Vanliga frågor

I en jämlik och trygg lärande miljö har varje elev lika stor möjlighet att få stöd i sitt lärande och växa som individ samt bli uppmärksammad och hörd på ett likvärdigt sätt. Läraren lyder i sitt arbete under diskrimineringslagen (1325/2014) och jämställdhetslagen (609/1986).

Det är viktigt att lärarna, liksom varje fostrare, i sin egen verksamhet identifierar de faktorer som påverkar hans eller hennes inställning till könen samt till sin verksamhet som lärare. Läraren ska sträva efter att avveckla könsbundna strukturer, verksamhetsmodeller och stereotyper.

Move!-mätningsdelarna har utvecklats i en tvärvetenskaplig process vid idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet. Vid fastställandet av prestationsteknikerna övervägdes jämställdhetsfrågan noggrant.

Likabehandling och jämlikhet beaktas seriöst och noggrant i den grundläggande utbildningens skolgymnastik och Move!-mätningarna. De indikatorer som används bör vara pålitliga och differentierade och så uppmuntrande som möjligt.

Det finns i genomsnitt fysiska skillnader mellan flickor och pojkar som gör att indikatorerna fungerar på olika sätt. Referensvärdena för Move!-mätresultaten har fastställts separat för flickor och pojkar i en vetenskaplig process. Det finns för närvarande inga referensvärden för andra kön. Om eleven inte identifierar sig med den binära könsindelningen är det viktigt att läraren diskuterar saken med eleven och tillsammans kommer överens om vilka referensvärden som används för eleven i Move!-mätningarna. 

På det skriftliga spörsmålet (SS 519/2021) till riksdagen svarade undervisningsminister Li Andersson 14.10.2021.

I gymnastiken har man fäst uppmärksamhet vid att främja likabehandling och jämställdhet. Forskning visar att kön är en förklarande faktor i frågor som berör den fysiska funktionsförmågan. För att behandla eleverna jämlikt och för att kunna dra tillförlitliga slutsatser av Move!-mätningarna tas elevernas kön i beaktande i mätningen. I bästa fall ger det här också utrymme och förståelse för att individerna är olika.

Då mätavsnitten som ingår i Move!-mätningen utvecklades var utgångspunkten att man skulle få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lycka prestation. Tanken bakom detta var att stödja elevernas känsla av att de har fysisk kapacitet och klarar av. Målet var att skapa sådana mätavsnitt där varje elev skulle få minst en lyckad prestation.

Det praktiska arbetet med att ta fram Move!-systemet utfördes av en tvärvetenskaplig sakkunniggrupp vid Jyväskylä universitets idrottsvetenskapliga fakultet. Då de olika mätavsnitten togs fram var utgångspunkten att man ska få så få resultat som möjligt där eleven inte har fått en enda lyckad prestation. Därför var avsikten att utveckla sådana mätavsnitt som ger eleverna en känsla av att de kan och lyckas. Till exempel framgick det i Move!-mätningens pilotförsök att en betydande andel av flickorna inte fick en enda lyckad prestation då de gjorde armpress med tårna och handflatorna i golvet. Därför valdes en version av armpress för flickor där armpressen görs med knäna och handflatorna som stödpunkter. Pilotförsöken visade också att det inte framgick tillräckliga skillnader i pojkarnas resultat då pojkarna gjorde armpress med knäna i golvet, och därför är det motiverat att pojkarna utför mätavsnittet med tårna och handflatorna som stödpunkter. Instruktionerna för att utföra mätavsnitten som ingår i Move! ska följas i de prestationer som dokumenteras i det nationella datasystemet. I gymnastikundervisningen i övrigt ska man uppmuntra alla elever till att pröva på olika sätt att utföra olika övningar.  

I mätavsnittet kast med lyra skiljer sig prestationerna för flickor och pojkar vad gäller kastavståndet, som i årskurs 5 är 7 meter för flickorna och 8 meter för pojkarna, medan det i årskurs 8 är 8 meter för flickorna och 10 meter för pojkarna. I mätningens pilotskede prövade man på olika kastavstånd, och då framgick det att ett längre kastavstånd för flickorna gav resultat där eleverna inte fick några lyckade prestationer alls. För pojkarna ledde ett kortare kastavstånd i sin tur till att det inte framkom tillräckliga skillnader i resultaten. Med andra ord fick en alltför stor andel av pojkarna det högsta resultatet, 20, i detta mätavsnitt. Av den här orsaken kom man fram till olika kastavstånd för flickorna och pojkarna i årskurserna 5 och 8. 

När det gäller armpress är det viktigt att under lektionerna fästa uppmärksamhet vid hur övningarna benämns, så att man med sitt tal inte skapar eller förstärker könsstereotypier. Ingen teknik kan alltså kallas ”armpress för flickor” eller ”armpress för pojkar”, utan det finns olika sätt att utföra armpress, till exempel med tårna i golvet eller med knäna i golvet.

Ur ett pedagogiskt perspektiv är det klokt att låta eleverna pröva på olika former av armpress, men i Move!-mätningen är det bra att på grund av den nationella datainsamlingen följa de nationella anvisningarna.

Utbildningsanordnaren utser den person som för in skolans Move!-resultat i elektroniska systemet. Personen kan vara exempelvis en (eller flera) lärare, skolsekreteraren, ett skolgångsbiträde eller någon annan på skolan.

I augusti kommer vi att skicka en separat länk till varje skola för detta syfte till skolans allmänna e-postadress via tjänsten Studieinfo. Därefter går det bra att förmedla länken vidare till dem som ansvarar för införandet av resultaten i systemet.

...flytta fram tidpunkten för mätningarna något?

 Orsaken till den något strama tidtabellen i början av hösten är de omfattande hälsoundersökningarna i årskurs 1, 5 och 8 samt när de infaller under skolåret. Move! gör skolgymnastiken till en stödåtgärd för den förebyggande hälsovården i de finländska grundskolorna.

För att mätresultaten för den fysiska funktionsförmågan ska vara tillgängliga inför de omfattande hälsoundersökningarna på olika håll i Finland, kom Move!-styrgruppen fram till den här kompromissen, det vill säga att mätningarna ordnas under gymnastiklektionerna redan i augusti–september.

När skolorna väl har fört in mätresultaten i elektroniska systemet under september månad, svarar statens idrottsråd för att de avgiftsfria Move!-responsrapporterna skickas ut till skolorna i oktober-november. Rapporterna kan användas bland annat under föräldrakvällar och i den allmänna elevvårdsgruppens arbete.

Move!-mätningarna kan utföras på ett anpassat sätt för elever med långvariga eller bestående funktionsnedsättningar eller skador (t.ex. svårigheter att se, höra, röra sig, koncentrera sig eller förstå). Om det för elevens del är motiverat att anpassa ett eller flera mätavsnitt antecknas förutom resultatet även anpassningsmetoden på elevens resultatblankett.

En anpassning av mätningarna är inte avsedd för elever med tillfälliga hinder eller skador som försvårar utförandet, till exempel en stukning av vristen. I sådana fall ska mätningarna utföras och resultaten registreras till de delar det är möjligt. Om eleven inte utför ett eller flera mätavsnitt till exempel på grund av en stukad vrist antecknas avsnittet i fråga som inte utfört.

Om det är motiverat att eleven utför ett eller flera delmoment av mätningarna anpassat är förfarandet följande: 

Elevens resultat antecknas på en allmän eller separat, anpassad resultatblankett. På blanketten anges också på vilket sätt mätningen har anpassats. Om eleven inte alls kan genomföra ett eller flera av delmomenten antecknar man på blanketten ”kunde inte genomföra”. Det relevanta är att eleven och hens familj med hjälp av mätningarna får information om elevens fysiska funktionsförmåga. Elevens fysiska funktionsförmåga kan även behandlas tillsammans med eleven och familjen i samband med den omfattande hälsoundersökningen (om vårdnadshavaren har gett sitt samtycke till att mätningsresultatet får användas i den omfattande hälsoundersökningen).  

Anteckning av resultat i det nationella datasystemet: 

Om eleven har genomfört ett eller flera delmoment av mätningarna enligt den anpassade versionen av Move! antecknas inga numeriska resultat i systemet. På det här sättet tryggas elevens anonymitet. I resultatblanketten finns frågan ”Har eleven utfört någon uppgift i anpassad form?”. Om man svarar ”Ja” blir rutorna för de numeriska resultaten gråa och kan inte fyllas i. 

De nya anvisningarna för anpassade mätningar har uppdaterats i Lärarhandledning. 

Adressen till Move!-systemets webbplats är www.edu.fi/move. Här finns allt viktigt material som gäller det praktiska genomförandet. Med Lärarens handbok’’ avser frågeställaren sannolikt Lärarhandledningen, som finns på sidan Mätningens förlopp. På sidan finns anvisningar och stöd för de praktiska arrangemangen kring mätningarna.

 I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 sägs bland annat följande angående bedömningen av en elevs inlärning i årskurs 3–6: ”Mätningar som gjorts med Move! används inte som grund för bedömningen.”

Enligt lagen om grundläggande utbildning är syftet med elevbedömningen att leda och sporra eleverna i deras studier och utveckla deras förutsättningar att bedöma sig själva. Både bedömningen under skoltiden och slutbedömningen ska i läroämnena följa de allmänna principer för bedömning som ingår i grunderna för läroplanen.

Man bör hålla i minnet att ungdomar växer och utvecklas i individuell takt och att flera faktorer – bland annat hälsotillståndet – påverkar de fysiska egenskapernas träningsbarhet och resultaten. Bedömningen i gymnastik ska i princip vara uppmuntrande och sporra till att försöka. Elevens kunskaper om och färdighet i att utveckla sina fysiska egenskaper ska bedömas exempelvis i mål 5 för undervisningen i gymnastik i årskurs 3–6 och 7–9. Enligt mål 5 för undervisningen i gymnastik i årskurs 3–6 uppmuntras och vägleds eleven att utvärdera, upprätthålla och utveckla sina fysiska egenskaper.

Move!-mätningarna kan vid behov anpassas till förhållandena i skolan. För att ge tillförlitliga resultat är det önskvärt att mätningarna genomförs under standardiserade förhållanden, men skolan och lärarna kan använda sitt omdöme. Exempelvis 20 meters skyttellöpning kan genomföras utomhus, om skolan saknar en tillräckligt stor sal inomhus.

 Även om man bortser från den tid som används till Move!-mätningarna, finns det i augusti–september i själva verket minst lika mycket tid för gymnastikundervisningen som enligt statsrådets tidigare timfördelning i den grundläggande utbildningen (1435/2001).

Gymnastik och idrott som läroämne fick tack vare Move!-systemet +2 årsveckotimmar mer undervisningstid enligt statsrådets förordning om timfördelning i den grundläggande utbildningen 2012 (422/2012). För elever som inlett den grundläggande utbildningen 1.8.2016, ökar det totala antalet gymnastiklektioner i den grundläggande utbildningen faktiskt med totalt 76 undervisningstimmar, det vill säga från 684 årsveckotimmar till 760 årsveckotimmar.

Om den timme som från och med 1.8.2016 lagts till minimiantalet på totalt nio årsveckotimmar i årskurserna 3–6 har förlagts till årskurs 5 i en skola, ökar gymnastikundervisningens timantal för skolåret i fråga från 76 timmar till totalt 114 timmar. För en enskild undervisningsgrupp tar de cirka fyra timmar som krävs för att genomföra Move!-mätningarna i det här fallet en relativt liten del av de totalt 114 undervisningstimmarna i gymnastik per undervisningsgrupp i årskurs 5, jämfört med den totala ökningen av undervisningsresursen och med tanke på läroämnets nya roll som stöd för hälsovården. Enligt exemplet ovan återstår alltså bara under september månad minst åtta lektioner egentlig undervisningstid exempelvis för motion utomhus, utöver den tid som används till Move!-mätningarna.

Vi utredde problemet tillsammans med idrottsvetenskapliga fakulteten vid Jyväskylä universitet, som har ansvarat för Move!-mätningsverktygen och materialet. Från Jyväskylä fick vi följande svar:

"Problemet orsakas inte av att filerna inte fungerar, utan beror på en egenskap hos iOS-enheterna (alltså iPad/iPhone). Problem uppstår när ljudsignalen spelas upp direkt från webbplatsen som en s.k. stream. Enheten startar ljudfilen direkt från webben via webbläsaren (Safari), vilket gör att överföringen lätt bryts t.ex. på grund av störningar i anslutningen. Då startar filen om från början.

Problemet kan lösas genom att ladda ner ljudsignalen till en dator och synkronisera den med iPad/iPhone via iTunes. Då spelas ljudsignalen upp från enhetens minne, inte från webben. Ljudsignalen ska alltså laddas ner till enheten. "