Erasmus+-projekt som leddes från Uleåborg utnyttjade en chattbot för att personifiera högskolestuderandenas lärupplevelse

Idén om att individualisera studierna med hjälp av chattbottar uppstod i Uleåborg ursprungligen redan kring 2019, då man vid universitetet för första gången genomförde försök inom ämnet tillsammans med IBM.  

-    Idén att använda chattbottar utgick från det behov som vi hade märkt i undervisningen i projekthantering inom produktionsekonomi. Vi ville utreda hur vi mer aktivt kunde stödja studerandes lärande i onlinevärlden, dit vi var på väg redan före coronapandemin, berättar professor Kirsi Aaltonen vid Uleåborgs universitet. 

I rådgivningen till studerande användes redan chattbottar, men nu började man testa dem i själva undervisningen och i att effektivisera den. 

-    Vi ville utveckla denna fråga i en internationell miljö tillsammans med professorer och forskare inom projekthantering. En del av de universitet som kom med hade vi redan sedan tidigare kopplingar till inom undervisningsutveckling. 
Användningen av chattbottar som hjälpmedel för undervisningen var ett fält som ännu inte kartlagts när projektet inleddes, och de användes knappt alls i själva innehållsundervisningen. Till exempel IBM hade redan genomfört några försök, men de hade mer att göra med lärprocesserna. 

-    Redan från början började vi fundera på både lärprocessen och hur teknologin kan stödja lärandet, berättar universitetsforskare Hannele Lampela vid Uleåborgs universitet. – Vi utvidgade projektets samarbetsnätverk genom att inkludera forskning inom pedagogik och i synnerhet forskning som kombinerar lärande och teknik vid vårt eget universitet. Vi ville inte enbart utveckla en teknisk lösning, utan uttryckligen förbättra studerandes lärupplevelse. 

På så sätt överlappade lärprocessen och den tekniska utvecklingen i projektet.

Genomförandet av projektet inföll slumpmässigt vid en tidpunkt då den artificiella intelligensen utvecklades snabbt. Med i bilden kom omfattande språkmodeller, generativ artificiell intelligens och slutligen ChatGPT i november 2022. Allt detta gjorde ChatLearn-projektet ännu mer aktuellt och intressant.  

Undervisningschattbottar kan man också underlätta lärarnas arbete

Ett av syftena med projektet var att underlätta lärarnas arbete. På stora kurser och massföreläsningar finns det många studerande med olika bakgrund och utgångspunkter, och det är utmanande, om inte rentav omöjligt, för läraren att erbjuda dem individuellt stöd. 

Ett sådant ämne som undervisas för stora grupper av studerande är projekthantering, och denna kompetens undervisas numera inom de flesta vetenskapsområden, även till exempel inom produktionsekonomi och ingenjörsvetenskaper. Vissa studier i projekthanteringsteknik kan medföra svårigheter för de studerande, och därför valdes just detta innehåll som undervisningsinnehåll för projektet. Dessutom är det svårare att bygga en teknisk lärmiljö för denna typ av studieinnehåll än till exempel inom matematik eller andra naturvetenskaper. I de senare har de använts redan i flera års tid; ett exempel är Ville-uppgifterna i matematik inom den grundläggande utbildningen. 

I ChatLearn-projektets chattbot inkluderades sådana studieinnehåll i projekthantering som hade konstaterats vara svåra för studerande och där ett mer individuellt stöd för lärandet således behövdes. I praktiken fungerade chattbotten så att studerande på plattformen fick information om olika ämnesområden inom projektledning samt fick svara på uppgifter och öppnare utmaningar gällande projekthantering. Om svaren var bristfälliga erbjöd chattbotten studerandena lämpligt innehållsstöd samt tilläggsmaterial som hjälpte dem att lösa uppgiften. 

-    Responsen från de studerande och lärarna har varit nästan enbart positiv, säger Lampela. – De gav också värdefull information om vad som ännu kunde utvecklas i chattbotten. 

Projektets resultat och erfarenheter av att använda en undervisningschattbot har spridits både i vetenskapliga artiklar och vid olika evenemang och webbinarier. 

Det finns behov av att utveckla undervisningschattbottar

Användningen av artificiell intelligens som hjälpmedel för lärandet har senare blivit något vanligare i universitetsvärlden. Särskilt under det gångna året har internationella universitet tagit i bruk nya plattformar och applikationer för att universiteten och lärarna ska kunna utveckla AI-lösningar som lämpar sig för just deras eget undervisningsinnehåll. 

-    Ur pedagogisk synvinkel är dock många av dessa applikationer ännu inte särskilt progressiva, konstaterar Aaltonen. – Största delen av den publicerade forskningen har ännu fokuserat på vad ChatGPT kan erbjuda undervisningen eller vilka risker användningen av den medför. I sig är den dock bara en applikation, och det finns ett behov av forskning och applikationer som möjliggör en bättre personifiering av undervisningen.

Lampela påminner också om att tillgängligheten ska beaktas även i AI-lösningar. Det skapar sina egna utmaningar, som man i detta projekt inte hunnit granska särskilt ingående.

I högskolevärlden finns det behov av forskning om undervisningschattbottar och innovativa inlärningsapplikationer som utnyttjar artificiell intelligens allt bättre; och man vill ju också främja högskoleutbildningens digitalisering till exempel genom Digivision-arbetet. 

-    Jag blev positivt överraskad över hur stor effekt sådana här pilotprojekt och försök kan ha på framstegen i tänkandet och idéerna när digitala lösningar utvecklas. Själv skulle jag säga att dessa undervisningschattbottar i framtiden kan ha stor betydelse för hur man kan personifiera undervisningen och stödja eleverna på bästa möjliga sätt bästa. Vi är ännu bara i början av den här utvecklingsvägen, säger Aaltonen.

Det finns redan många möjligheter att göra saker – både innehållsmässigt och ur pedagogikens synvinkel. Det väsentliga för att föra utvecklingen framåt är om man kan göra högskolefältets attityder till försök och digitalisering mer positiva. 
Chattbotten som utvecklats inom ramen för ChatLearn-projektet används inte längre direkt som sådan, men projektets material och innehåll är tillgängliga för alla i Erasmus+-projektdatabasen. Utifrån dem kan vem som helst bygga en egen undervisningschattbot. 

Text Aino Kivelä