7 relaterade frågor

Nyckelord Undervisning och handledning Läroplan Gymnasieutbildning

De olika lärokurserna i läroämnena är avsedda att vara alternativa sätt att studera läroämnet och fler än en lärokurs i ett läroämne bör alltså inte ingå i den studerandes studieplan. Lärokursen väljs när studierna i läroämnet inleds. Om den studerande senare kommer fram till att en annan lärokurs bättre motsvarar hens färdigheter och mål är det möjligt att byta lärokurs under studiernas gång. Anvisningar för detta ingår i grunderna för gymnasiets läroplan (kapitel 5.2.5).

Om en studerande vill avlägga enskilda studieavsnitt i en annan lärokurs, kan de räknas till godo bland den studerandes valfria studier i den egentliga lärokursen. På avgångsbetyget kan den studerande endast ha en lärokurs per läroämne.

I de fem prov som en examinand som avlägger studentexamen ska delta i kan endast ett prov per läroämne ingå. Examinanden kan utöver detta delta i ett eller flera andra prov.

Nyckelord Bedömning och betyg Läroplan Bedömning av kunnande Gymnasieutbildning

Studieavsnitten som byggs upp i den lokala läroplanen för gymnasiet kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömning och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom i studieavsnitt om två studiepoäng. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomen utgör inte obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i bilagan till förordningen om gymnasieutbildning (810/2018). I gymnasieutbildningens lärokurs kan i enlighet med 12 § i förordningen om gymnasieutbildning ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa valfria studier kan i enlighet med vad som fastställs i den lokala läroplanen bedömas antingen med ett siffervitsord eller med en anteckning om avlagda studier (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, kapitel 5.2.1).

En studerande som avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg ges ett intyg över avlagt gymnasiediplom. Av intyget ska bland annat framgå det vitsord som ges (4–10) för gymnasiediplomet.

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Grunden för dimensioneringen av gymnasieutbildningens lärokurser och studierna som hör till dem är studiepoäng i stället för kurser. Det som tidigare utgjorde en kurs omfattar nu två studiepoäng. Lärokursen för gymnasieutbildning för unga omfattar minst 150 studiepoäng istället för nuvarande 75 kurser medan lärokursen för gymnasieutbildning för vuxna omfattar 88 studiepoäng istället för nuvarande 44 kurser.

De studerande får även i fortsättningen samma mängd undervisning. En studiepoäng omfattar 19 undervisningstimmar à 45 minuter medan en kurs i dagens läge består av 38 undervisningstimmar. I praktiken har de flesta gymnasier undervisningstimmar som är 75 minuter långa, vilket betyder att en kurs består av 22,8 undervisningstimmar à 75 timmar. En halv kurs, som motsvarar en studiepoäng, omfattar då 11,4 undervisningstimmar à 75 minuter. 

I grunderna för läroplanen bildar de obligatoriska och nationella valfria studierna moduler med en omfattning av 1–3 studiepoäng. Av modulerna bygger man på lokal nivå upp studieavsnitt, antingen för enskilda läroämnen eller för flera ämnen gemensamt. Studieavsnitten utformas i stället för de tidigare kurserna i gymnasiet och kan vara olika till sin omfattning och form. Studierna bedöms utifrån studieavsnitten. Om det är frågan om ett studieavsnitt som inbegriper flera läroämnen, ska man ge ett separat vitsord för respektive läroämne. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne ges som ett viktat medeltal på basis av vitsorden i de obligatoriska och nationella valfria studier som den studerande avlagt samt på basis av antalet studiepoäng.

Kan man dela upp modulerna då man utformar de lokala studieavsnitten?

Det är inte meningen att enskilda moduler ska delas upp då man utformar studieavsnitten. Om ett studieavsnitt bildas utifrån moduler i flera läroämnen ska den studerande få ett vitsord för varje läroämne, det vill säga i praktiken utifrån modulerna i respektive läroämne. Om en modul fördelas mellan flera studieavsnitt kan det vara svårt att bilda ett vitsord. Om man ändå fördelar moduler mellan flera läroämnen ska man kunna urskilja modulerna i studieavsnitten och entydigt komma överens om bedömning.

Hur ska studieavsnitt av olika omfattning placeras in i perioderna? Ska till exempel ett studiavsnitt på tre studiepoäng fördelas mellan två perioder? Upphör studieavsnittet i mitten av den senare perioden?

Då man planerar studieavsnitten enligt de nya grunderna för gymnasiets läroplan lönar det sig också att fundera på periodsystemet på nytt och om det nuvarande systemet med 5 eller 6 perioder är fungerande. Sådana här diskussioner förs bland olika aktörer för närvarande och man försöker sprida tankarna via till exempel gymnasiernas utvecklingsnätverk Luke.

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan beskrivs delområdena av mångsidig kompetens, som utgör gemensamma mål för alla läroämnen i gymnasiet. Delområdena är 

  • kompetens för välbefinnande
  • kommunikativ kompetens
  • tvärvetenskaplig och kreativ kompetens
  • samhällelig kompetens
  • etisk kompetens och miljökompetens
  • global och kulturell kompetens.

I utkastet till grunderna för gymnasiets läroplan definieras hur den mångsidiga kompetensen ska förverkligas i respektive läroämne. På lokal nivå ska man beskriva skilt för varje studieavsnitt hur målen som berör mångsidig kompetens ska förverkligas.  Syftet med mångsidig kompetens är att stöda gymnasisternas utveckling som goda, harmoniska och bildade människor. Allmänna målsättningar som hör ihop med mångsidig kompetens är en god allmänbildning, förmågan att bygga upp en hållbar framtid och starka färdigheter för fortsatta studier, arbetsliv och internationalisering.

Nyckelord Utveckling av utbildningen Läroplan Gymnasieutbildning

Gymnasiernas verksamhetskultur ska allt starkare ta fasta vid de studerandes delaktighet, samarbete, samhörighet och mångfald med beaktande av den enskilda individens behov.  Gymnasiestudierna blir mer studerandeorienterade och studierna mer individualiserade, vilket ska bidra till att studiemotivationen ökar och studierna känns mer meningsfulla. 

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Anordnarna av gymnasieutbildningen får en större samarbetsskyldighet vad gäller samarbetet mellan gymnasierna och högskolorna. En del av studierna som ingår i gymnasieutbildningens lärokurs ska ordnas i samarbete med en eller flera högskolor så att varje studerande i gymnasiet har möjlighet att få erfarenheter av högskolestudier. Undervisningen ska därtill ordnas så att den studerande har möjlighet att utveckla sitt internationella kunnande samt sitt arbetslivs- och företagarkunnande. De här delområdena ingår också i målen för mångsidig kompetens i gymnasiet.

Nyckelord Läroplan Gymnasieutbildning

Den studerande har rätt att regelbundet få personlig handledning enligt sina behov och annan handledning som anknyter till studierna och ansökan till fortsatta studier. En studerande som avslutar sina gymnasiestudier har också rätt att få handledning för ansökan till andra fortsatta studier. Handledning ges åt en studerande vars studierätt håller på att upphöra eller som har meddelat om sin avgång. Därtill ges handledning åt personer som har slutfört gymnasieutbildningens lärokurs men inte har fått en plats för fortsatta studier. Den studerande har rätt till handledning i ett års tid efter gymnasiestudierna. En studerande som på grund av inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet.

Visar 1-7/7