Vanliga frågor


På denna sida har vi samlat information om olika aspekter av Utbildningsstyrelsen. Om du inte hittar svaret kan du skicka din fråga genom att använda formuläret längst ner på sidan.

8 relaterade frågor

Vad är studiepoäng, studieavsnitt och moduler och hur förhåller de sig till de nuvarande kurserna och bedömningen?

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Grunden för dimensioneringen av gymnasieutbildningens lärokurser och studierna som hör till dem är studiepoäng i stället för kurser. Det som tidigare utgjorde en kurs omfattar nu två studiepoäng. Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar minst 150 studiepoäng istället för nuvarande 75 kurser medan lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna omfattar 88 studiepoäng istället för nuvarande 44 kurser.

De studerande får även i fortsättningen samma mängd undervisning. En studiepoäng omfattar 19 undervisningstimmar à 45 minuter medan en kurs i dagens läge består av 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasier undervisningstimmar som är 75 minuter långa, vilket betyder att en kurs består av 22,8 undervisningstimmar à 75 timmar. En halv kurs, som motsvarar en studiepoäng, omfattar då 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter. 

I grunderna för läroplanen bildar de obligatoriska och nationella valfria studierna moduler med en omfattning av 1–3 studiepoäng. Av modulerna bygger man på lokal nivå upp studieavsnitt, antingen för enskilda läroämnen eller för flera ämnen gemensamt. Studieavsnitten utformas i stället för de tidigare kurserna i gymnasiet och kan vara olika till sin omfattning och form. Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är frågan om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen, ska man ge ett separat vitsord för respektive läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges som ett viktat medeltal på basis av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt på basis av antalet studiepoäng.

Kan man dela upp modulerna då man utformar de lokala studieavsnitten?

Det är inte meningen att enskilda moduler ska delas upp då man utformar studieavsnitten. Om ett studieavsnitt bildas utifrån moduler i flera läroämnen ska den studerande få ett vitsord för varje läroämne, det vill säga i praktiken utifrån modulerna i respektive läroämne. Om en modul fördelas mellan flera studieavsnitt kan det vara svårt att bilda ett vitsord. Om man ändå fördelar moduler mellan flera läroämnen ska man kunna urskilja modulerna i studieavsnitten och entydigt komma överens om bedömning.

Hur ska studieavsnitt av olika omfattning placeras in i perioderna? Ska till exempel ett studiavsnitt på tre studiepoäng fördelas mellan två perioder? Upphör studieavsnittet i mitten av den senare perioden?

Då man planerar studieavsnitten enligt de nya grunderna för gymnasiets läroplan lönar det sig också att fundera på periodsystemet på nytt och om det nuvarande systemet med 5 eller 6 perioder är fungerande. Sådana här diskussioner förs bland olika aktörer för närvarande och man försöker sprida tankarna via till exempel gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke.

När ska gymnasieutbildningen ordnas enligt den nya gymnasielagen?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Lagstiftning Läroplan Gymnasieutbildning

Den nya gymnasielagen träder i kraft 1.8.2019. Alla frågor som ska beskrivas närmare i läroplanen angående undervisningen, stödet för lärandet, handledningen och samarbetet förpliktar utbildningsanordnarna från och med augusti 2021.  

Vad innebär mångsidig kompetens?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs delområdena av mångsidig kompetens, som utgör gemensamma mål för alla läroämnen i gymnasiet. Delområdena är 

  • kompetens för välbefinnande
  • kommunikativ kompetens
  • tvärvetenskaplig och kreativ kompetens
  • samhällelig kompetens
  • etisk kompetens och miljökompetens
  • global och kulturell kompetens.

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan definieras hur den mångsidiga kompetensen ska förverkligas i respektive läroämne. På lokal nivå ska man beskriva skilt för varje studieavsnitt hur målen som berör mångsidig kompetens ska förverkligas.  Syftet med mångsidig kompetens är att stöda gymnasisternas utveckling som goda, harmoniska och bildade människor. Allmänna målsättningar som hör ihop med mångsidig kompetens är en god allmänbildning, förmågan att bygga upp en hållbar framtid och starka färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och internationalisering.

Varför förnyas grunderna för läroplanen?

Nyckelord Lagstiftning Läroplan Gymnasieutbildning

Arbetet med att förnya grunderna för gymnasiets läroplan är en del av gymnasiereformen. Regeringen fattade i samband med sin halvtidsöversyn i april 2017 beslut om att förnya gymnasieutbildningen. Reformen inbegriper att gymnasielagen och gymnasieutbildningens verksamhet förnyas. Den nya gymnasielagen (714/2018) godkändes på sommaren 2018 och statsrådets nya förordning om gymnasieutbildningen (810/2018) godkändes på hösten samma år. Riksdagen beslutade att gymnasierna inleder undervisningen enligt läroplanerna som utgår från de nya författningarna i augusti 2021.

I och med de nya författningarna inledde vi arbetet med att utarbeta nya grunder för gymnasiets läroplan i samarbete med sakkunniga inom gymnasieutbildningen och intressegrupper. Grunderna publiceras i november 2019.

Målet med gymnasiereformen är att höja medborgarnas utbildningsnivå för att Finland ska vara så framgångsrikt som möjligt under de kommande årtiondena. Avsikten är att andelen 25–34-åringar som har en högskoleutbildning ska stiga från nuvarande 41 procent till 50 procent senast år 2030.  Därför strävar man efter att med reformen göra gymnasieutbildningen mer attraktiv som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet till fortsatta studier vid en högskola. Vidare vill man förbättra utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten samt göra övergången från andra stadiets studier till högskolestudier smidigare. Centrala medel för att målen ska uppnås är mer individuella och flexibla studier, den handledning och det stöd som de kräver samt studier över läroämnesgränserna och högskolesamarbete.

Hur ska gymnasiernas verksamhetskultur utvecklas?

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

Gymnasiernas verksamhetskultur ska allt starkare ta fasta vid de studerandes delaktighet, samarbete, samhörighet och mångfald med beaktande av den enskilda individens behov.  Gymnasiestudierna blir mer studerandeorienterade och studierna mer individualiserade, vilket ska bidra till att studiemotivationen ökar och studierna känns mer meningsfulla. 

Vad innebär samarbetet med högskolor och stärkandet av internationellt kunnande och arbetslivs- och företagarkunnande?

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Anordnarna av gymnasieutbildningen får en större samarbetsskyldighet vad gäller samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna. En del av studierna som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor så att varje studerande i gymnasiet har möjlighet att få erfarenheter av högskolestudier. Undervisningen ska därtill ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sitt arbetslivs- och företagarkunnande. De här delområdena ingår också i målen för mångsidig kompetens i gymnasiet.

Hur ordnas handledning och stöd för den studerande i fortsättningen?

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Den studerande har rätt att regelbundet få personlig handledning enligt sina behov och annan handledning som anknyter till studierna och ansökan till fortsatta studier. En studerande som avslutar sina gymnasiestudier har också rätt att få handledning för ansökan till andra fortsatta studier. Handledning ges åt en studerande vars studierätt håller på att upphöra eller som har meddelat om sin avgång. Därtill ges handledning åt personer som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs men inte har fått en plats för fortsatta studier. Den studerande har rätt till handledning i ett års tid efter gymnasiestudierna. En studerande som på grund av inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet.

Antagande av svenskspråkig elev till finskspråkig undervisning

Nyckelord Lagstiftning Lärare och pedagogisk personal Läroplan Läromedel Grundläggande utbildning Gymnasieutbildning Yrkesutbildning

Enligt lagen om grundläggande utbildning är en skolas undervisningsspråk antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk. Som modersmål undervisas enligt elevens undervisningsspråk finska, svenska eller samiska.


En kommun som har både finsk- och svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna förskoleundervisning och grundläggande utbildning separat för vardera språkgruppen. Bestämmelsen gäller också enspråkiga kommuner och skyldigheten gäller om det bara finns en läropliktig i kommunen som har svenska eller finska som modersmål. Undervisningen kan dock ordnas utanför kommunen och den kan anskaffas från en annan kommun eller utbildningsanordnare. Vid bestämmandet av skolplats bör man dock beakta principen om närmaste skola i lagen om grundläggande utbildning, enligt vilken skolresan ska vara så trygg och kort som möjligt.


Om det i kommunen ges undervisning på flera språk kan vårdnadshavaren välja undervisningsspråk för den läropliktiga, ifall eleven kan studera på detta språk. Således kan en elev som enligt befolkningsdatasystemet har svenska som modersmål men som kan tillräckligt bra finska för att kunna gå i finsk skola göra det och på motsvarande sätt kan en elev med finska som modersmål gå i svensk skola. Utbildningsanordnaren ska anta en sådan elev till sin närskola.

Enligt gymnasielagen är gymnasiets undervisningsspråk antingen finska eller svenska. Undervisningsspråket kan också vara samiska, romani eller teckenspråk. En del av undervisningen kan ges på något annat språk än den studerandes eget, om det inte äventyrar den studerandes möjligheter att följa med undervisningen.
 

Visar 1-8/8