Yrkeshögskola eller universitet? En genomgång av den gemensamma ansökan till högskolorna åren 2015–2019

Blogg
Ansökan till högskolor har ordnats som en gemensam ansökan till yrkeshögskolor och universitet sedan hösten 2014. Den gemensamma ansökan ordnas två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. I den gemensamma ansökan på våren är det vanligtvis ungefär 150 000 sökande. Det finns en studieplats åt endast en tredjedel av dem. Omkring 100 000 sökande blir alltså utan studieplats varje vår.

Karoliina Silokangas, Merja Väistö och Mikko Eronen

Kuvassa Silokangas, Eronen ja Väistö.

Den första gemensamma ansökan till högskolorna våren 2015 lockade ett rekordantal sökande, dryga 154 000. Därefter minskade det sammanlagda antalet sökande en aning och har sedan dess legat på ungefär 150 000. År 2016 tog man ut en avgift för handläggningen av ansökningarna vilket kan vara en orsak till minskningen i antalet sökande. Likaså kan läsårsavgifterna som togs i bruk 2017 för sökande utanför EU- och EES-området ha bidragit till minskningen.

I den gemensamma ansökan våren 2019 deltog ungefär 151 700 sökande. Under de senaste fem åren har det också skett förändringar i den gemensamma ansökan och i antagningsgrunderna som för sin del kan ha inverkat på de sökandes förfaranden.

Intresset för universitetsstudier ökar

Antalet sökande till yrkeshögskolorna har sjunkit med nästan nio procentenheter under den gemensamma ansökan 2015–2019. Till universiteten har mängden sökande i sin tur ökat med fem procentenheter under samma tidsperiod.

Det är svårt att hitta någon entydig orsak till förändringen. En förklarande faktor kan vara att en del av yrkeshögskolorna i allt högre grad utanför den gemensamma ansökan ordnar en separat ansökan till utbildning som ordnas på ett främmande språk. En annan förklaring kan vara att antalet utländska sökande har minskat, i synnerhet till yrkeshögskolorna. Högskolorna har sedan 2016 varit förpliktade att reservera en kvot för förstagångssökande vilket också kan ha inverkat på mängden sökande.

Närapå hälften söker till endast en eller två utbildningar

Endast en bråkdel av de sökande fyller i samtliga sex studieplatser på ansökningsblanketten och ungefär bara 20 000 söker till både yrkeshögskola och universitet. I genomsnitt söker man till tre olika utbildningar och mer än en fjärdedel söker endast en studieplats. Det här kan till exempel bero på att i synnerhet universitetens urvalsprov har ansetts vara så krävande att den sökande inte hinner förbereda sig inför fler än ett prov. I och med att samarbetet kring urvalsproven ökar och den betygsbaserade antagningen tas i bruk i större utsträckning kan situationen förändras, och verkar redan delvis ha gjort det.

Det ökade samarbetet kring urvalsproven innebär att den studerande kan söka till flera utbildningar med samma urvalsprov. Det här förfaringssättet tillämpas till exempel inom medicin, juridik, pedagogik och diplomingenjörsutbildning. I yrkeshögskolorna har man redan i flera år samarbetat kring urvalsproven inom olika utbildningsområden.

Antalet studerande som söker till fler än tre utbildningar har ändå ökat under de senaste åren. År 2018 var det flera studerande än tidigare som sökte fem studieplatser, vilket har varit rätt så ovanligt under de tidigare åren. Förändringen år 2018 kan till exempel förklaras med att den medicinska utbildningen tog i bruk en gemensam antagning, som innebär att det nu är möjligt att söka till alla fem finskspråkiga medicinska utbildningar med ett enda urvalsprov.

Den betygsbaserade antagningen kan också till en del klargöra varför de studerande söker till allt flera utbildningar på en gång. År 2020 blir den betygsbaserade antagningen den primära antagningsvägen inom så gott som alla områden. Därtill kommer den nuvarande gemensamma ansökan att delas in i två separata ansökningsförfaranden. Det ska bli spännande att se hur förändringarna inverkar på hur de studerande söker studieplatser.


Skribenter

Karoliina Silokangas
Karoliina Silokangas
Praktikant
Merja Väistö
Merja Väistö
Specialsakkunnig
Mikko Eronen
Mikko Eronen
Specialsakkunnig