Vanliga frågor

Grundskolans elevkårs och gymnasiets elevkårs ställning baserar sig på lagen om grundläggande utbildning och gymnasielagen. Elevkårerna anses ha en offentligrättslig ställning.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppfattning ska på elevkårernas rätt att ingå avtal och andra förbindelser tillämpas bestämmelserna om oregistrerade föreningar i föreningslagen. En oregistrerad förening kan inte ingå rättshandlingar i sitt eget namn, utan i de fysiska personernas namn, dvs. de fysiska personerna bör handla på föreningens vägnar på eget ansvar och egen risk.

Elevkårens rättsliga ställning är dock juridiskt delvis en tolkningsfråga.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elevkarens-juridiska-stallning

Lagstiftning som tillämpas

Lagen om grundläggande utbildning 47 a § 2 mom.

Gymnasielagen 33 § 2 mom.

Ämnesord

elevkår, talan

Ovillkorliga behörighetsvillkor för rektor är

• högre högskoleexamen
• behörighet som lärare för utbildningsformen i fråga
• tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter
• utmärkt förmåga att använda läroanstaltens undervisningsspråk i tal och skrift
• Examen i undervisningsförvaltning enligt av Utbildningsstyrelsen godkända grunder, slutförda studier i undervisningsförvaltning omfattande minst 25 studiepoäng eller minst 15 studieveckor som ordnas vid ett universitet eller på annat sätt inhämtad kännedom om undervisningsförvaltning.
• Dessutom iakttas vid jämförelsen av formellt behöriga sökande innehållet i 125 § i grundlagen, dvs. vid jämförelsen beaktas skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd.

Med utbildningsformer avses förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning. En ämneslärare kan i fråga om behörighetsvillkoren utnämnas till rektor för årskurs 1–6 eller en klasslärare till rektor för årskurs 7–9, eftersom den grundläggande utbildningen behandlas som en helhet. I skolor med flera utbildningsformer räcker det med att rektorn är behörig i en av dessa utbildningsformer. En klasslärare kan till exempel utnämnas till rektor även för en skola som omfattar årskurs 7–9 och gymnasium.

Varje administrativ skola behöver inte ha en egen rektor, utan en person kan vara rektor för flera skolor. Att en person utnämns till rektor för flera skolor förutsätter att rektorn faktiskt kan svara för ledningen av samtliga skolor. Om rektorn ansvarar för verksamheten vid en eller flera läroanstalter där man ordnar utbildning som hör till olika utbildningsformer, är det i fråga om lärarbehörigheten tillräckligt att rektorn har behörighet som lärare i någon av utbildningsformerna.

Rektorn ska ha en utsedd ersättare, men det behöver inte finnas en ersättare som är närvarande i alla de skolor som rektorn leder. En ersättare för en rektor är en möjlig lösning. Om flera skolor har en gemensam rektor kan det vara ändamålsenligt att utbildningsanordnaren utser en egen biträdande rektor för varje skola.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/rektors-behorighet-0

Det är karakteristiskt att den information som ska skrivas in och skickas vidare i samband med elev- och studerandevård innehåller uppgifter som är sekretessbelagda enligt offentlighetslagen samt personuppgifter enligt dataskydds förordning, vilka enligt dessa lagar ska behandlas med iakttagande av aktsamhet och dataskyddsprinciper. Datasäkerheten för det datasystem som används för registrering och utbyte av denna information ska vara på sådan nivå att sekretessbelagda uppgifter kan skickas utan att datasäkerheten äventyras.

Utbildningsstyrelsen eller andra statliga myndigheter godkänner eller certifierar inte datasystemen och Utbildningsstyrelsen kan därför inte ta ställning till datasäkerheten för enskilda datasystem, t.ex. det allmänt använda Wilma, utan detta är undervisnings- eller utbildningsanordnarens uppgift.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/elektroniska-system-inom-elev-och-studerandevarden-0

Kommunen ansvarar som utbildningsanordnare för anordnandet av elevvårdstjänster för eleverna i sina skolor. Med stöd av hälso- och sjukvårdslagen är kommunen skyldig att ordna skolhälsovårdstjänster för elever och studerande i alla skolor inom kommunens område oberoende av vem som anordnar undervisningen eller utbildningen. För ordnandet av psykolog- och kuratorstjänster svarar kommunen, ifall inte en privat instans eller staten som undervisnings- eller utbildningsanordnare beslutar ordna dessa tjänster delvis eller helt som sin egen verksamhet och på egen bekostnad.

Undervisnings- eller utbildningsanordnaren svarar enligt lagen om elev- och studerandevård för att eleverna, de studerande och deras eventuella vårdnadshavare får information om sådan elevhälsa som eleverna och de studerande har tillgång till. Läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan ska handleda eleverna och de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/skyldigheten-att-ordna-elevvardstjanster-0

Uppdaterad 6.4.2022

Institutet för hälsa och välfärd har publicerat anvisningar som gäller ventilationen. Anvisningen riktar sig till den tekniska personalen som ansvarar för underhållet av lokalerna. Frågor som berör ventilation ska tas i beaktande i lokalerna som används inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, högskoleutbildning, fritt bildningsarbete och grundläggande konstundervisning samt övrig utbildning.

I småbarnspedagogikens och läroanstalternas lokaler bör ventilationssystemet vara påkopplat två timmar före och efter att lokalerna har använts. Man bör även ta hänsyn till städningen och om lokalerna eventuellt används kvällstid.

Om ventilationssystemet inte går att reglera så att det är tillräckligt effektivt, kan det komma på fråga att vädra genom att öppna fönstren (gärna korsdrag), till exempel efter varje lektion (minst 15 minuter) och så ofta som möjligt under lektionerna om vädret tillåter.

Justitiekanslern har 3.2.2022 i sitt avgörande om iakttagandet och uppföljningen av anvisningarna om hälsosäkerhet med tanke på barnets rättigheter (OKV 2733/70/2021) ansett att utbildningsanordnarna för att undvika smittrisken bör samarbeta brett med experter inom olika områden i synnerhet när det gäller ventilation och inomhusluftens kvalitet, men också när det gäller arrangemang som hänför sig till lokalernas rymlighet och transporter. I arrangemang som gäller ventilation och inomhusluftens kvalitet bör man i praktiken samarbeta med tekniska experter och i fråga om skoltransporter bör man samarbeta med transportanordnarna. I fråga om arrangemang som gäller rymlighet ska man därtill samarbeta med alla aktörer som använder lokalerna.

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-sorja-ventilationen-i-…

Texten har uppdaterats 6.4.2022 med ett nytt stycke i slutet om Justitiekanslerns avgörande.

Granskad 28.3.2022

Utbildningsanordnarna beslutar om arbetstider och lov, till exempel om längden på jul- och sportlovet. Enligt lagen om grundläggande utbildning ska läsåret inom den grundläggande utbildningen ha 190 arbetsdagar. Om lovet förlängs så att det avviker från det planerade förutsätts alltså att terminen kompletteras med motsvarande antal arbetsdagar. I den grundläggande utbildningen avslutas läsårets skolarbete i enlighet med förordningen om grundläggande utbildning den sista vardagen i vecka 22. Om arbetstider och lov i gymnasierna, yrkesutbildningen, det fria bildningsarbetet och den grundläggande konstundervisningen föreskrivs inte närmare i lag. 

Ändringar som gäller arbetstiderna ska antecknas i skolornas och läroanstalternas läsårsplaner eller motsvarande planer och man ska informera eleverna och de studerande samt vårdnadshavarna om ändringarna. Personalen ska också höras då ändringar planeras.

Uppdaterad 9.2.2021 att motsvara också andra lov än jullov

Direkt länk till detta svar:  https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/kan-skolornas-och-laroanstalternas…

Texten granskad 28.3.2022

Skolorna och läroanstalterna ska förbereda sig för eventuella allvarligare situationer, då till exempel många från personalen är borta från arbetet. För att det ska vara möjligt att fortsätta undervisningen även i sådana situationer är det viktigt att utbildningsanordnaren på förhand planerar till exempel samarbetet mellan olika skolor och vid behov även med andra utbildningsanordnare. I gymnasieutbildningen är det också möjligt att de studerande arbetar självständigt.

Att avbryta skolarbetet är det allra sista alternativet i den grundläggande utbildningen i en situation där det av tvingande skäl inte är möjligt att fortsätta skolarbetet ens som distansundervisning, och då det inte heller är möjligt att ordna undervisningen i samarbete med en annan skola eller med andra utbildningsanordnare. Man kan alltså av särskilt tvingande skäl vara tvungen att avbryta skolarbetet. Man ska återgå till normalt skolarbete så fort det är möjligt.

Enligt förordningen om grundläggande utbildning avslutas läsårets skolarbete den sista vardagen vecka 22. Om det förekommer avbrott i anordnandet av den grundläggande utbildningen kan arbetstiden förlängas med högst sex arbetsdagar efter vecka 22, om det inte annars är möjligt att uppnå målen som fastställts i läroplanen. Beslut om att avbryta undervisningen och om att ersätta förlorade arbetsdagar fattas av utbildningsanordnaren. (Lagen om grundläggande utbildning 23 § 3 mom.)

Att tillfälligt avbryta gymnasieundervisningen är det sista alternativet, om det inte är möjligt att fortsätta undervisningen ens som distansundervisning och inte heller i samarbete med andra gymnasier eller andra utbildningsanordnare. Undervisningen ska fortsätta så fort det är möjligt. Ändringar i arbetstiderna ska skrivas in i gymnasiets läsårsplan. (Gymnasielagen 13 § 4 mom.

Direkt länk till detta svar: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/i-vilka-situationer-ar-det-mojligt…

Granskad 28.3.2022

Beslut om karantän och isolering är myndighetsbeslut som fattas av en smittskyddsansvarig läkare. Under karantän och isolering har en elev i den grundläggande utbildningen rätt till 

• undervisning
• avgiftsfria digitala verktyg, material och förbindelser
• stöd för lärandet
• elevvårdstjänster
• måltider eller kassar med matprodukter som utbildningsanordnaren erbjuder. 

En elev som är försatt i karantän eller isolering kan beroende på sin hälsa delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser samtidigt som den övriga undervisningsgruppen studerar på distans. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan beslutet om distansundervisning fattas innan man har fått ett officiellt beslut om karantän eller isolering.

Även i gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen ska den studerandes rätt till undervisning tryggas i så hög grad som möjligt.

Skolan eller läroanstalten beslutar på vilka sätt elevernas eller de studerandes arbete hemma handleds och stöds under den lovliga frånvaron. Lärarna kan inom ramen för sina befogenheter vidta olika pedagogiskt ändamålsenliga lösningar, till exempel ge eleverna eller de studerande uppgifter som de kan göra hemma. Någon annan elev eller studerande kan också ge de överenskomna uppgifterna åt eleven eller den studerande som är hemma, men det är skolan eller läroanstalten som ansvarar för att alla får uppgifterna och handledning i anslutning till dem. 

En del kommuner har meddelat att man inte längre utför officiella coronavirustester och inte fattar officiella beslut om karantän. Utbildningsstyrelsen rekommenderar att utbildningsanordnarna förhåller sig positivt till att ordna distansundervisning för en elev som har smittats av coronaviruset och därför är frånvarande, ifall elevens hälsa tillåter att hen studerar. Eleven kan delta i undervisningen till exempel via digitala förbindelser medan den övriga gruppen studerar i närundervisning. Ett beslut i enlighet med 18 § i lagen om grundläggande utbildning ska i sådana fall grunda sig på någon annan tillräcklig utredning av elevens hälsa. Enligt Utbildningsstyrelsens synpunkt kan undervisningen för en elev som har exponerats för coronaviruset även ordnas som distansundervisning med stöd av 18 § i lagen om grundläggande utbildning. På det här sättet kan man trygga elevens rätt till undervisning och likabehandlingen av eleverna i hela landet under den svåra coronasituationen.

I förskoleundervisningen kan man istället för att bevilja tillfällig befrielse (frånvaro) fatta ett beslut om särskilda undervisningsarrangemang för barnet, om det är motiverat av orsaker som har samband med barnets hälsa. Barnen kan under den tid de är frånvarande stödjas med undervisning som ordnas med digitala förbindelser, på det sätt som man beslutar lokalt.

Nästsista stycket har kompletterats 18.1.2022 med information om att en elev kan delta i undervisningen med digitala förbindelser medan den övriga gruppen är i närundervisning.

Texten har uppdaterats genomgående 14.1.2022 och även utvidgats så att svaret utöver grundläggande utbildning även gäller förskoleundervisning och utbildning på andra stadiet.

Texten har uppdaterats 15.10.2021 så att det sista stycket motsvarar  THL:s senaste anvisningar.

Direkt länk till svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/har-en-elev-ratt-till-grundlaggand…

Texten har uppdaterats 22.12.2021

Enligt Social- och hälsovårdsministeriets meddelande från 22.12.2021 erbjuds coronavaccin åt alla 5 år fyllda och äldre.

Det är frivilligt och kostnadsfritt att ta vaccinet. De kommunala hälsomyndigheterna ansvarar för att arrangera och informera om vaccineringen. Det är också kommunen som bestämmer om skolhälsovårdens deltagande i vaccineringen. Det är bra att på en allmän nivå tala om vaccinationerna i undervisningen i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet bland dem som hör till målgruppen för vaccinet. Målet är att eleverna och de studerande ska få information om vacciner och deras betydelse för människans hälsa.   

Hur ska man behandla coronavaccinationerna i undervisningen? 

Coronavaccinationerna ska behandlas i undervisningen på samma sätt som andra vaccineringar i enlighet med läroplans- och examensgrunderna. Det är viktigt att utbildningsanordnarna ser till att ämnet behandlas med alla elever och studerande och med hänsyn till deras ålder. Det är skäl för utbildningsanordnaren att se till att även elever och studerande som har ett annat språk som modersmål får tillräckligt med information om coronavaccinet som en del av undervisningen.  

I skolan och läroanstalterna bör man planera hur undervisningen som berör coronavaccineringen ska förverkligas i olika läroämnen eller i samarbete mellan olika läroämnen. Det är till exempel möjligt att läroämnet hälsokunskap inte undervisas under den pågående perioden, och då behöver ämnet behandlas i samband med undervisningen i andra läroämnen. Det är också bra att tala mer fritt om vaccinationerna, till exempel i samband med grupphandledarens eller klassföreståndarens lektioner. När man behandlar ämnet kan man samarbeta med elev- och studerandevårdens tjänster och använda av materialen som Institutet för hälsa och välfärd har publicerat om coronaviruset samt om coronavaccinationer och -vaccin på sin webbplats. Innehållet som undervisas ska basera sig på vetenskapliga fakta.

Information om en enskild individs vaccination är sekretessbelagd information. Bestämmelserna om sekretess ska beaktas också i planeringen och genomförandet av vaccinationerna, så att ingen annan får information att en person har tagit eller låter bli att ta vaccinet, om inte barnet eller den unga själv berättar detta. Hälsovården ansvarar för att hantera hälsorelaterad information. Enskilda individers vaccinationer behandlas inte undervisningen och undervisningsväsendet för inga register över vaccinerade.

En elev och studerande har rätt till undervisning och studier i enlighet med läroplanen. Huruvida en elev eller studerande tar eller låter bli att ta vaccin får inte sätta eleverna och de studerande i en ojämlik ställning. Att ta vaccinet får inte vara en förutsättning för att delta i skolans eller läroanstaltens averksamhet.

I den grundläggande utbildningen hör vaccinering som tema till exempel till läroämnet hälsokunskap. I omgivningslära i nybörjarundervisningen behandlar man frågor som berör hälsa och välbefinnande och man bekantar sig med vardagliga hälsovanor. I årskurserna 1–2 bekantar sig eleverna närmare med vardagliga hälsovanor och övar på därtill hörande färdigheter. I omgivningsläran i årskurserna 3–6 bekantar man sig bland annat med hur man förebygger sjukdomar. I undervisningen i hälsokunskap i årskurserna 7–6 behandlar man aktuella hälsorelaterade företeelser, granskar tillförlitligheten i information som berör hälsa samt lyfter fram centrala metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar.

I undervisningen i hälsokunskap i gymnasiet ska man behandla vaccinationer som en del av hälsa, trygghet och säkerhet samt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar (inkl. smittsamma sjukdomar och epidemiologisk transition). Ämnet ska behandlas såväl ur individens perspektiv som ur ett samhälleligt och globalt perspektiv. Läroämnets uppgift är att utveckla den studerandes färdigheter att göra val som berör hälsa och att analysera faktorer som inverkar på dem samt att utvärdera följerna av ens val. Undervisningen ska också utveckla den studerandes förmåga att mångsidigt granska etiska frågor som berör hälsa och sjukdomar.

En anordnare av yrkesutbildning bör informera om vaccinationerna på allmän nivå och vid behov reservera möjlighet för de studerande att diskutera frågor som berör ämnet. Inom yrkesutbildningen kan frågor som berör vaccinationer även behandlas i samband med gemensamma examensdelar och lämpliga branschspecifika examensdelar.

När kan en ung person själv bestämma om coronavaccineringen?

En minderårig kan själv besluta om sin vård, och även om att ta coronavaccin, om det är möjligt med beaktande av hens utveckling (patientlagen, 7 §). Om en ung person inte själv kan eller vill besluta om vaccinationen, ska man fråga om vårdnadshavarens samtycke för att ta vaccinet. Om den unga har flera vårdnadshavare, behövs samtycket av alla vårdnadshavare. En minderårigs förmåga att fatta beslut ska utredas av en yrkesverksam inom hälsovården.

I patientlagen föreskrivs ingen egentlig åldersgräns för en minderårigs självbestämmanderätt. Det avgörande är om den unga själv förstår vilken betydelse och inverkan vården, eller att avstå från den, har gällande hälsan.  

För att ett barn eller en ung person ska kunna ge sitt välgrundade samtycke till att ta vaccin, behöver hen få tillräcklig och lättförståelig information om bland annat coronavirussmitta, coronavaccination och eventuella biverkningar av coronavaccinet. Den som ger vaccinet utvärderar behovet av information och diskussion kring vaccinet utifrån barnets eller den ungas individuella behov. Den som ger vaccinet har i uppgift att bedöma om barnet eller den unga kan fatta ett självständigt beslut i frågan. Det ska vara frivilligt för barnet eller den unga att ge sitt samtycke och hen ska ha sådan förmåga att ge sitt samtycke som beskrivs ovan. 

Texten har uppdaterats 22.12.2021 i enlighet med STM:s meddelande om att vaccin erbjuds alla 5 år fyllda och äldre.

13.8.2021 Texten har uppdaterats med preciseringar som gäller att vaccineringen är sekretessbelagd information samt vårdnadshavarnas samtycke.

10.8.2021 Texten har uppdaterats med den nya åldersgränsen 12 år samt därtill hörande preciseringar. Därtill finns ny information om sekretessbelagd hälsorelaterad information.

Direkt länk till det här svaret: https://www.oph.fi/sv/vanliga-fragor/hur-ska-man-behandla-coronavaccine…

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska eleverna och studerande uppträda korrekt. I skyldigheten att uppträda korrekt ingår också korrekt klädsel.

På vissa lektioner, såsom gymnastik, tekniskt arbete och huslig ekonomi, kan det ställas krav och begränsningar på elevernas klädsel på grund av hygien, säkerhet eller andra motsvarande orsaker. Med hänsyn till elevernas grundläggande rättigheter, såsom rätt till personlig frihet och yttrandefrihet, kan det inte ställas andra förpliktande begränsningar när det gäller klädsel och utseende. Av denna orsak kan elever inte heller förpliktigas att använda skoluniform.

Biträdande justitiekanslern har i ett fall konstaterat att ett allmänt förbud i ordningsreglerna mot att använda kläder som kränker andra strider mot lagen. För att en sådan bestämmelse ska kunna anses lagenlig borde den vara mera detaljerad. Enligt biträdande justitiekanslern skulle det dock vara godtagbart att i ordningsreglerna förbjuda kläder som innebär hets mot folkgrupp.

Riksdagens justitieombudsman har konstaterat att ett kategoriskt förbud mot piercingsmycken i en yrkesläroanstalt är olagligt, men mera begränsade förbud är tillåtna av säkerhets- och hygienskäl. Förbudet kränkte de studerandes grundläggande rättigheter till likabehandling, personliga frihet och integritet samt skydd för privatlivet.