Skyldighet att vidta förberedelser

Det här stödmaterialet gäller beredskap inför störningar i de normala förhållandena. På Utbildningsstyrelsens webbplats Ledning av säkerheten finns information om hur man kan arbeta för att förutse olika hotfulla och farliga situationer och olyckor och hantera undantagssituationer och eftervården. 

Beredskap är proaktiv verksamhet, med vilken man försöker trygga samhällets olika funktioner i alla lägen. Skyldigheten att vidta förberedelser regleras i 3 kap i beredskapslagen. Målet med beredskapen inom småbarnspedagogiken och utbildningen är att begränsa de olägenheter som en eventuell störning orsakar för barnens, elevernas, de studerandes och personalens hälsa och säkerhet samt att trygga kontinuiteten i småbarnspedagogik och utbildningen så väl som möjligt. Som en del av den normala beredskapen bör anordnarna av småbarnspedagogik och utbildning förbereda sig för exempelvis elbrist, störningar i vattentjänsterna (inklusive avlopp), störningar i distributionen av bränsle, en storolycka, en allvarlig situation med en smittsam sjukdom, strejk eller andra situationer som påverkar tillgången till personal, allvarliga störningar i livsmedelsförsörjningen samt hybrid- och cybersäkerhetshot samt informationspåverkan. Anordnare av småbarnspedagogik och utbildning bör även förbereda sig för situationer där det inte är möjligt att använda fastigheter på grund av exempelvis en brand eller fuktskada. Anordnarna ska även sträva efter att säkerställa driftssäkerheten i livsmedelsförsörjningen och nödvändiga transportmateriel om verksamheten måste flyttas.

Beredskapen förutsätter framför allt att man identifierar alla tänkbara störningar i förväg. Konkret beredskap innebär att man utarbetar och uppdaterar olika typer av planer och anvisningar och att man ordnar övningar och säkerställer att personalen har det kunnande som behövs och känner till i vilken ordning åtgärder ska vidtas i organisationen. Planer för beredskapen finns ofta i säkerhetsmappen för fostran och utbildningen, som även innehåller bland annat planer för brandsäkerheten och en räddningsplan.

Enligt 12 § i beredskapslagen ska kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar genom beredskapsplaner och förberedelser och genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. Framför allt ska man i beredskapen beakta att de lagstadgade skyldigheterna ska kunna uppfyllas även vid störningar.  Regionförvaltningsverken stöder kommunerna i beredskapen.

Det är inte alltid möjligt att eliminera alla konsekvenser av en störning genom att ha beredskap, men ofta kan följderna lindras. Det är viktigt att småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna bevarar sin funktionsförmåga i olika störningar och försöker återgå till normal verksamhet så fort som möjligt.

Begrepp som anknyter till beredskap

Störning

En störning är ett hot eller en händelse som äventyrar samhällets livsviktiga funktioner eller strategiska uppgifter och vars hantering kräver mer omfattande eller intensivt samarbete eller kommunikation än vanligt mellan myndigheter och andra aktörer. Störningar är exempelvis allvarliga naturkatastrofer, såsom stormar och översvämningar, elavbrott, elbrist eller allvarliga situationer med smittsamma sjukdomar. Störningar kan förekomma i både normala förhållanden och undantagsförhållanden. En störning kan gälla hela Finland eller vara regional eller lokal. En störning kan också gälla endast en viss funktion, exempelvis el- eller vattendistributionen.

Störning under normala förhållanden

Med en störning under normala förhållanden avses en sådan störning som nämns ovan, i en situation där undantagsförhållanden inte har utlysts i landet. Vid en störning under normala förhållanden förändras inte kommunernas skyldigheter till anordnande.

Undantagsförhållanden

Enligt beredskapslagen är det statsrådet i samverkan med republikens president som konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet. Syftet med beredskapslagen är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. Enligt beredskapslagens 6 § 1 mom. föreskrivs genom en förordning av statsrådet (ibruktagningsförordning) att bestämmelserna i II avdelningen ska börja tillämpas. I II avdelningen i lagen regleras myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. I lagens 3 kap. regleras också myndigheternas förberedelser för undantagsförhållanden.

I regel ska undervisning och utbildning ordnas även under undantagsförhållanden.  Enligt 109 § i beredskapslagen kan undervisnings- och kulturministeriet dock för högst tre månader åt gången bestämma att utbildningen ska avbrytas eller flyttas till annan ort, om det är nödvändigt på grund av förflyttning av befolkning eller vistelsebegränsningar eller begränsningar i rörelsefriheten eller annars för att skyddabefolkningen. Även utbildningsanordnarnas skyldighet att ordna undervisning och annan verksamhet samt måltids- och transportförmåner kan begränsas genom en förordning.

Inte ens under undantagsförhållanden kan kommunen befrias helt från skyldigheten att ordna småbarnspedagogik. För att trygga befolkningens social- och hälsovård under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 4–6 punkten genom förordning av statsrådet kan enligt 88 § 2 mom. i beredskapslagen föreskrivas att kommunen kan avstå från ansvaret för att ordna småbarnspedagogik enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018), om barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare kan ordna vården av barnen på annat sätt.

Som undantagsförhållanden avses enligt beredskapslagen:

1) ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet,

2) ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet,

3) sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner,

4) en synnerligen allvarlig storolycka och förhållandena omedelbart efter den,

5) en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka, samt

6) sådant hot eller sådan verksamhet eller händelse mot eller sådana sammantagna konsekvenser av dessa för

a) det allmännas beslutsförmåga,

b) gränssäkerheten eller den allmänna ordningen och säkerheten,

c) tillgången till nödvändiga tjänster inom social- och hälsovården eller räddningsväsendet,

d) tillgången till energi, vatten, livsmedel, läkemedel eller andra nödvändiga nyttigheter,

e) tillgången till nödvändiga betalnings- och värdepapperstjänster,

f) funktionen hos samhällets kritiska trafiksystem, eller

g) funktionen hos informations- och kommunikationstekniska tjänster eller informationssystem som upprätthåller de funktioner som avses i underpunkterna a–f som väsentligt och i stor skala hindrar eller lamslår nödvändiga samhällsfunktioner eller som på något annat till allvarlighetsgraden jämförbart sätt synnerligen allvarligt och väsentligt äventyrar samhällets funktionsförmåga eller befolkningens livsbetingelser.

 

Beredskap för störningar hos kommuner och anordnare av småbarnspedagogik och utbildning

Under undantagsförhållanden kan skyldigheten i anknytning till anordnande ändras enligt ovan genom förordningar av statsrådet och beslut av undervisnings- och kulturministeriet, men under störningar under normala förhållanden förändras inte skyldigheten för kommuner och anordnare att ordna småbarnspedagogik och utbildning.

Det är viktigt att kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar utvecklar lösningar för störningar under normala förhållanden, som tryggar kontinuiteten i småbarnspedagogiken, undervisningen och utbildningen, barnens, de ungas och de studerandes välbefinnande samt personalens ork. Det är också bra att diskutera detta med barn och elever i småbarnspedagogiken och undervisningen på ett sätt som är lämpligt för åldern. I beredskapen för störningar är det viktigt att beakta att barnens, elevernas och de studerandes rättigheter tryggas. Förutom en så normal småbarnspedagogik, undervisning och utbildning som möjligt har barnen, eleverna och de studerande rätt till stöd för lärandet och elevvårdstjänster även vid störningar.

Anordnare av fostran och utbildning har även vid störningar och eventuella påföljande exceptionella undervisningsarrangemang en skyldighet att erbjuda eleverna en avgiftsfri måltid. Utbildningsanordnarna ska sörja för tillräcklig information och tillräckliga arrangemang så att alla verkligen har tillgång till måltidsförmånen.

För de elever i den grundläggande utbildningen som har rätt till transportförmån är det bra att planera arrangemangen för detta med tanke på störningar samt informera eleverna och deras vårdnadshavare i god tid.

I anvisningarna för beredskap ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att även informationen till vårdnadshavare med invandrarbakgrund är tillräcklig och språkligt begriplig.

Utbildningsanordnaren ansvarar för att tilldela ekonomiska och verksamhetsmässiga resurser för småbarnspedagogiken och utbildningen. Skyldigheten att vidta förberedelser enligt beredskapslagen gäller kommunen, och en beredskapsplan för kommunen och undervisningen görs upp på kommunnivå.  Andra anordnare av småbarnspedagogik och utbildning bör stärka samarbetet inom området med sådana nätverk som särskilt har hand om beredskap. På detta sätt säkerställer man informationsutbytet både proaktivt och i akuta situationer. I beredskapsarbetet ska man beakta de nationella, regionala och lokala anvisningarna samt anvisningarna för den egna branschen. Beredskapsplanen, krisplanerna, räddningsplanen och andra motsvarande planer anger vilka personer som ansvarar för den fysiska beredskapen inom småbarnspedagogiken, i skolorna och vid läroanstalterna, samt ansvarsfördelningen och åtgärderna. Vid enheter inom småbarnspedagogiken, skolor och läroanstalter ansvarar rektorn och föreståndaren vanligen för att introducera beredskapsplanen för personalen och se till att den följs i händelse av en störning. Det är viktigt att instruera och utbilda personalen för störningar, eftersom det ofta krävs snabbt agerande när omständigheterna förändras.

I beredskapen ska man fästa uppmärksamhet vid att fastställa personalens uppgifter och ansvar samt vikariearrangemang för ledningen, såsom säkerställande av tillräckliga vikariekedjor vid en störning.

Lärarna ansvarar för att sköta uppgifterna i sitt eget uppdrag. En del lärare kan också ha tilldelats uppgifter i beredskapsplanen. Lärarna och den övriga personalen har en skyldighet att känna till och följa de planer som gjorts upp med tanke på störningar samt att meddela om brister som de upptäckt.

En förutsättning för att hantera situationer framgångsrikt är att öva inför eventuella störningar.

Det viktigaste vid en eventuell störning är

  • en så normal och god vardag som möjligt i småbarnspedagogiken och utbildningen för barnen, eleverna och de studerande
  • att sörja för personalens, även ledningens, välbefinnande och ork
  • att kommunicera och informera på ett uppmuntrande och stödjande sätt som bygger upp gemenskapen, samt att stärka tron på framtiden
  • att informera vårdnadshavarna, barnen, eleverna och de studerande om arrangemangen i rätt tid
  • att trygga fostran, lärandet och utbildningen samt elev- och studerandevårdstjänsterna och stödet för lärandet.

Krisplan

I läroplansgrunderna för förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, utbildning som handleder för examensutbildning, gymnasiet samt det fria bildningsarbetet samt i föreskriften Centrala principer och mål för studerandevården samt utarbetandet av en studerandevårdsplan i yrkesutbildning definieras vad som ska ingå i utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan.

I utbildningsanordnarens elev- och studerandevårdsplan ingår en krisplan, där agerandet vid plötsliga kriser och hotfulla eller farliga situationer ska beskrivas. I planen beskrivs hur man förebygger och förbereder sig på samt agerar i krissituationer och hur man övar beredskapen att agera. I planen beskrivs dessutom principerna för ledningen av helheten, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen. I planen beskrivs principerna för den interna och externa kommunikationen samt informationsgången mellan utbildningsanordnaren och skolan. Krisplanen ska beredas i samarbete med myndigheterna i välfärdsområdet och övriga nödvändiga myndigheter med beaktande av övriga anvisningar för kriser och hotfulla eller farliga situationer samt principerna för anordnandet av psykosocialt stöd

Krisplanen ersätter inte beredskapsplanen.