Vanliga frågor

Ja, enligt noga övervägande.

Utbildningsstyrelsen betonar vikten av ett noggrant övervägande om man tänker ordna fester i religiösa rum. Skolans eller läroanstaltens gemensamma fester är avsedda för alla elever i skolan och deras vårdnadshavare eller alla studerande. Därför bör man vid festarrangemangen, såsom vid valet av festplats, sträva efter att arrangemangen inte innebär att någon väljer att inte delta i festen av övertygelseskäl.

I riksdagens biträdande justitieombudsmans avgörande (EOAK/2186/2018) ansågs det problematiskt att man ordnat en skolfest i kyrksalen. Att en fest ordnas i en kyrka innebär dock inte enligt grundlagsutskottets betänkande (16/2021) att tillställningen i sig är religiös eller att programmet utgör religionsutövning. Grundlagsutskottet konstaterar att det är vanligt att kyrkans lokaler används för olika icke-religiösa evenemang, såsom konserter och andra föreställningar. Utskottet anser att det i princip inte strider mot grundlagen att en fest ordnas i en kyrkolokal eller någon annan religiös lokal. 

Samtidigt betonar utskottet att användning av kyrkolokaler eller andra uttalat religiösa lokaler som festplats är förknippad med spänningar när det kommer till religionsfrihet, likabehandling och neutraliteten inom det allmänna. De påverkar också till exempel vilken typ av program som kan anses vara acceptabelt när man arrangerar fester som ingår i undervisningen.

Grundlagsutskottet anser att när en kyrkolokal eller någon annan religiös lokal används för skolans fester, ska skolan övergripande försäkra sig om att elevernas religions- och samvetsfrihet tryggas på lika villkor. 
 

Ja.

Religiösa rum kan också användas som lärmiljöer i andra sammanhang än undervisning i åskådningsämnen, till exempel undervisning med betoning på kulturarv, konst, arkitektur och historia. All undervisning och övrig verksamhet ska utgå från pedagogiska grunder och vara förenlig med läroplanen.

Nej.

Man behöver inte ordna ersättande program eller verksamhet för enstaka religiösa inslag under en fest.

Gemensamma fester för alla elever och studerande vid skolor och läroanstalter kan inte vara religiösa tillställningar, men de kan innehålla inslag med koppling till religion, till exempel en psalm.

Förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen:

Förskolans och skolans fester är en del av undervisningen och verksamheten, som eleverna ska delta i. Undervisningen ska genomföras i samarbete med hemmen. Skolan ska informera vårdnadshavarna om de evenemang som ordnas i förskolan och skolan och om deras innehåll. 

Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för en elev, om vårdnadshavaren inte vill att eleven ska delta i hela programmet på en fest. När man kommer överens om arrangemangen ska elevens bästa beaktas. Till exempel en lösning där eleven förflyttar sig till en annan lokal för en del av festen ska genomföras på ett finkänsligt sätt och så att det väcker så lite uppmärksamhet som möjligt.

Gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen:

Gymnasiets fester är en del av undervisningen och verksamheten, som de studerande ska delta i. 

Läroanstalten ska informera de studerande och vårdnadshavarna om de evenemang som ordnas vid läroanstalten och om deras innehåll. Vid behov kan man inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen komma överens med den studerande om individuella arrangemang, om den studerande inte vill delta i hela programmet på en fest. Till exempel en lösning där den studerande förflyttar sig till en annan lokal för en del av festen ska genomföras på ett finkänsligt sätt och så att det väcker så lite uppmärksamhet som möjligt. 
 

Ja.

Utbildningsanordnarna kan besluta om religiösa tillställningar och förrättningar, såsom gudstjänster, religiösa morgonsamlingar eller annan verksamhet med religiöst innehåll, ska ordnas i samband med förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen eller yrkesutbildningen. Religiösa tillställningar och förrättningar ska ordnas separat från den övriga verksamheten och det ska vara frivilligt att delta.

Utbildningsanordnaren beslutar om religiösa evenemang eller förrättningar ordnas under den arbetstid som anges i skolans eller läroanstaltens arbetsplan. Religiösa evenemang kan inte ordnas om det till följd av till exempel skolans eller läroanstaltens lokaler eller personalresurser i praktiken inte är möjligt att ordna religiösa evenemang och alternativ verksamhet i enlighet med lagar och Utbildningsstyrelsens anvisningar.

Nej.

Friheten att inte delta i ett religiöst evenemang och en religiös förrättning är oberoende av medlemskap i ett religionssamfund. Således kan inte heller en elev eller studerande som hör till ett religiöst samfund åläggas att delta i religiösa evenemang och förrättningar som ordnas av samfundet i fråga eller av utbildningsanordnaren.

Ja.

Religiösa evenemang och förrättningar innehåller religionsutövning. Till religions- och samvetsfriheten hör enligt 11 § 2 mom. i grundlagen rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund. Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Med stöd av det som nämnts ovan kan en elev eller studerande inte åläggas att delta i gudstjänster, religiösa morgonsamlingar eller andra religiösa evenemang eller förrättningar.

Nej.

Religiösa evenemang ska ordnas separat från den övriga verksamheten. Enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasiets läroplan är undervisningen religiöst och åskådningsmässigt obunden (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014, Grunderna för gymnasiets läroplan 2019).

 Om religionsundervisningen konstateras dock även följande i Utbildningsstyrelsens anvisning:
Kännedom om den religion som respektive lärokurs gäller och om andra religioner och åskådningar utgör en väsentlig del av undervisningen i religion. Till kunskapen om religionen hör även att bekanta sig med formerna och sätten för religionsutövningen. Enligt ett betänkande från riksdagens grundlagsutskott (10/2002 rd) ingår det i undervisningen i religion att göra eleverna bekanta med böner, psalmer och religiösa förrättningar. Till exempel ett studiebesök som görs i samband med undervisningen för att de studerande ska få bekanta sig med en kyrka, moské eller motsvarande religiös byggnad eller få följa med en religiös förrättning utan att medverka i den är inte ett religiöst evenemang utan en del av undervisningen. 

All undervisning och övrig verksamhet ska utgå från pedagogiska grunder och läroplanen. Religiösa rum kan också användas som lärmiljöer i andra sammanhang än religionsundervisning, till exempel undervisning med betoning på kulturarv, konst, arkitektur och historia.

Ja.

Enligt riksdagens grundlagsutskott ska man i mån av möjlighet ordna alternativ och meningsfull verksamhet för religiösa evenemang och förrättningar (Grundlagsutskottet 2/2014 rd). Enligt Utbildningsstyrelsen bör utgångspunkten alltid vara att erbjuda alternativ verksamhet. 

Den alternativa verksamheten ska med undantag för det religiösa innehållet till sin natur och sina mål vara så lik det religiösa evenemanget som möjligt. Ett alternativt evenemang behöver inte nödvändigtvis ordnas samtidigt som det religiösa evenemanget, men arrangemangen ska vara jämlika för de studerande.