörandet av det ersättande betyget.

Det är karakteristiskt att den information som ska skrivas in och skickas vidare i samband med elev- och studerandevård innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen samt personuppgifter enligt dataskydds förordning, vilka enligt dessa lagar ska behandlas med iakttagande av aktsamhet och dataskyddsprinciper. Datasäkerheten för det datasystem som används för registrering och utbyte av denna information ska vara på sådan nivå att sekretessbelagda uppgifter kan skickas utan att datasäkerheten äventyras.

Utbildningsstyrelsen eller andra statliga myndigheter godkänner eller certifierar inte datasystemen och Utbildningsstyrelsen kan därför inte ta ställning till datasäkerheten för enskilda datasystem, t.ex. det allmänt använda Wilma, utan detta är undervisnings- eller utbildningsanordnarens uppgift.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elektroniska-system-inom-elev-och-studerandevarden-0

En elev inom den grundläggande utbildningen ska beredas möjlighet att utan att delta i undervisning höja ett underkänt vitsord som han eller hon fått i läsårsbetyget. Denna möjlighet kan ges också efter att läsårets skolarbete har avslutats. Det finns inga särskilda bestämmelser om att möjlighet ska ges att höja ett godkänt vitsord, men utbildningsanordnaren kan ge en elev en sådan möjlighet. I den lokala läroplanen kan förfaringssätt vid höjning av vitsord definieras.

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hojning-av-lasarsvitsord-inom-den-grundlaggande-utbildningen

I läsårsbetygen och eventuella mellanbetyg i årskurserna 1–3 ska verbalt omdöme eller siffervitsord användas i enlighet med utbildningsanordnarens beslut.

I kapitel 6 i läroplansgrunderna ges utbildningsanordnaren möjlighet att överväga om man använder ett verbalt omdöme med skalan godkänd/underkänd eller till exempel en fyrgradig skala. I ett och samma betyg kan man använda olika skalor. Av betyget ska framgå vilken bedömningsskala bedömningen i respektive läroämne grundar sig på. I varje läroämne ska ges åtminstone omdömet godkänd/underkänd.

Alla läroämnen som ingår i elevens studieprogram ska bedömas även i årskurserna 1–3. I betyget ska man för varje läroämne ge ett omdöme, av vilket det framgår om elevens prestation är godkänd eller underkänd.

Elevens arbete ska inte bedömas separat, utan det ska vara en del av bedömningen av läroämnet. Det verbala omdömet kan kompletteras med ett beskrivande omdöme som ges som bilaga till betyget.

Lokalt är det även möjligt att besluta att till exempel lärokursen i svenska och litteratur bedöms enligt målområdena som fastställts i läroplansgrunderna, såsom att kommunicera, att tolka texter, att producera texter samt att förstå språk, litteratur och kultur. Även i en sådan här situation bör man se till att det ges ett sammanfattande omdöme av lärokursen i svenska och litteratur i betyget.

Om bedömning av lärandet och kunnandet hos elever med invandrarbakgrund:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/fran-och-med-vilken-arskurs-ska-kunnandet-hos-elever-med-invandrarbakgrund-bedomas

Bedömningen av kunnandet hos en elev som studerar enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur (S2) ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och kunskapskraven som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [11].

Bedömningens uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda hen att känna igen framstegen och styrkorna i sina egna kunskaper samt vad hen behöver utveckla vidare. I övriga läroämnen är det också bra att ta hänsyn till att det tar tid att utveckla den språkfärdighet som behövs för studierna, och därför ska eleven få stöd i språket i undervisningen. Undervisningen ska i alla läroämnen vara språkmedveten: varje lärare föregår som språklig modell och är också lärare i språket i det läroämne som hen undervisar [12].

Bedömningen av lärandet och kunnandet hos en elev med invandrarbakgrund kan vara verbal bedömning, med undantag av slutbedömningen [13].

Läroplansgrunderna för lärokursen i svenska som andraspråk och litteratur (S2) har ändrat när det gäller användningen av nivåskalan för språkkunskap. Nu ska slutbedömningen grunda sig på kunskapskraven som härletts från målen för undervisningen, och som beskriver den färdighets- och kunskapsnivå som krävs för att få vitsordet åtta (8).

Nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling är avsedd som stöd för planeringen av undervisningen och för bedömningen av elevernas språkfärdighet samt för deras självvärdering.

En elev kan samtidigt studera enligt en enda lärokurs, oberoende av om hen skulle delta i undervisning i både svenska som andraspråk (S2) och i lärokursen svenska och litteratur[7].

Om en elev delvis studerar enligt lärokursen i svenska som andraspråk (se statsrådets förordning 422/2012), framhävs vikten av samarbete mellan lärarna i planeringen av undervisningen och i bedömningen [8]. Undervisningen ska differentieras så att eleven kan studera enligt målen för lärokursen i svenska som andraspråk även om hen deltar i lektionerna i en annan lärokurs. Bedömningen ska då också basera sig på målen för lärokursen i svenska som andraspråk.

Bedömningen ska enligt läroplansgrunderna basera sig på målen för undervisningen och på de kunskapskrav som härletts från dem samt på kontinuerliga och mångsidiga iakttagelser av och prov på elevens kunnande [9]. Bedömningens viktigaste uppdrag är att stödja elevens utveckling och handleda eleven att identifiera framstegen och styrkorna i sina egna språkkunskaper och sitt kunnande och vad hen behöver utveckla. Responsen ska grunda sig på omfattande dokumentation och responsen ska vara mångsidig, konkret och vara tydligt kopplad till lärandeprocessen [10].

En elev i den grundläggande utbildningen kan fullgöra lärokursen i ett eller flera läroämnen eller delar av dem i en särskild examen till exempel på grund av att undervisningen i lärokursen har avslutats i årskurs 7 och eleven börjar i den grundläggande utbildningen först i årskurs 8. En elev som deltar i en särskild examen ska visa att hens kunskaper och färdigheter motsvarar kunskaper och färdigheter i de olika läroämnena enligt den grundläggande utbildningens lärokurs.  

I en särskild examen kan en elev avlägga hela lärokursen i ett läroämne eller delar av den, såsom lärokursen i en viss årskurs. Om eleven har avlagt en del av ett läroämne i en särskild examen och utbildningsanordnaren i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning räknar till godo prestationen som en delprestation i ett läroämne, ska vitsordet som eleven fått i den särskilda examen tas i beaktande då slutvitsordet bildas i läroämnet i fråga, till exempel i läsårs- eller avgångsbetyget.  

På avgångsbetyget ska man anteckna vitsorden i de läroämnen som avlagts i en särskild examen som fullgjorts innan avgångsbetyget utfärdats.  

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/nar-kan-en-elev-avlagga-larokursen…