De nya planerna för småbarnspedagogik – vad förändras?

De nya planerna för småbarnspedagogik bild 1

1. Planerna förpliktar

De nya lokala planerna för småbarnspedagogik tas i bruk den 1 augusti 2017. Utbildningsstyrelsen fastställde de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik i oktober 2016 och anordnarna av småbarnspedagogik har tagit fram sina egna lokala planer utgående från dem.
Grunderna för planen för småbarnspedagogik är inte som tidigare längre en rekommendation, utan en nationell föreskrift – en norm. De lokala planerna ålägger personalen inom småbarnspedagogik att förbinda sig till verksamheten enligt lagen om småbarnspedagogik samt enligt värdegrunden, målen och innehållet i grunderna vid såväl daghem, familjedagvård som övrig småbarnspedagogik.

De nya planerna för småbarnspedagogik svarar för sin del på utmaningarna i en föränderlig värld. De tar hänsyn till förändringar som har skett i samhället och småbarnspedagogikens verksamhetsmiljö samt de nyaste forskningsrönen. Det här betyder inte att allt gammalt och välfungerande måste ändras eller förnyas. Men det är nödvändigt att uppdatera tankemönster och verksamhetsmodeller till att motsvara dagens krav och för det ger den nya planen för småbarnpedagogik bra verktyg.

2. Barnet har rätt till småbarnspedagogik av hög kvalitet

Den senaste forskningen har påvisat småbarnspedagogikens gynnsamma inverkan ur såväl barnets som samhällets synvinkel. Vilken som helst småbarnspedagogik ger dock inte önskade resultat, utan verksamheten måste vara av hög kvalitet. Lyhörd kommunikation, hänsyn till barnens egna intressen, utformande av lärmiljöer tillsammans med barnen, emotionell omsorg samt möjliggörande av lek och lärande är centrala aspekter vid genomförandet av en fungerande småbarnspedagogik.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik är en kvalitetshandbok som fastställer ramarna för en enhetlig och jämlik småbarnspedagogik. Genom att följa dem i verksamheten säkerställs varje barns rätt att delta i småbarnspedagogisk verksamhet av samma höga kvalitet oavsett boendeort.

3. Småbarnspedagogiken stödjer växande och lärande

Småbarnspedagogiken är utbildningssystemets grundval. Den tidiga barndomen är en tid av snabb utveckling och intensivt lärande. De centrala förändringarna i barnets utveckling sker redan före skolåldern. Därför är det som händer i barnets liv under den tiden betydelsefullt för barnets nuvarande, men också kommande, liv.

Grunderna för planen för småbarnspedagogik kopplar småbarnspedagogiken nära samman med växandet och lärandet under hela livet och utgör ett led i kedjan av läroplaner. Grunderna har många beröringspunkter med förskolans och grundskolans läroplaner. Det finländska utbildningssystemet har en enhetlig värdegrund och syn på barn och lärande samt ett mål för mångsidig kompetens, vilket säkerställer en lärstig som framskrider konsekvent ur barnets synvinkel.

4. Pedagogiskt inriktad småbarnspedagogik

Målen som definieras i lagen om småbarnspedagogik samt skyldigheten att ta hänsyn till barnets bästa vid planeringen och genomförandet av småbarnspedagogik utgör grunden för hela verksamheten. Småbarnspedagogik är en helhet som består av fostran, undervisning och vård, i vilken i synnerhet pedagogiken betonas. Det handlar inte bara om dagvård, utan om målinriktad och systematisk verksamhet som stödjer barnens utveckling och lärande. Verksamheten utvärderas och utvecklas regelbundet.

Utgångspunkten för lärande inom småbarnspedagogiken är barnens tidigare erfarenheter, deras intressen och kunskaper. Barnen tas med i verksamhetens planering, genomförande och utvärdering enligt deras egna förutsättningar.

5. Varje barn har en egen plan för småbarnspedagogik

För varje barn i familjedagvård eller på ett daghem utarbetas en individuell plan för småbarnspedagogik. Planen utarbetas tillsammans med vårdnadshavarna och barnet. Med hjälp av planen kan man lyfta fram varje barns styrkor och resurser samt eventuella individuella behov. Barnets plan för småbarnspedagogik är en ömsesidig överenskommelse om hur barnet ska beaktas som individ inom den småbarnspedagogiska verksamheten. Planen ses över regelbundet.

6. Rätt att leka, utforska och förstå

Verksamhet som är intressant, målinriktad och lämpligt utmanande för barnen ger inspiration att lära sig mer och främjar utvecklingen av barnets individuella potential. En helhetsskapande pedagogik som kombinerar olika delar av lärande gör det möjligt att betrakta saker och fenomen mångsidigt. Arbetssätten och lärmiljöerna ska främja barnens entusiasm för att utforska, pröva och öva olika saker. Barnen har också rätt att få lämplig handledning och stöd för sitt lärande.

Småbarnspedagogiken förstår betydelsen av lek för barnet och lekens pedagogiska möjligheter att främja välbefinnande och lärande. Leken är verksamhet som motiverar och ger barnen glädje, och där barnen samtidigt lär sig nya färdigheter och skapar betydelser om sig själva och den omgivande världen. Barnens sociala relationer förstärks och det säkerställs att var och en har möjlighet att delta i lekarna och de gemensamma aktiviteterna.

Barnen är aktiva medlemmar i sin grupp. Barnen har egna tankar och åsikter som man lyssnar och tar hänsyn till. Barnen ska kunna påverka saker i sitt eget liv samt bli förstådda och accepterade sådana de är. Kompisgruppen och erfarenheten att tillhöra en gemenskap är centrala aspekter för barnets lärande och delaktighet.

7. Vårdnadshavares ökade delaktighet gemensamt mål

Enligt lagen om småbarnspedagogik ska barnens vårdnadshavare ha möjlighet att delta i och påverka planeringen, genomförandet och utvärderingen av verksamheten. Småbarnspedagogikens uppgift är att utveckla arbetssätt som ger vårdnadshavarna möjlighet till delaktighet och inflytande. Ett respektfullt och uppskattande bemötande samt att genuinit lyssna till vårdnadshavarna är grunden för ett öppet och förtroendefullt samarbete.

8. Småbarnspedagogiken skapar mångsidig kompetens

Kompetenserns bild 2

Mångsidig kompetens omfattar bland annat multilitteracitet, förmågan att ta hand om sig själv och annan vardagskompetens. Den handlar också om kulturell och kommunikativ kompetens som behövs i en allt mer mångfacetterad värld. En god småbarnspedagogik ger en stabil grund för utvecklingen av dessa kunskaper och färdigheter.

Förmåga att tänka och lära sig är viktiga färdigheter för framtiden. Det talas mycket om livslångt lärande som kräver mod, entusiasm, tillit och öppenhet för nya saker.

Kulturell och kommunikativ kompetens framhävs i en allt mer mångfacetterad värld. Småbarnspedagogiken skapar grund för att respektera andra och lära sig kommunikativa färdigheter.

Vardagskompetens är en central del av den småbarnspedagogiska verksamheten. Barnen lär sig ta hand om sig själva och andra genom tryggt samspel. Också principerna för en hållbar livsstil tillämpas i all småbarnspedagogisk verksamhet.

Multilitteracitet och digital kompetens är en allt större del av barnens liv och övning i att agera i olika digitala miljöer är en av småbarnspedagogikens uppgifter.

Förmåga att delta och påverka samt motivation att lära sig nytt är färdigheter som förstärks när barnen själva får vara med och påverka vad som görs och hur det görs. Det är viktigt att barnen har möjlighet att delta och träna sina egna påverkningsmöjligheter inom småbarnspedagogiken.

9. Verksamhetskulturens utveckling

De lokala planerna ålägger att förnya och utveckla verksamhetskulturen inom småbarnspedagogiken. Vid utvärderingen av arbets- och verksamhetssätten är det viktigaste att fundera över hur de på bästa sätt stödjer barnens växande, utveckling och lärande. Alla lösningar ska baseras på målen i planen för småbarnspedagogik och de ska alltid ta hänsyn till barnets bästa. Riktlinjerna för att utveckla verksamhetskulturen ger ramar för chefsarbetet och för att tillsammans utveckla arbetsgemenskapen.

10. Utvärdering på många nivåer

Småbarnspedagogikens kvalitet utvecklas systematiskt med hjälp av utvärdering. Utvärderingen genomförs på både nationell och lokal nivå. Anordnarna av småbarnspedagogik ska utvärdera bland annat de lokala planerna och hur de har genomförts. Enheternas utvärdering inriktas speciellt på hur verksamheten har arrangerats och hur pedagogiken har genomförts. Också barnets individuella plan för småbarnspedagogik ska utvärderas tillsammans med vårdnadshavarna minst en gång per året. Med hjälp av utvärderingen synliggörs småbarnspedagogikens styrkor och utvecklingsbehov.