När ansökan görs upp väljer man först det temaområde för vilket en projektplan presenteras. Därefter väljer man den huvudsakliga målgruppen och eventuella övriga målgrupper. För att säkerställa effekterna av utbildningen önskar Utbildningsstyrelsen utbildning som överskrider utbildningsgränserna, som är tväradministrativ och som inkluderar olika intressegrupper. Beroende på temat kan utbildningarna också stärka de digitala färdigheterna.
Personalutbildningen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken åren 2020–2023 har följande huvudteman:
- stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten
- stärka det kontinuerliga lärandet och identifieringen och erkännandet av kunnande
- främja jämlikhet och likabehandling och öka jämlikheten med anknytning till digitaliseringen
- främja delaktigheten, välbefinnandet och tryggheten samt förebygga mobbning, ensamhet och våld inom den lärande gemenskapen
- förnya stödet för lärande och den individuella lärstigen
- utveckla elev- och studiehandledningen
- stärka bedömningskompetensen och kvalitetsledningen inom utbildningen
- stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande
- stärka den språkliga och kulturella kompetensen
- stärka en hållbar livsstil
- stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen.
Stödja verkställandet av den utvidgade läroplikten
Frågor och lösningar som berör verkställandet av den utvidgade läroplikten förutsätter att nya verksamhetsmodeller utvecklas och tillämpas. Ett fungerande samarbete med utbildningen på andra stadiet och utbildningens tillgänglighet utmanar undervisningspersonalen och förutsätter att man strävar efter smidiga verksamhetsformer.
Nya behov av kunnande är kopplade till implementeringen av grunderna för läroplanen för utbildning som handleder för examensutbildning och andra utbildningsformer i övergångsskedet samt grunderna för folkhögskolornas utbildning inom det fria bildningsarbetet som riktar sig till läropliktiga. Behoven av kunnande kan hänföra sig till bland annat pedagogik och det yrkesövergripande stödet för de studerandes välbefinnande.
För att verkställa avgiftsfriheten inom utbildningen förutsätts att undervisningspersonalen tar fram enhetliga lösningar. Nytt kunnande krävs också för förfaringssätt som gäller att skaffa, förvara och dela läromedel samt upphovsrättsliga frågor som berör läromedel.
Stärka det kontinuerliga lärandet och identifieringen och erkännandet av kunnande
Det kontinuerliga lärandet omfattar formellt lärande enligt ett utbildningssystem samt lärande som sker utanför utbildningssystemet och som är helt oberoende av det. För att kunna skapa förutsättningar för kontinuerligt lärande behöver utbildningssystemet ge alla en hållbar grund för att verka i arbetslivet och för senare utveckling av kunnandet. Kontinuerligt lärande under arbetskarriären grundar sig på högklassig småbarnspedagogik, grundläggande utbildning och examensutbildning på andra stadiet.
I identifieringen och erkännandet av kunnande ska tidigare förvärvat kunnande identifieras, bedömas, dokumenteras och erkännas som en del av studierna. Det här kräver mångsidig och kontinuerlig utveckling av undervisningspersonalens kunnande. Den studerande har kunnat förvärva sitt kunnande i samband med formell utbildning men även i informella miljöer såsom arbetslivet, inom familjekretsen, i samband med hobbyer eller via olika informationskanaler.
Främja jämlikhet och likabehandling och öka jämlikheten med anknytning till digitaliseringen
Den finländska utbildningen bygger på jämlikhet och lika möjligheter. Målet för personalutbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken är att främja dessa grundläggande värderingar i ett samhälle som förändras i allt snabbare takt. Att stärka personalens yrkeskompetens är ett sätt att jämna ut skillnader i inlärningsresultaten och förhindra utvecklingen mot ojämlikhet.
Informations- och kommunikationsteknologin medför hela tiden nya möjligheter för mångsidigare lärmiljöer och lärande. För att utnyttja dessa möjligheter förutsätts att undervisningspersonalen har tillräcklig pedagogisk och digital kompetens för att tillämpa informations- och kommunikationsteknologin på ett effektivt sätt som främjar lärandet samt för att skapa en mångsidigare bedömningskultur som stöder lärandet. För att inlärningssituationerna ska vara meningsfulla är det viktigt att välja och använda ändamålsenliga digitala resurser. Syftet med utbildningen är att förbättra undervisnings- och handledningspersonalens färdigheter att genomföra undervisning även med digitalt med hjälp av simuleringar, robotik och appar för förstärkt verklighet (AR) och virtuell verklighet (VR), samt att utarbeta öppna digitala läromedel som är tillgängliga och som beaktar behoven hos olika studerande samt deras delaktighet. Med hjälp av utbildningen kan man främja användningen av digitala verktyg i undervisningen och som stöd för lärandet samt presentera vilka möjligheter lärandeanalytiken erbjuder för att differentiera undervisningen och göra den mångsidigare.
Datasäkerhet samt ansvarsfullt och tryggt agerande på nätet är allt viktigare förutsättningar för användningen av informations- och kommunikationsteknologi. Utbildningens teman kan även vara kopplade till beskrivningarna av digitala färdigheter och programmeringskunnande som ingår i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet.
Främja delaktigheten, välbefinnandet och tryggheten samt förebygga mobbning, ensamhet och våld inom den lärande gemenskapen
Syftet med personalutbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och med vilka man kan främja barns, ungas och vuxnas välbefinnande, delaktighet och trygghet. Målet är att stärka kompetensen och färdigheterna hos personalen inom småbarnspedagogik och utbildning när det gäller att främja elevernas och de studerandes psykiska välbefinnande och demokratiska delaktighet som grundar sig på de mänskliga rättigheterna samt personalens kompetens och färdigheter att utveckla en gemenskapsfrämjande verksamhetskultur inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna genom sina egna läroämnen, mångsidig kompetens och yrkesövergripande samarbete. Målsättningen är att utveckla verksamhetskulturen så att varje barn, ungdom och vuxen (inkl. de yrkesutbildade inom uppväxt- och undervisningsgemenskaperna) ska uppleva att hen blir sedd samt att hen är en begåvad och betydelsefull person i den egna gemenskapen.
Den fysiska, psykiska och pedagogiska tryggheten och säkerheten i uppväxt- och lärmiljön är en förutsättning för att främja välbefinnandet och delaktigheten i enlighet med barnets rättigheter och barnstrategin. Barnens, elevernas och de studerandes emotionella och sociala färdigheter, goda kamratrelationer och känsla av delaktighet ökar välbefinnandet och förebygger problem på såväl individnivå som inom gemenskapen (till exempel mobbning, ensamhet, utanförskap, sexuella trakasserier, hedersrelaterat våld, radikalisering). Genom att beakta jämlikhet och icke-diskriminering ur olika perspektiv samt stärka elevernas och de studerandes egna och gemensamma engagemang skapas en grund för en socialt hållbar utveckling.
Stärka stödet för lärande och den individuella lärstigen
Stödet för utvecklingen och lärandet har en central roll i genomförandet av jämlikheten och likabehandlingen inom utbildningen. Eleverna och de studerande har rätt att få tillräckligt stöd såväl i den småbarnspedagogiska verksamheten som i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen och i studierna på andra stadiet samt i övergångsskedena under lärstigen. Stödet ska vara individuellt och långsiktigt planerat samt flexibelt och av jämn kvalitet och det ska kunna ändras enligt behov. Personalutbildningen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken ska erbjuda deltagarna forskningsbaserad information, metoder och verksamhetsmodeller som stöder elevernas/de studerandes utveckling och lärande samt individuella lärstigar och ledarskap. Då stödet planeras och genomförs ska man även ta i beaktande olika specialgrupper, till exempel elever och studerande med invandrarbakgrund.
Syftet med utbildningen är att säkerställa det tidiga stödet och ett förebyggande förhållningssätt. Målet är att främja ordnandet och genomförandet av stödet för att stärka inklusionen i alla situationer inom småbarnspedagogiken, undervisningen och utbildningen. Inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är att målen att stödja förutsättningarna för att ordna det allmänna, intensifierade och särskilda stödet samt för att genomföra stödet i alla situationer inom småbarnspedagogiken och undervisningen. Inom utbildningen som riktar sig till lärare i gymnasiet är målet att stödja kompetensen som berör specialundervisning och annat stöd för lärandet. specialundervisningen (gymnasieutbildningen). Inom yrkesutbildningen behövs stöd även under perioder för lärande i arbetslivet.
Utbildning kan ordnas för att utveckla undervisnings- och handledningspersonalens kompetens inom specialpedagogik, för att ordna utbildning för speciallärare samt för att utveckla det yrkesövergripande samarbetet.
Utveckla elev- och studiehandledningen
I och med den utvidgade läroplikten får handledningen av elever och studerande en allt starkare betydelse i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och utbildningen i övergångsskedet. Det ökade behovet av handledningen hänför sig till exempel till ansökningsskedet och i situationer då en studerande ämnar avbryta studierna. I utbildningarna ska man iaktta riktlinjerna i Programmet för att utveckla studiehandledningen.
Syftet med personalutbildningen är att stärka elev- och studiehandledarnas och lärarnas förutsättningar samt mångsidiga kunnande att genomföra elev- och studiehandledning och karriärhandledning. Syftet med utbildningarna är att utveckla och stärka genomförandet av en systematisk och forskningsbaserad elev- och studiehandledning som håller hög kvalitet, samt elev- och studiehandledningens verksamhetssätt och kontinuitet från den grundläggande utbildningen till andra stadiet och vidare till fortsatta studier och arbetslivet.
I utbildningarna är det bra att dra nytta av prognostiseringsinformation och stärka kunskapen om arbetslivet samt stärka lärarnas kompetens att stödja elevernas och de studerandes framtidsfärdigheter och kunskapsidentitet. I utbildningarna är målet att stödja verksamhetssätt med vilka man inom elev- och studiehandledningen kan stärka möjligheterna att identifiera och stödja elevens eller den studerandes kunnande och i synnerhet hens styrkor. I utbildningarna ska man närmare behandla de olika verksamhetssätten och metoderna inom elevhandledning och intensifierad personlig elevhandledning. Verksamhetssätten och metoderna ska utvecklas utgående från elevens behov för att säkerställa att varje elev får personlig elevhandledning som anpassats efter hens behov. Man ska särskilt ta hänsyn till elever och studerande med ett främmande språk som modersmål eller som behöver handledning för att stärka motivationen för skolgången eller färdigheterna för fortsatta studier eller elever och studerande som får särskilt stöd.
Den utvidgade läroplikten utmanar även utbildningssystemet att utvecklas och tillämpa nya verksamhetssätt i ett yrkesövergripande samarbete, till exempel i utbildningens övergångsskeden. Syftet med utbildningen är särskilt att främja yrkesövergripande samarbete och nya verksamhetsformer som anknyter till den utvidgade läroplikten, till i fråga om unga som inte tidigare har deltagit i utbildning på andra stadiet.
Stärka bedömningskompetensen och kvalitetsledningen inom utbildningen
De snabba förändringarna i verksamhetsmiljön förutsätter stark yrkeskompetens av personalen. Undervisningens kvalitet kan stärkas genom att öka förmågan hos personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken att utvärdera och systematiskt utveckla sin pedagogiska kompetens samt hela arbetsgemenskapens verksamhetssätt. Samtidigt stöds tillämpningen och utvecklingen av de lokala planerna för småbarnspedagogik och läroplanerna. Inom yrkesutbildningen behövs kompetens som berör kvalitet och bedömning för att genomföra examensgrunderna och de gemensamma examensdelarna samt för att tillämpa planen för bedömningen av kunnande.
Centrala teman för utbildningarna som ska stärka undervisningens kvalitet pedagogisk förnyelse och pedagogiska försök, mångsidigare metoder inom fostran och undervisning, utveckling av metoder som stöder lärandet samt kompetens som berör utvärderingen av utbildningens kvalitet. Utbildningarna bör i synnerhet också riktas till att utveckla undervisningen i svenska/finska som andraspråk. Utbildningstemana kan kopplas till målen för Agenda 2030 som passar ihop med temat och till beskrivningarna av medieläskunnighet i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet eller till verkställandet av Nationella läskunnighetsstrategin. För yrkesutbildningens del ska personalutbildningarna stödja effektmålen som fastställts i Kvalitetsstrategin för yrkesutbildningen.
Utbildningarna som riktar sig till personalen inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning ska stödja genomförandet av småbarnspedagogiken enligt inkluderande principer, utveckla den pedagogiska kompetensen och bedömningskompetensen samt stärka kunnandet om lärområden och lärhelheter. Utbildningarna ska utveckla förskoleundervisningens kvalitet och effekter.
Syftet med utbildningarna som riktar sig till lärarna i den grundläggande utbildningen och gymnasiet är att stärka lärarnas läroämneskompetens, öka lärarnas språkmedvetna ämneskompetens samt fördjupa synen på mångsidig kompetens och den verksamhetskultur som stödjer mångsidig kompetens. Målet är att uppmuntra till samarbete mellan läroämnena, till att förenhetliga undervisningen och till att mångsidigt använda pedagogiska metoder, till exempel genom att erbjuda utbildning som stöder genomförandet av mångvetenskapliga lärområden i den grundläggande utbildningen eller ämnesövergripande studieavsnitt i gymnasiet. Utbildningarna för lärarna i gymnasiet ska stödja ibruktagandet av de lokala läroplanerna. Utbildningarna ska utveckla undervisningens kvalitet och effekter.
Utbildningarna för personalen inom yrkesutbildningen kan till exempel fokusera på ämneskompetens och branschspecifikt substanskunnande, kompetensinriktning, utbildning som ordnas på arbetsplatsen samt handledning och bedömning av den eller på att stärka kompetensen inom de gemensamma examensdelarna.
Utbildningarna för personalen inom den grundläggande konstundervisningen ska stödja lärarnas pedagogiska kompetens och deras läroplanskunnande. Utbildningarna kan till exempel fokusera på att utveckla kompetensen som anknyter till bedömning samt på att utveckla mångsidiga undervisningsmetoder.
Utbildningen som riktar sig till lärarna inom grundläggande utbildning för personer som passerat läropliktsåldern ska stärka kompetensen som hänför sig till läroplanerna, i synnerhet i genomförandet av läskunnighets- och inledningsskedet. Utbildningen ska också främja kunnandet som gäller slutbedömning, kompetensen att i handledningen ta hänsyn till gruppens särdrag och dra nytta av kulturell mångfald i undervisningen samt kännedomen om studievägen för studerande med invandrarbakgrund.
Särskilda tyngdpunkter inom det fria bildningsarbetet är planeringsarbete i anslutning till kompetensbaserade beskrivningar i studierna (inkl. läroplansarbete) och därtill hörande utveckling av bedömningen samt kvalitetssäkringen av nya pedagogiska lösningar inom det fria bildningsarbetet.
Stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande
För att stärka kompetensen som berör bedömningen av eleven och den studerande kan man i utbildningarna behandla ändringar i bedömningen som är centrala för respektive utbildningsform och utvecklingen av en gemensam bedömningskultur i enlighet med riktlinjerna i grunderna. Utbildningarna kan behandla till exempel följande teman som anknyter till bedömning:
- riktlinjerna för bedömningen och de nya kriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen
- bedömning enligt grunderna för gymnasiets läroplan
- bedömningskriterierna inom yrkesutbildningen och ibruktagandet av dem
- slutbedömning inom den grundläggande utbildningen för vuxna enligt de nya bedömningskriterierna
- bedömning enligt grunderna för grundläggande konstundervisning och utveckling av i synnerhet den fördjupade lärokursen i grundläggande konstundervisning
- bedömning inom det fria bildningsarbetets utbildning för läropliktiga samt i anslutning till kompetensbaserad utbildning med fri inriktning
Stärka den språkliga och kulturella kompetensen
Syftet med personalutbildningen för undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken som ska stärka den språkliga och kulturella kompetensen är att erbjuda deltagarna information, metoder och verksamhetsmodeller som baserar sig på forskning och som kan användas för att bemöta och undervisa elever och studerande med olika bakgrund. Målet är att stärka deltagarnas språk- och/eller kulturmedvetna samt åskådningsmässiga kompetens. En förståelse för språklig och kulturell mångfald utvecklar deltagarnas förmåga att fungera smidigt i olika kommunikationssituationer.
Utbildningarna ska stödja deltagarnas kompetens som hänför sig till språklig, kulturell och åskådningsmässig mångfald. Utbildningarna ska även stödja utvecklingen av en språkmedveten verksamhetskultur samt undervisningen och främjandet av integrationen av elever och studerande med invandrarbakgrund. Utbildningarna kan fokusera på kulturell läskunnighet, språkmedveten undervisning och på språklig- och/eller kulturell medvetenhet och flerspråkighet samt på utveckling av undervisningen i svenska/finska och undervisningen i eget modersmål och på förberedande och handledande utbildning. I yrkesutbildningen kan innehållen vara kopplade till synen på språkmedvetenhet som en del av yrkesskickligheten, metoder som kombinerar innehåll och språkinlärning och mångsidiga språkstigar samt till att stödja samarbetsförfaranden och nätbaserad undervisning i språkundervisningen på andra stadiet och till språkmedveten mentorsverksamhet under perioderna för lärande i arbetslivet.
Stärka en hållbar livsstil
Aktuella teman som anknyter till att stärka en hållbar livsstil är klimat- och miljöansvar. Centrala teman i frågan om att lära sig klimatansvar är pedagogiska lösningar, användningen av digitala verktyg, kunskapsbaserad verksamhet, ett pragmatiskt förhållningssätt och ett hållbart ledarskap samt värderingar som förutsätts för en hållbar livsstil. Utbildningens teman kan ta fokus på klimatfrågor, naturens mångfald, cirkulär ekonomi och ny teknologi. Syftet med understöden är att behandla dessa teman i läroämnena, inom yrkesutbildningens olika områden och i det fria bildningsarbetet.
Stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen
Att stärka ledarskapskompetensen och utvecklingen av den lärande gemenskapen gäller ledarskap som berör implementeringen av grunderna för läroplaner, examina och utbildningar, verksamhetsmiljön och förändringar, pedagogiskt ledarskap, främjandet av en utvecklings- och försöksbaserad kultur, ledarskap som berör hållbar utveckling och ledarskap som gäller lärmiljöer och digitala helhetslösningar. Utbildningarna ska också stärka ledarskap som främjar välbefinnandet och stödja arbetshälsan bland ledarna vid läroanstalterna och inom småbarnspedagogiken.
Utbildningarna ska stärka ledarskapets gemenskapsfrämjande roll och främja inkluderande ledarskap. Gemenskapsfrämjande kompetens behövs för att leda och utveckla en gemensam verksamhetskultur. Utbildningarna stöder ledarnas kompetensutveckling och läroanstalternas kontinuerliga utveckling och hur forskning, utvärdering och respons beaktas i utvecklingen.
Utbildningarna kan också fokusera på lärarledarskap och då kan temana som behandlas berör lärarens ansvar för fostran och undervisning, lärarens eget arbete som ledare och utvecklar, lärarens inverkan på arbetsgemenskapens pedagogik och rollen som en ledare i teamet. Ett tema kan också vara delat ledarskap ur lärarens synvinkel.
Utbildningarna ska främja ledarskapet för en proaktiv och lärande verksamhetskultur samt användningen av gemenskapsfrämjande verksamhetssätt. Utbildningen kan också förbereda för ledarskap och den kan till exempel riktas till olika ledarskaps- och utvecklingsteam.
