För att universitetet inte ska vara en klubb för vita

När Jenny Kasongo tittade på Helsingfors universitets reklamvideor, där studerandena berättade om sitt eget huvudämne, blev det klart för henne att de som studerar vid universitet i främsta hand är vita finländare. Detta framgår också av statistiken. Antalet unga med invandrarbakgrund utgör en betydligt mindre andel vid universiteten än de utgör av Finlands invånare.

Jenny Kasongo föddes i Finland 1995. Hennes föräldrar hade flyttat från Centralafrika. Efter att ha deltagit i Equality as Preparation-prepkursen, som var riktad till personer som representerar synliga minoriteter och som fick bidrag av Europeiska solidaritetskåren, kom hon in på universitetet. Det var fjärde gången hon sökte till universitetet. Hon hade redan kommit in till yrkeshögskolan Diakonia, men där ingick enligt Kasongo för lite teori. Hon ville till universitetet.

Kasongo tror att det låga antalet studerande med invandrarbakgrund på högre utbildningsnivåer delvis förklaras av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. Det är åtta gånger mera sannolikt att ett barn till föräldrar med universitetsutbildning avlägger en universitetsexamen än andra finländare.

– Mina föräldrar föddes i Demokratiska republiken Kongo, där utbildning kostar pengar. Min pappa gick på högstadiet, min mamma kunde inte ens slutföra lågstadiet eftersom det blev för dyrt, berättar hon och fortsätter:

– Även om alla i Finland har en jämlik möjlighet att komma in på universitetet, är verkligheten annorlunda, utbildning är ärftlig.

Det finns dock även andra förklarande faktorer.

Dyra prepkurser skapar hinder på vägen för mindre bemedlade

– Trots sin egen utbildningsbakgrund har båda mina föräldrar alltid betonat att man kommer långt med utbildning. I många andra invandrarfamiljer finns det också stor press på att klara sig bra i skolan, konstaterar Jenny Kasongo.

De flesta unga med invandrarbakgrund har dessutom samma kunskaper i finska som majoritetsbefolkningen. Därför anser Kasongo att det måste finnas vissa mekanismer i utbildningen som leder till ojämlikhet. Något som får personer som till sitt utseende avviker från majoritetsbefolkningen att välja något annat.

Kasongos mentor Amiirah Salleh-Hoddin, som deltagit i det av Europeiska solidaritetskåren understödda projektet Equality as Preparation kan nog gissa vad det handlar om: 

– Rasismen är inte beroende av ålder eller utbildningsbakgrund. Utbildning hjälper bara till att bättre dölja den. När man tänker att rasismen har minskat, pratar man om direkt rasism. Det finns mycket indirekt, dold rasism.

I den tankevärld som återspeglar den strukturella rasism som gror i universiteten är en ljushyad studerande neutral, objektiv och producerar information. Man utgår från att mörkhyade är något annat. Därför tittar man i universitetet på den mörkhyade som om hen skulle vara på fel plats. Hen måste motivera sina ord i en situation där de vita inte behöver. Hen antas inte kunna finska. Hen måste låtsas att det inte spelar någon roll när andra, också föreläsarna, drar rasistiska vitsar eller använder nedsättande ord om olika människogrupper.

Även om alla i Finland har en jämlik möjlighet att komma in på universitetet, är verkligheten annorlunda, utbildningen är ärftlig.

– Om islam dyker upp ser alla på den som är muslim och antar att hen talar för alla muslimer och motiverar deras handlingar, säger Amiirah Salleh-Hoddin.

Salleh-Hoddin kom till Finland från Singapore för att avlägga magisterexamen i socialpsykologi och avlägger för närvarande doktorandstudier vid Helsingfors universitet. Han är grundande medlem av Anti-Racist Forum och dess ordförande. Salleh-Hoddin är också vice ordförande för European Network Against Racism.

Utöver rädslan för att bli en nagel i ögat på någon är pengar en stor problematisk faktor för unga med invandrarbakgrund. Prepkurserna är dyra och inte tillgängliga för alla, men en överväldigande majoritet av dem som läser ett högskoleprogram har gått en dyr prepkurs. Med Anti-Racist Forums ord: prepkurserna marginaliserar redan marginaliserade grupper ytterligare. Grupper, såsom unga med invandrarbakgrund, vars familjer statistiskt sett har en lägre inkomstnivå än genomsnittet.

Då behövs verkligen den förberedande kursen understödd med Europeiska solidaritetskårens projektfinansiering, kanaliserad av Utbildningsstyrelsen.

Man måste få tala om rasism som är dold i strukturerna

Under Anti-Racist Forums prepkurs effektiverades studiefärdigheterna, för att kursdeltagarna skulle ta åt sig så mycket som möjligt från böckerna för inträdesproven och också självkänslan förbättrades.

– Vi fick till exempel lära andra om artiklar vi läst. Det var ett riktigt bra sätt, för när man med egna ord på ett förståeligt sätt skulle förklara för andra gällde det verkligen att komma ihåg, berättar Jenny Kasongo.

Han hade också deltagit i en skuggprepkurs, som var öppen för alla. Det var kanske därför hon upplevde att hon fick ut mera av den sociala biten än av studietekniken under Anti-Racist Forums kurs, eftersom den ökade självförtroendet. Ett av målen med projektet var att personer som hör till synliga etniska minoriteter skulle få kraft att tro på sig själva och agera för sitt eget bästa. 

– Atmosfären var vänlig och jag visste att om jag behöver hjälp så kan jag få av ledarna och de andra kursdeltagarna. Särskilt det sista mötet hjälpte mig och gav mig självförtroende. Jag var nervös när jag skulle gå till inträdesprovet och trodde inte att jag skulle komma in. På kursen lärde man sig varför det lönar sig att vara nöjd med sig själv och skriva provet med självsäkerhet. Inträdesproven är sådana att de testar hur väl den sökande kan hålla huvudet kallt. Många av dem som söker är bra i ämnet, men tidspressen och de andra sökande i klassrummet påverkar hur man lyckas. Det lönar sig att koncentrera sig på sin egen prestation, funderar Kasongo.

Det har varit fint att kunna berätta om mina erfarenheter för någon annan som helt förstår vad jag går igenom.

Projektet Equality as Preparation var inte bara en prepkurs, utan på hösten fortsatte det som mentorskap. Tillsammans med Amiirah Salleh-Hoddin, som också studerar sociala vetenskaper vid statsvetenskapliga fakulteten, fick Jenny Kasongo tala om stress och hantera de tråkiga känslor som den i strukturen dolda rasismen väcker.

– Det har varit fint att kunna berätta om mina erfarenheter för någon annan som helt förstår vad jag går igenom.

Jenny Kasongo fick så pass mycket ny kraft att hon blev ordförande för organisationen Students of Colour vid Helsingfors universitet. Organisationen hjälper studerande som hör till en synlig etnisk minoritet att ordna evenemang med låg tröskel och strävar efter att främja likabehandling vid universitetet bland annat vid förhandlingsborden med universitetets förvaltning.

Amiirah Salleh-Hoddin upplever att det finns ett behov av att fortsätta mentorskapet inofficiellt även om projektet avslutas. Kurs- och mentormaterialet kommer att finnas tillgängligt för alla på webben.

– Jag vill fortfarande använda min ställning för att hjälpa andra. Jag upplever att projektet var mycket nödvändigt, och att det skulle behövas långvarig, kontinuerlig motsvarande verksamhet.

Equality as Preparation

• Projekttyp: Europeiska solidaritetskårens solidaritetsprojekt
• Projektets koordinator: Anti-Racist Forum
• Projekttid: 2/2019–1/2020 
• Partnerländer: -
• Finansiering: 8 068 € 

Text: Natalia Kisnanen