Nyheter

Anvisningar för hur man i småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna kan behandla krisen i Ukraina med barnen och de unga

Aktuellt Yrkesutbildning Förskoleundervisning Gymnasieutbildning Grundläggande utbildning Fritt bildningsarbete Småbarnspedagogik Elev- och studerandevård Ukraina
Händelser såsom den pågående krisen i Ukraina upprör oss alla. Nyheter som förmedlas om det skedda i olika medier ger upphov till förvirring och rädsla, speciellt hos barn och unga. Den småbarnspedagogiska verksamheten, skolan och läroanstalten har vid sidan av hemmet en särskilt viktig roll i att återställa trygghetskänslan hos barnen och de unga. Barn och unga ska skyddas från ett överflöd av krigsrelaterade nyheter − sådant som äger rum någon annanstans men som också upprör här hos oss.
En ensam pojke sitter på golvet.

Krisen i Ukraina lever hela tiden och inte heller den vuxna kan ha svar på alla frågor. I småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna (i fortsättningen skolan) kan man ändå hjälpa barnen att förstå vad som har hänt och att förhålla sig lugnt till situationen. Det lönar sig att påminna barnen och de unga om att krisen i Ukraina är exceptionell och att det är tryggt att leva i Finland. Våra skolor har bra beredskap för olika hotfulla och farliga situationer. En central uppgift för skolan är också att i en pågående krissituation upprätthålla rutinerna i vardagen och fokusera på en normal och trygg vardag för barnen och de unga.

Ju närmare man upplever att händelserna som återges i nyheterna kommer en själv, desto starkare reaktioner väcker de i allmänhet hos barn och unga. En del barn och unga kan just nu vara väldigt oroade över närstående som bor på de krisdrabbade områdena. I skolan finns också barn och unga som har kommit till Finland från krigshärjade områden och även studerande som inom en snar framtid ska inleda sin värnplikt. När man planerar skolans förfaringssätt är det viktigt att ta i beaktande att krisen i Ukraina ter sig olika i barnens och de ungas vardag på olika håll i Finland. I östra Finland kan situationen vara utmanande också av den orsaken att där finns många ryska och ukrainska elever och studerande. I de större städerna finns det i sin tur många elever och studerande med invandrarbakgrund. Skolorna ska förbereda sig för eventuella spänningar mellan elever och studerande. Inga barn och unga ska behöva känna skuld för geopolitiska konflikter oberoende av deras nationalitet eller modersmål.

Barnets och den ungas ålder avgörande

Barns och ungas förutsättningar att hantera krissituationer och i vilken mån de utsätts för nyheter om det skedda varierar beroende på deras ålder. När man diskuterar händelsen i skolan, är det viktigt att ta hänsyn till barnens och de ungas utvecklingsnivå. Behovet av att prata om frågan är individuellt, och man ska inte försöka tvinga någon att behandla det skedda. Det är bra att vara lyhörd för situationer då eleverna uttrycker att de vill prata om det som har hänt. Händelserna kan vid behov också behandlas i samband olika läroämnen. 

Ju yngre barn det är frågan om, desto viktigare är det att barnen skyddas från detaljerade nyhetsinslag och chockerande bilder. Ibland kan det finnas motiverade skäl att behandla ärendet med barnen inom småbarnspedagogiken. Ett barn har svårt att förstå nyhetsinslag som återger bilder av krig och våld och lidande människor. I daghemmen är det skäl att se till att barnen inte utsätts för nyheter om det skedda till exempel genom att de vuxna pratar om händelserna så att barnen hör. Barnen ska skyddas från onödiga detaljer och nyhetsbilder. För ett litet barn är det viktigt att känna att hen själv och de närmaste människorna är trygga.

Barn i skolåldern följer ofta själva med nyheter i olika medier. De delar också nyheter åt varandra i sociala medier och diskuterar händelserna utom räckhåll för de vuxna. Då man diskuterar händelserna med barn och unga är det viktigt att se till att barnen och de unga får sanningsenliga svar på sina frågor. Barn i skolåldern kan föreställa sig att de hotfulla situationerna som visas i nyheterna skulle kunna drabba dem, men de klara inte alltid av att realistiskt bedöma hur sannolik en sådan situation skulle vara. De unga kan till exempel fråga hur krisen i Ukraina kommer att påverka tryggheten i Finland i fortsättningen, om det är tryggt att leva i Finland eller om Finland också i något skede kommer att drabbas av krig. I samband med diskussionerna är det synnerligen viktigt att rätta till missförstånd och rykten. Det lönar sig också i skolorna att fästa särskild uppmärksamhet vid användningen av sociala medier och vilka innehåll som delas där.

Att prata om det skedda stärker trygghetskänslan

En trygg miljö ger möjlighet att bearbeta olika föreställningar, tankar och känslor kring det som hänt. Då man pratar om krisen i Ukraina med barnen och de unga behöver inte samtalen vara långa och det går alltid bra att återkomma till diskussionen senare. Man kan behandla frågor om hur de unga får information om krisen och händelseförloppen och vilka känslor krissituationen väcker hos dem. Barnens trygghetskänsla stärks av att de får ändamålsenliga och för deras ålder lämpliga svar på frågor som bekymrar.

Såväl i skolan som hemma är det den vuxna som fungerar som modell för hur man förhåller sig även till svåra frågor och känslor. Barn och unga är skickliga på att känna av olika känslotillstånd hos de vuxna. Den vuxna ska stilla barnets sinne genom sitt eget agerande och sin närvaro. Då en vuxen förhåller sig lugnt känner också barnet att hen är trygg. Empati kan man bara lära sig av en empatisk vuxen.

Viktigt att samarbeta med hemmen

I synnerhet i krissituationer är samarbetet mellan hemmet och skolan särskilt viktigt. Det är bra att informera hemmen om skolans förfaringssätt i situationen och om hur krisen i Ukraina behandlas eller har behandlats i skolan. 

Det lönar sig att uppmuntra till att fortsätta diskussionen hemma med barnen. Det är viktigt att hemmen får information om hur de kan stödja eleverna och de studerande till exempel med elev- och studerandevårdens tjänster och hur man hemma kan skydda barn och unga från alltför upprörande bilder och ett kontinuerligt nyhetsflöde om ämnet. Då den vuxna följer med nyheter om kriget i medierna lönar det sig att se till att barnen inte ser nyheterna ens av misstag. Det kan vid behov vara skäl att begränsa den ungas användning av sociala medier. Även här är det viktigt att den vuxna visar exempel.

I synnerhet i skolorna och läroanstalterna ska man nu se till att ingen blir lämnad utanför gemenskapen och att rätten till en trygg skoldag uppfylls för varje elev och studerande. Det är viktigt att uppmuntra hemmen att med låg tröskel vara i kontakt med skolan om föräldrarna känner oro för det egna barnets situation i skolan. Det här gäller särskilt barn, elever och studerande med rysk eller ukrainsk bakgrund.

Skolornas mångprofessionella kunnande ger stöd

Dagens skola är en mångprofessionell gemenskap där det finns många olika former av kunnande. Just nu är det viktigt att extra noggrant följa med barnens och de ungas välbefinnande i deras vardagliga miljö. Olika yrkesverksamma i skolan har också sina egna roller när det kommer till att behandla och agera i krissituationer. Skolans elev- och studerandevårdsgrupp är i en nyckelroll när man planerar skolans förfaringssätt, även i situationer som krisen i Ukraina. Det är bra att i skolorna komma överens om hur ärendet behandlas i grupperna och klasserna och hur skolans mångprofessionella kunnande, såsom psykologer och skolhälsovård, vid behov kan anlitas. 

Till elev- och studerandevårdens tjänster hör psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovård. Om en lärare eller någon annan i skolans personal är orolig för en elev eller studerande, ska man i enlighet med lagen hänvisa hen till psykolog- eller kuratorstjänsterna. Även i situationer då ett barn eller en ung person reagerar på krisrelaterade nyheter på ett alarmerande sätt lönar det sig för läraren att modigt vara i kontakt med de sakkunniga inom elev- och studerandevården. De sakkunniga inom elev- och studerandevården erbjuder individuellt stöd för barnet, den unga och föräldrarna och delar vid behov med sig av sin sakkunskap åt läraren. Om hjälpen som erbjuds inom elev- och studerandevårdens tjänster inte är tillräcklig för barnet eller den unga ska hen hänvisas till stödtjänster utanför skolan. 

Det är viktigt att informera eleverna, de studerande och hemmen om hur skolan behandlar krisen i Ukraina och vilka elev- och studerandevårdstjänster det finns att tillgå.

28.2.2022 nyheten har kompletterats bland annat gällande styckena om att beakta barnets ålder och användningen av sociala medier.