Arbetstider och verksamhetskultur

Arbetstider och längden på skoldagen och skolveckan

Enligt lagen om grundläggande utbildning har ett läsår 190 arbetsdagar. Av dessa bortfaller självständighetsdagen, trettondagen och första maj om de infaller på en vardag.

Läsåret inleds officiellt 1.8 och elevernas arbete inleds kring medlet av augusti. Utbildningsanordnaren beslutar om vilken dag undervisningen inleds. Enligt lagstiftningen ska läsåret i alla skolor avslutas den sista vardagen under vecka 22, men i övrigt får utbildningsanordnaren självständigt besluta om skolornas arbetstider och ledighet.

I lagstiftningen fastslås minimiantalet timmar som eleverna har rätt att få undervisning per vecka. Minimiantalet timmar är:

  • 19 timmar per vecka i årskurs 1 och 2
  • 22 timmar per vecka i årskurs 3
  • 24 timmer per vecka i årskurs 4
  • 25 timmar per vecka i årskurs 5 och 6
  • 30 timmar per vecka i årskurs 7, 8 och 9.

I fråga om skoldagens längd fastställs att en dag i årskurs 1 och 2 får omfatta högst fem lektioner och i övriga årskurser högst sju lektioner. Varje lektion ska innehålla minst 45 minuter undervisning. Det betyder inte att undervisningen alltid måste ske i perioder på 45 minuter, utan det är också möjligt att med längre perioder. Arbetstiden anpassas så att det är ändamålsenligt och meningsfullt både ur lärandets och ur arbetets synvinkel.

En del av skolans arbetstid får användas för arbetslivsorientering, avslutningsfester för läsåret eller övriga gemensamma evenemang. Skoldagen inleds med en kort morgonsamling.

Arbetsmetoder och verksamhetskultur

Skolans arbetsmetoder och verksamhetskultur inverkar på fostrings- och undervisningsarbetet och därmed också på lärandet. Målet är att skolans principer och praxis för verksamheten byggs upp så att de bidrar till att uppfylla målsättningarna för själva skolarbetet. Verksamhetskulturen och arbetsmetoderna behandlas i läroplanen.

Skolans värderingar och målsättningar förverkligas inom ramen för verksamhetskulturen. Man strävar efter att uppnå en verksamhetskultur som baserar sig på öppenhet, växelverkan och samarbete.

Arbetsmetoderna ska väljas så att de beaktar läroämnenas natur och målsättningar och samtidigt ger stöd och handledning för elevernas lärande, tänkande, deltagande, problemlösningsförmåga, arbetsteknik och sociala färdigheter. Ett centralt mål är också att arbetsmetoderna och arbetssätten ska väcka viljan att lära sig och ge rum för de aktiviteter, upplevelser eller lekar som är typiska för ett visst åldersstadium.

I planeringen av skolarbetet är det bra att beakta årskursernas olika målsättningar, de individuella skillnaderna i elevernas utveckling, skillnaderna mellan flickor och pojkar och olika inlärningsstilar.

Elevernas deltagande

Skolans verksamhetskultur och arbetsmetoder ska stödja elevernas utveckling till självständiga, företagsamma, målmedvetna, samarbetskunniga och aktiva medborgare samt hjälpa eleverna att forma en realistisk bild av sina möjligheter att påverka.

Eleverna får handledning som ska hjälpa dem att delta i planeringen av sitt eget lärande och ta mer och mer ansvar för sina egna studier. I läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen konstateras dessutom att eleverna ska ha möjlighet att vara med och skapa och utveckla skolans verksamhetskultur.

Elevkårsverksamheten är elevernas forum för att bli hörda och delta i beslutsfattandet i sin skola och sin närmiljö. Endast gymnasier är enligt lag skyldiga att ordna elevkårsverksamhet, men lagen tillåter att elevkårer startas redan i grundskolorna. De flesta skolor inleder elevkårsverksamhet redan i årskurserna 7–9, men för att eleverna ska utvecklas till engagerade och aktiva medborgare rekommenderas att elevkårsverksamheten ordnas också i årskurserna 1–6.

Elevkåren består av skolans elever och representeras av elevkårens styrelse. Medlemmarna till styrelsen väljs i allmänhet från alla klasser.

I grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen ingår temaområdet Deltagande, demokrati och entreprenörskap. Syftet med temaområdet bestäms i läroplansgrunderna och innebär att hjälpa eleverna att se samhället ur olika synvinklar och utveckla färdigheter som behövs hos aktiva medborgare och att skapa en grund för entreprenörmässiga handlingssätt.