Webbnyheter

Institutet för de inhemska språken blir en del av Utbildningsstyrelsen den 1 januari 2026 som en del av projektet Bildningsförvaltningen 2030 och utgående från en skrivning i regeringsprogrammet. På grund av detta förekommer avbrott i vår e-posttjänst från och med nyårsafton. Vår e-post fungerar som normalt igen från och med den 8 januari 2026.

Utbildningsstyrelsen utvecklar och producerar nationella tjänster och fungerar som sakkunnigämbetsverk för småbarnspedagogik, utbildning, kontinuerligt lärande och internationalisering. Vi mäter nöjdheten med våra tjänster med en kundenkät som genomförs i början av hösten varje år. Resultaten från den senaste enkäten visar att kundnöjdheten har förbättrats, trots att den utmanande ekonomiska situationen har påverkat genomförandet av våra tjänster.

De yrkesinriktade examina har fått en större flexibilitet. Utbildningsstyrelsen har reviderat så gott som alla grunder för yrkes- och specialyrkesexamina och utökat såväl flexibiliteten som valmöjligheterna. Vi uppmuntrar anordnarna av yrkesutbildning att utöka sitt utbud av enskilda examensdelar eller mindre kompetenshelheter, eftersom det här kan öppna upp nya möjligheter till fortbildning, kompetenshöjande utbildning och omskolning.

Utbildningsstyrelsen håller på att bereda flera uppdateringar i läroplansgrunder för småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Ändringsföreskrifterna utfärdas i december-mars och ändringarna i träder i huvudsak i kraft i augusti nästa år.

Läsåret 2024–2025 genomförde totalt 6 292 elever och studerande i grundskolorna och gymnasierna en utlandsperiod. Detta är en ökning med elva procent jämfört med föregående läsår. Även antalet elever och studerande som anlände till Finland ökade. Totalt kom 4 491 elever och studerande till Finland; ökningen från föregående läsår var 16 procent. Under perioden som granskades ökade mobiliteten inom den grundläggande utbildningen. Den mest betydande finansiären av mobilitet i utbildningssyfte är programmet Erasmus+.

Drygt en tredjedel av alla finländska högskolestuderande studerar inom områdena naturvetenskaper och matematik samt teknik och teknologi (LUMA- eller STEM-branscher). Finland representerar här den europeiska toppen, eftersom vår andel är näst högst bland EU-länderna och klart över EU-genomsnittet. Det här framgår av den aktuella rapporten Education and Training Monitor 2025.

Utbildningsstyrelsen har sammanställt ett stödmaterial för att öka den fysiska aktiviteten inom yrkesutbildningen. Målet med materialet är att stödja de studerandes fysiska aktivitet och därmed främja deras välbefinnande och lärande som helhet. Även små handlingar som ökar den fysiska aktiviteten kan göra skillnad.

I sitt ställningstagande påminner Kommunikationsnätverket för barnets rättigheters om varje barns och ung persons rätt att bli sedd och hörd och om varje vuxens skyldighet att visa att barns och ungas åsikter spelar roll.

ICT-upphandlingen av Utbildningsstyrelsens servicehelhet Studieinfo vanns av CGI Suomi Oy. Den uppskattade storleken på upphandlingen är 6–10 miljoner euro per år och 48–80 miljoner euro under hela den åtta år långa avtalsperioden. Det är fråga om en ny upphandlingsomgång, eftersom vi var tvungna att avbryta den process som inleddes på våren på grund av fel i anbudsbegäran. Den nya upphandlingen förändrade dock inte slutresultatet.

Utbildningsstyrelsen har reviderat grunderna för yrkesexamen i arbete som teamledare. De nya examensgrunderna stärker teamledarnas kunnande i att stödja välbefinnandet i arbetet och att leda team. Det här är delområden som direkt påverkar produktiviteten i verksamheten samt personalens engagemang och ork i arbetet på arbetsplatserna. De reviderade examensgrunderna träder i kraft 1.1.2026.

På vår webbplats har vi har publicerat ett stödmaterial för den grundläggande utbildningen som samlar aktuell information om fenomen med koppling till mobbning och våld. En förutsättning för att ingripa i olika former av mobbning och våld är att vuxna kan identifiera dem och vågar föra dem på tal med låg tröskel.

I Utbildningsstyrelsens projekt TESSA har man utvecklat och testat AI-agenter för att stöda sakkunniga och intressentgrupper vid revideringen av examensgrunder inom yrkesutbildningen. Under projektets gång har man kunnat konstatera att agenterna försnabbar beredningen av revideringarna och uppdateringen av examensgrunderna. Genom agenterna kan man också förenhetliga beskrivningen av kunnandet i olika examina och använda ett mer mångsidigt informationsunderlag vid utvecklingen av examensgrunderna.

Utbildningsstyrelsen inleder arbetet med att bereda tre nya gymnasiediplom. Avsikten är att utarbeta nya gymnasiediplom för ordkonst, vetenskap och teknik samt entreprenörskap. Gymnasiediplomsystemet förnyas i nära samarbete med gymnasierna, universiteten och de övriga intressegrupperna.

Utbildningsstyrelsen har utfärdat ändringsföreskrifter för läroplansgrunderna för förskoleundervisningen och för den grundläggande utbildningen. Det är fråga om tekniska ändringar med anknytning till revideringen av stödet för lärande samt en ändring till beslut om förlängd läroplikt inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen.

Utbildningsstyrelsen har publicerat kostnadsrapporterna år 2024 för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt yrkesutbildningen och gymnasieutbildningen. Med undantag för förskoleundervisningen och en del av utbildningarna inom det fria bildningsarbetet ökade kostnaderna på alla utbildningsstadier jämfört med året innan.

Med Cygnaeus-priset 2025 vill vi uppmärksamma tillvägagångssätt som stärker delaktigheten och likabehandlingen av alla medlemmar i gemenskapen. Bakom priset står Utbildningsstyrelsen och Kommunförbundet och priset delas ut av Utbildningsstyrelsens generaldirektör Minna Kelhä under Educa-mässan 2026 i januari.

Utbildningsstyrelsen har genomfört en utredning om undervisningen i romani och skolmotivationen och skoltrivseln bland romska elever inom den grundläggande utbildningen. I den nationella utredningen intervjuades romska barn och unga, deras vårdnadshavare och rektorer inom den grundläggande utbildningen. Största delen av eleverna och vårdnadshavarna önskade att den romska kulturen ska ges större synlighet i skolorna. Av utredningen framgick även att cirka 90 procent av de romska eleverna som omfattades av utredningen skulle vilja lära sig romani i skolan.

Vi uppdaterar grunderna för läroplanerna med anledning av tillägget om en fysiskt aktiv livsstil i lagen om grundläggande utbildning. Utkasten till de uppdaterade läroplansgrunderna kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi under tiden 23.10–13.11.2025.

RAY-ungdomsforskningsnätverkets arbete visar att programmen Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren svarar väl mot aktuella behov. Att delta i projekt kan påverka riktningen i livet för unga.

Till vardagen i skolan hör regelbundna och näringsrika måltider – en förutsättning för lärande, energi och övergripande välbefinnande. Enligt resultaten från Institutet för hälsa och välfärds enkät Hälsa i skolan deltar dock allt färre unga i skolmåltiden varje dag. Samtidigt avslöjar undervisningsväsendets kostnadsrapporter att de finländska anordnarna av grundläggande utbildning lägger allt mer pengar på skolmaten.