Lyckad skolbespisning lockar alla att äta och lära tillsammans

P

Den uppdaterade rekommendationen för skolbespisningen ger skolorna, måltidstjänsterna, kommunerna och andra utbildningsanordnare anvisningar om hur skolmåltiderna enligt bestämmelserna ska ordnas och utvecklas. Skolmåltiderna är en del av verksamheten enligt läroplanen och en daglig lärmiljö för välbefinnandet.

I rekommendationen ingår praktiska definitioner, anvisningar och exempel på hur skolmåltiderna ordnas och tidsplaneras, på födoämnesval och måltidsmiljö samt på hur deltagandet i skolmåltiderna och kvaliteten på maten och måltidssituationen ska följas upp och bedömas. I rekommendationen finns verksamhetsmodeller för matfostran i skolan och för samarbetet i skolan och med hemmen. Endast mat som äts upp kan främja hälsan. Förutsättningar för lyckade skolmåltiderna är förutom smaklig mat också delaktighet, systematisk handledning och beaktande av utbudet på mat i hela skolmiljön. Lyckade skolmåltider är en gemensam sak.

Målet är tillräckliga, hälsofrämjande måltider i rätt tid

Skolmåltiden är avgiftsfri och ska ge eleverna tillräcklig och fullvärdig kost som till alla delar består av hälsosam näring. Skolmåltiden är en helhetsupplevelse. Skolmåltiden serveras i allmänhet vid lunchtid kl. 11–12. Genom mellanmål ser man till att kosten är tillräcklig också då tiderna mellan måltiderna blir för långa ur elevens synvinkel. De mellanmål som serveras i skolan, också i kiosker och kantiner, ska vara hälsofrämjande. I rekommendationerna om hur ofta ett visst livsmedel ska serveras beaktas både livsmedelssäkerheten och miljöeffekterna av födoämnesvalen. Mer fisk och ljust kött samt vegetariska rätter rekommenderas.

Nya kriterier för skolmatens näringsmässiga kvalitet och för servering av mellanmål

För måltidsplaneringen ges rekommendationer som gäller matsedeln, födoämnen och energinäringsämnen. Skolmaten är näringsmässigt fullvärdig då den följer kriterierna för måltidens olika delar och för den näringsmässiga kvaliteten gällande mättat fett, salt, tillsatt socker och fiber. När det gäller energinäringsämnena är den nya rekommendationen mera flexibel än den föregående.

Skolmåltiderna är ett ämnesövergripande lärområde

Skolbespisningen är en del av den praktiska matfostran i skolan, en del av läroplanen. Den är ett ämnesövergripande lärområde som naturligt ansluter sig till flera olika läroämnen. Genom att göra eleverna mera delaktiga i måltidsarrangemangen får man fler elever att delta i måltiderna och ta ansvar för att skolmåltiderna genomförs som planerat.

De vuxna i skolan föregår med exempel och samarbetar, hemmen är delaktiga och stöder

Lyckade skolmåltider förutsätter att de vuxna i skolan föregår med exempel och att distributionslinjerna ordnas medvetet. Det behövs också modeller för måltider. En positiv atmosfär och möjligheten att äta i lugn och ro är också viktiga. Stöd från hemmen behövs. Det är viktigt att man i hemmen är positivt inställd till skolmaten och sätter värde på den.