Skolmåltiden

Alla förskole- och grundskoleelever i Finland samt studerande i gymnasiet och i den grundläggande yrkesutbildningen har rätt till avgiftsfria skolmåltider. De avgiftsfria skolmåltiderna infördes år 1948 i alla läropliktsskolor i Finland. I dag serveras cirka 900 000 skolelever och studerande varje dag en avgiftsfri skolmåltid. Skolmåltiden är viktig för barnens välbefinnande och tillväxt. Skolmåltiden bidrar också till att göra barn och unga medvetna om hälsa, bordsskick och om finländsk matkultur. För- och grundskolorna förutsätts erbjuda avgiftsfria, hälsosamma och fullvärdiga skolmåltider på ett ändamålsenligt sätt. Skolmåltiden, mellanmål och uppföljning av hälsan hos elever som följer någon specialdiet hör till elevvårdsarbetet. Enligt läroplansgrunderna för den grundläggande utbildningen är det skolorna som fastställer de centrala principerna för skolmåltiden och beskriver vilka mål som ska beaktas i fråga om hälso- och näringsfostran samt bordsskick.

Skolmåltiden består för det mesta av finländsk husmanskost. Till en bra skolmåltid hör en varmrätt, sallad, råkost eller frukt, bröd, bredbart pålägg och dryck.

Skolans matrast förläggs så att den ger rytm åt skoldagen och ger både elever och personal möjlighet att ta igen sig.

Kost som avviker från den egentliga matsedeln

Skolan är en trygg lärmiljö för eleverna, och skolmåltiden är en del av elevvården. Mat som avviker från den egentliga matsedeln serveras antingen på grund av hälsomässiga, etiska eller religiösa skäl.

Specialkosten i skolorna uppfyller allmänna näringsrekommendationer, om dieten inte förutsätter avvikningar från rekommendationerna. Specialbehov på grund av allergi, etiska eller religiösa skäl som reglerar måltiderna eller vardagen för ett barn beaktas i enlighet med överenskomna principer då skolarbetet och måltiderna planeras i kommunen eller skolan.

Specialkosten tillagas utgående från elevens dietplan, förbjudna livsmedel eller läkarintyg. Specialportionerna har i allmänhet en förteckning över livsmedlen som använts, som ger information om möjligheterna att på lämpligt sätt anpassa delar av måltiden till den egna dieten. Målet är att baskosten, som sådan eller med små förändringar, ska passa för så många som möjligt.

Noggrann och trygg tillagning av kost som avviker från baskosten förutsätter att skolans matförsörjning har uppgifter både om eleven och om tillagning av specialkost. Ett utlåtande av en läkare, näringsterapeut eller hälsovårdare behövs, då det är nödvändigt med specialkost på grund av sjukdom eller andra hälsomässiga skäl. Läraren, skolans rektor eller den person som ansvarar för kommunens kostservice ger mera information om principerna för specialkost. Det är bra om vårdnadshavaren tar upp saken och är medveten om skolans praxis.

Skolan och mellanmålen

Skollunchen serveras så att den på ett ändamålsenligt sätt passar in i skoldagens rytm. Pauserna mellan elevernas dagliga måltider skulle inte få bli för långa.Eleverna borde ha möjlighet till ett näringsrikt fullvärdigt mellanmål i trivsam miljö då deras schema förutsätter det.Alternativen är ett avgiftsfritt eller avgiftsbelagt mellanmål i skolan eller ett mellanmål som eleverna tar med sig hemifrån. Elever som deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet får mellanmål enligt lag.


Vid beslut om anskaffning och placering av mellanmålsautomater och utbudet i dem eller vid beslut om kioskverksamhet ska även föräldrarna höras. Utbildningsstyrelsen och Folkhälsoinstitutet rekommenderar att sötsaker, läsk eller sockrad saft inte regelbundet ska finnas till salu i skolor och läroanstalter, åtminstone inte under skoltid. Mellanmålsautomater och kiosker ska erbjuda produkter som kan rekommenderas med tanke på elevernas hälsa och tillväxt.Föräldrarna har rätt att avgöra hurdan marknadsföring deras minderåriga barn får utsättas för. Ifall mellanmålsautomaten har en reklam för läsk eller sötsaker, är det fråga om marknadsföring.

 

Lagar och föreskrifter

Relaterat