Gymnasiernas och yrkesläroanstalternas välfärdstjänster har blivit bättre

Hälsovårdarnas arbetsinsats i förhållande till antalet studerande har minskat inom gymnasieutbildningen, men ökat inom den grundläggande yrkesutbildningen. Även om studerandevårdstjänsterna har ökat vid yrkesläroanstalterna erbjuds de fortfarande inte vid alla verksamhetsställen. Tillgången till tjänster i förhållande till antalet studerande är ännu bristfällig på sina håll.

Studerandevårdstjänster

Vid gymnasierna har de studerande bättre tillgång till studerandevårdstjänster än tidigare, men tjänsterna erbjuds fortfarande inte vid alla gymnasier. Av gymnasierna saknar 12 procent psykolog- och läkartjänster, fem procent saknar kuratorstjänster. Alla gymnasier har haft tillgång till hälsovårdartjänster under uppföljningsperioden på åtta år. Läkartjänster är tillgängliga i 88 procent av gymnasierna.

Inom yrkesutbildningen har de studerande tillgång till hälsovårdar- och kuratorstjänster vid 95 procent av verksamhetsställena, medan andelen i fråga om läkartjänster är 81 procent och i fråga om psykologtjänster 74 procent.

Såväl inom gymnasieutbildningen som inom yrkesutbildningen riktas studerandevårdspersonalens arbetsinsats huvudsakligen till individuell studerandevård. Även om lagen om elev- och studerandevård betonar att studerandevården i första hand ska bestå av gemensam studerandevård, används endast 10 procent av hälsovårdarnas och psykologernas arbetstid och 20 procent av kuratorernas arbetstid till det.

Studerandevårdsgrupper

En styrgrupp för studerandevården ska planera och utveckla studerandevården. Styrgruppen kan vara utbildningsanordnarens egen eller gemensam för flera utbildningsanordnare. Av gymnasierna har 67 procent en egen styrgrupp och 20 procent en gemensam styrgrupp.

Även inom yrkesutbildningen anmälde 67 procent av verksamhetsställena att de har en egen styrgrupp. Av verksamhetsställena hade 17 procent en gemensam styrgrupp för flera utbildningsanordnare.

En stor del av läroanstalternas verksamhetsställen (81 %) har också en egen yrkesövergripande studerandevårdsgrupp, vars främsta uppgift är samarbete inom studerandevården.

Vid gymnasierna bildar studiehandledarna, hälsovårdarna, kuratorerna, psykologerna och rektorerna yrkesövergripande studerandevårdsgrupper. Av gymnasierna hade ca 30 procent en representant för de studerande i gruppen och 11 procent hade en föräldrarepresentant.

Vid yrkesläroanstalternas verksamhetsställen deltar ofta också speciallärarna i studerandevårdsgrupperna. Vid vart tredje verksamhetsställe deltar de studerande i grupperna.

Ingripande i problemsituationer

Vid gymnasierna ingriper man utifrån gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden. Ingripandena gäller oftast frånvaro (85 %), mobbning (81 %) och användning av droger och rusmedel (79 % och 75 %). Studerande som riskerar att avbryta studierna stöds med gemensamt överenskomna åtgärder vid 68 procent av gymnasierna, men endast 50 procent av gymnasierna följer upp orsaken till avbrottet.

Inom den grundläggande yrkesutbildningen ingriper man i alkohol- och drogbruk ännu oftare än vid gymnasierna. Av verksamhetsställena har 97 procent regler för ingripande i missbruk och 95 procent regler för hänvisning till vård. Cirka 90 procent av verksamhetsställena har också gemensamt överenskomna skriftliga förfaranden för att förebygga frånvaro och studieavbrott.

De studerandes delaktighet

I skollagstiftningen betonas de studerandes möjligheter att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den. Vid nästan alla gymnasier (93 %) deltar de studerande i arbetet med att utarbeta och uppdatera läroplanen. Vid många gymnasier har de studerandes delaktighet utvecklats i en positiv riktning.

Av läroanstalternas verksamhetsställen har 90 procent tagit med de studerande i utarbetandet av läroplanen, 71 procent i främjandet av nykterhet och 26 procent i granskningarna av sundheten och tryggheten i studiemiljön.

Skolbespisningen

År 2016 följde 83 procent av gymnasierna rekommendationen för skolbespisningen, år 2012 var andelen 74 procent. Inom yrkesutbildningen följde 89 procent av verksamhetsställena rekommendationen.

Utbildningsstyrelsen och Institutet för välfärd och hälsa har sedan 2008 samlat information om främjandet av hälsa och välfärd i gymnasierna och yrkesläroanstalterna. De färska uppgifterna om situationen år 2016 har samlats in från 336 gymnasier och 317 verksamhetsställen inom yrkesutbildningen. Inom den grundläggande yrkesutbildningen samlade man nu för första gången in uppgifter från de enskilda verksamhetsställena.

Ytterligare information:
Undervisningsrådet Kristiina Laitinen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1244
Undervisningsrådet Tuija Laukkanen, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1252
Undervisningsrådet Aira Rajamäki, Utbildningsstyrelsen, tfn 029 533 1181
expert Kirsi Wiss, THL, tfn 029 524 7705