Vanliga frågor

Ja, enligt noga övervägande.

Utbildningsstyrelsen betonar vikten av ett noggrant övervägande om man tänker ordna fester i religiösa rum. Skolans eller läroanstaltens gemensamma fester är avsedda för alla elever i skolan och deras vårdnadshavare eller alla studerande. Därför bör man vid festarrangemangen, såsom vid valet av festplats, sträva efter att arrangemangen inte innebär att någon väljer att inte delta i festen av övertygelseskäl.

I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/2186/2018) ansågs det problematiskt att man ordnat en skolfest i kyrksalen. Att en fest ordnas i en kyrka innebär dock inte enligt grundlagsutskottets betänkande (16/2021) att tillställningen i sig är religiös eller att programmet utgör religionsutövning. Grundlagsutskottet konstaterar att det är vanligt att kyrkans lokaler används för olika icke-religiösa evenemang, såsom konserter och andra föreställningar. Utskottet anser att det i princip inte strider mot grundlagen att en fest ordnas i en kyrkolokal eller någon annan religiös lokal. 

Samtidigt betonar utskottet att användning av kyrkolokaler eller andra uttalat religiösa lokaler som festplats är förknippad med spänningar när det kommer till religionsfrihet, likabehandling och neutraliteten inom det allmänna. De påverkar också till exempel vilken typ av program som kan anses vara acceptabelt när man arrangerar fester som ingår i undervisningen.

Grundlagsutskottet anser att när en kyrkolokal eller någon annan religiös lokal används för skolans fester, ska skolan övergripande försäkra sig om att elevernas religions- och samvetsfrihet tryggas på lika villkor. 
 

Ja.

Religiösa rum kan också användas som lärmiljöer i andra sammanhang än undervisning i åskådningsämnen, till exempel undervisning med betoning på kulturarv, konst, arkitektur och historia. All undervisning och övrig verksamhet ska utgå från pedagogiska grunder och vara förenlig med läroplanen.

Gemensamma fester för alla elever och studerande vid skolor och läroanstalter kan inte vara religiösa tillställningar, men de kan innehålla inslag med koppling till religion, till exempel en psalm.

Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen:

Förskolans och skolans fester är en del av undervisningen och verksamheten, som eleverna ska delta i. Undervisningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Skolan ska informera vårdnadshavarna om de evenemang som ordnas i förskolan och skolan och om deras innehåll. 

Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för en elev, om vårdnadshavaren inte vill att eleven ska delta i hela programmet på en fest. När man kommer överens om arrangemangen ska elevens bästa beaktas. Till exempel en lösning där eleven förflyttar sig till en annan lokal för en del av festen ska genomföras på ett finkänsligt sätt och så att det väcker så lite uppmärksamhet som möjligt.

Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen:

Gymnasiets fester är en del av undervisningen och verksamheten, som de studerande ska delta i. 

Läroanstalten ska informera de studerande och vårdnadshavarna om de evenemang som ordnas vid läroanstalten och om deras innehåll. Vid behov kan man inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen komma överens med den studerande om individuella arrangemang, om den studerande inte vill delta i hela programmet på en fest. Till exempel en lösning där den studerande förflyttar sig till en annan lokal för en del av festen ska genomföras på ett finkänsligt sätt och så att det väcker så lite uppmärksamhet som möjligt. 
 

Nej.

Religiösa evenemang ska ordnas separat från den övriga verksamheten. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiets läroplan är undervisningen religiöst och åskådningsmässigt obunden (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, Grunderna för gymnasiets läroplan 2019).

 Om religionsundervisningen konstateras dock även följande i Utbildningsstyrelsens anvisning:
Kännedom om den religion som respektive lärokurs gäller och om andra religioner och åskådningar utgör en väsentlig del av undervisningen i religion. Till kunskapen om religionen hör även att bekanta sig med formerna och sätten för religionsutövningen. Enligt ett betänkande från riksdagens grundlagsutskott (10/2002 rd) ingår det i undervisningen i religion att göra eleverna bekanta med böner, psalmer och religiösa förrättningar. Till exempel ett studiebesök som görs i samband med undervisningen för att de studerande ska få bekanta sig med en kyrka, moské eller motsvarande religiös byggnad eller få följa med en religiös förrättning utan att medverka i den är inte ett religiöst evenemang utan en del av undervisningen. 

All undervisning och övrig verksamhet ska utgå från pedagogiska grunder och läroplanen. Religiösa rum kan också användas som lärmiljöer i andra sammanhang än religionsundervisning, till exempel undervisning med betoning på kulturarv, konst, arkitektur och historia.

Ja.

Enligt riksdagens grundlagsutskott ska man i mån av möjlighet ordna alternativ och meningsfull verksamhet för religiösa evenemang och förrättningar (Grundlagsutskottet 2/2014 rd). Enligt Utbildningsstyrelsen bör utgångspunkten alltid vara att erbjuda alternativ verksamhet. 

Den alternativa verksamheten ska med undantag för det religiösa innehållet till sin natur och sina mål vara så lik det religiösa evenemanget som möjligt. Ett alternativt evenemang behöver inte nödvändigtvis ordnas samtidigt som det religiösa evenemanget, men arrangemangen ska vara jämlika för de studerande.

Ja.

Olika religioner har påverkar kulturer och samhällen på många olika sätt. Detta behandlas i undervisningen enligt läroplanen i olika läroämnen inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. 

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 är ett delområde inom mångsidig kompetens Kulturell och kommunikativ kompetens. I delområdet ingår bland annat mål med anknytning till kulturarvet och till kulturell, språklig, religiös och åskådningsmässig mångfald. 

I undervisningen enligt läroplanen kan man behandla olika åskådningar samt källor eller verk som har anknytning till och sitt ursprung i religion. Även till exempel konserter, teaterföreställningar och konstutställningar kan ingå i undervisningen enligt läroplanen. Ett enskilt verk med koppling till religion under en konsert avsedd för alla elever innebär till exempel inte att det är fråga om en religiös tillställning. Enligt grunderna för läroplanen är undervisningen religiöst obunden. Eleven ska delta i undervisningen enligt läroplanen.

I religiösa tillställningar ingår utövning av religion. Religiösa tillställningar av detta slag är till exempel gudstjänster och andra religiösa förrättningar eller religiösa morgonsamlingar.

I sina avgöranden EOAK/1609/2019 och EOAK/1417/2019 uppmanade riksdagens biträdande justitieombudsman skolorna att fortlöpande upprätthålla och utveckla samarbetet i frågor som gäller religion och övertygelser, att ta upp dessa frågor med eleverna och att fästa uppmärksamhet vid att det ges tillräckligt med information vid rätt tidpunkt.

Enligt riksdagens biträdande justitieombudsman bör man till exempel när det i musikklasser ordnas konserter med koppling till kristliga eller andra religiösa traditioner samarbeta med både eleverna och hemmen. I detta samarbete är det möjligt för eleverna och hemmen att ta upp de världsåskådningsproblem som konserten och övningarna inför den kan ge upphov till. Man bör förhålla sig respektfullt till konfliktsituationer av detta slag som är relaterade till övertygelse, och för att hantera dem bör man söka lösningar som är lämpliga för situationen i fråga. Det finns skäl att söka lösningarna lokalt, vid behov för skolan eller klassen i fråga. Enligt avgörandena får elever inte tvingas eller övertalas att handla i strid med sin övertygelse, till exempel att sjunga psalmer (EOAK/1609/2019; EOAK/1417/2019). 

Nej.

Enligt 3 § 5 mom. i förordningen om grundläggande utbildning (852/1998) är gemensamma fester de för alla elever avsedda läsårsavslutningarna och andra gemensamma evenemang (se EOAK/2186/2018). Även inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen är de gemensamma festerna vid läroanstalten avsedda för alla studerande. Dessa fester får inte vara religiösa tillställningar och alternativt program ordnas inte.

Religiösa tillställningar och förrättningar ska ordnas separat från den övriga verksamheten och de ska också namnges på ett sådant sätt att eleverna och vårdnadshavarna eller de studerande får en korrekt uppfattning om deras religiösa karaktär. Till exempel en julgudstjänst ska inte kallas en terminsavslutningsfest eller skolans/läroanstaltens julfest.

Ja.

De gemensamma festerna i skolor och läroanstalter kan också ha religiösa inslag. Enligt grundlagsutskottet är sådana festtraditioner en del av den finländska kulturen. Enligt utskottets betänkande kan en fest som eventuellt inkluderar någon enstaka psalm i den religiösa toleransens namn inte betraktas som en tillställning för utövning av religion. Grundlagsutskottet anser att också andra motsvarande traditioner som i sig har religiöst ursprung kan ingå i skolans traditionella fester (Grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd, 2/2014 rd och 16/2021 rd).

Riksdagens biträdande justitieombudsman har i ett avgörande i november 2019 (EOAK/2186/2018) ansett att eftersom skolans julfest hade ordnats i en kyrka och man hade sjungit psalmer, läst julevangeliet och församlingens präst hade hållit tal hade festen till betydande delar haft ett religiöst innehåll och ska enligt en helhetsbedömning anses ha varit en religiös tillställning. Biträdande justitieombudsmannen ansåg att skolan hade förfarit lagstridigt då den ordnade skolans julfest som en religiös tillställning. 

Utifrån de riktlinjer som getts av grundlagsutskottet och riksdagens biträdande justitieombudsman är det inte möjligt att sätta en exakt gräns för antalet religiösa inslag i skolans eller läroanstaltens gemensamma fester – det är en fråga som utbildningsanordnaren eller skolan/läroanstalten måste överväga. Vid övervägandet bör man fästa uppmärksamhet vid den helhet som festen bildar och de religiösa inslagens andel i den.

 

Studieavsnitten som byggs upp i den lokala läroplanen för gymnasiet kan omfatta gymnasiediplom som avläggs inom olika läroämnesgrupper eller läroämnen. Gymnasiediplomen kompletterar de kunskaper som framgår av avgångsbetyget från gymnasiet och studentexamensbetyget. I den lokala läroplanen ska man, i fråga om de gymnasiediplom som utbildningsanordnaren erbjuder, beskriva gymnasiediplomens uppdrag och allmänna mål samt redogöra för bedömning och för målen och de centrala innehållen för respektive gymnasiediplom i studieavsnitt om två studiepoäng. Ett gymnasiediplom kan ingå i de valfria studierna i ett läroämne på det sätt som fastställs i den lokala läroplanen.

Gymnasiediplomen utgör inte obligatoriska eller nationella valfria studier som avses i bilagan till förordningen om gymnasieutbildning (810/2018). I gymnasieutbildningens lärokurs kan i enlighet med 12 § i förordningen om gymnasieutbildning ingå gymnasiediplom och andra valfria studier på det sätt som utbildningsanordnaren bestämmer. Dessa valfria studier kan i enlighet med vad som fastställs i den lokala läroplanen bedömas antingen med ett siffervitsord eller med en anteckning om avlagda studier (Grunderna för gymnasiets läroplan 2019, kapitel 5.2.1).

En studerande som avlagt ett gymnasiediplom ska som bilaga till gymnasiets avgångsbetyg ges ett intyg över avlagt gymnasiediplom. Av intyget ska bland annat framgå det vitsord som ges (4–10) för gymnasiediplomet.

De olika lärokurserna i läroämnena är avsedda att vara alternativa sätt att studera läroämnet och fler än en lärokurs i ett läroämne bör alltså inte ingå i den studerandes studieplan. Lärokursen väljs när studierna i läroämnet inleds. Om den studerande senare kommer fram till att en annan lärokurs bättre motsvarar hens färdigheter och mål är det möjligt att byta lärokurs under studiernas gång. Anvisningar för detta ingår i grunderna för gymnasiets läroplan (kapitel 5.2.5).

Om en studerande vill avlägga enskilda studieavsnitt i en annan lärokurs, kan de räknas till godo bland den studerandes valfria studier i den egentliga lärokursen. På avgångsbetyget kan den studerande endast ha en lärokurs per läroämne.

I de fem prov som en examinand som avlägger studentexamen ska delta i kan endast ett prov per läroämne ingå. Examinanden kan utöver detta delta i ett eller flera andra prov.