Nyheter

Ecoroad-projektet stärkte utbildningen i hållbar utveckling i Hönttämäen koulus vardag

Erfarenheter Erasmus+ Erasmus+ Allmänbildande utbildningen Internationalisering
I Hönttämäen koulu i Uleåborg genomsyrar fostran för hållbar utveckling hela skolans verksamhetskultur. Elevernas föräldrar och närstående deltar aktivt i skolkulturen, och på så sätt etableras ideologin om hållbar utveckling i hela samhället. Kulturen av fostran för hållbar utveckling i Hönttämäen koulu går längre tillbaka, men Ecoroad-projektet (2016–2018), som finansierades av Erasmus+-programmet, fördjupade verksamheten till en naturlig del av skolans vardag.
Elever paddlar på sjön

Hönttämäen koulu bildar tillsammans med naturskolan Timosenkosken luontokoulu en lärmiljö som passar bra för fostran i hållbar utveckling. Skolans Ecoroad-projekt är ett utmärkt exempel på hur man genom ett projekt har utvecklat en permanent verksamhetskultur i skolan. Hönttämäen koulus och den tillhörande naturskolan Timosenkosken luontokoulus dåvarande rektor Seppo Saloranta samordnade det internationella projektet. Skolans samarbetspartner i detta Erasmus+-projekt var Artunsskoli på Island, St George’s School i England och Gemeentelijke Basisschool De Wereldreiziger i Belgien. 

Framgången bygger på hela lärarkårens engagemang

Skolans nuvarande rektor Tero Aho hörde till lärarkåren redan under projektet.  Enligt Aho gick man in i projektet med noggrant uttänkta mål. Skolan ville se hur fostran för hållbar utveckling förverkligas på annat håll. Man hade också en stor vilja att utveckla skolan och ordna fortbildning för lärarna i linje med de befintliga naturrelaterade värderingarna.

Hönttämäen koulu har bara 14 lärare. En av lärarna är lärare i naturskolan Timosenkosken luontokoulu. I den lilla skolan blev projektet ett projekt för hela skolan.

– Alla lärare fick faktiskt besöka partnerskolor i England, Island och Belgien. När alla deltar i utvecklingen av den nya verksamhetskulturen och själva skapar förändringen, blir engagemanget för verksamheten bättre. Personalen är motiverad, berättar Aho.

I Hönttämäen koulu tar man också hand om människan

Hållbar utveckling i snäv mening handlar om att ta hand om naturen och miljön. Enligt en bredare definition lär man sig i fostran för hållbar utveckling också att ta hand om sig själv och andra. Kompisarna, familjen och hela byn är viktiga. Utöver dessa fostrar man på ett naturligt sätt till att också ta hand om livsmiljön. Man började med att lära sig spara vatten och el till vardags. Det senaste temat i skolan har också varit människan och ett friskt liv. När lärarna från Hönttämäki besökte Europa märkte de att gemenskapen bland människor är starkare på andra håll än i Finland. Elevernas föräldrar var väldigt engagerade i skolans vardag. Barnen fick skjuts till skolan. Föräldrarna deltog i ordnandet av kvällsprogram och andra evenemang. Hönttämäen koulu har tagit modell av detta för att öka byskoleandan och föräldrarnas delaktighet. Detta är en del av socialt hållbar utveckling, som nu har blivit en del av skolans vardag.

– När coronaviruset har hindrat oss från att träffas har vi hunnit börja sakna kontakten med föräldrarna, säger Aho.

Under besöken i partnerskolorna noterade man också att barnen var aktivare aktörer i skolan. I skolan i Uleåborg fanns visserligen redan före projektet en elevkår, som alla elever hörde till. I och med projektet har man ändå börjat lyssna mer på barnen. Man har ökat barnens delaktighet i deras egen vardag enligt riktlinjerna för hållbar utveckling. Barnen är genuint delaktiga i skolans och omgivningens verksamhet. Som ett exempel på barnens aktivitet och initiativ nämner rektor Aho påverkande av skolmaten. Barnen gjorde ett framgångsrikt upprop för att få ett vegetariskt lunchalternativ i skolan. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska man lyssna på barn och respektera deras synpunkter. Denna rättighet förverkligas i Hönttämäen koulu.

Ecoroad-projektet avspeglas i pedagogiken

Gemensamt utvecklingsarbete mellan olika länder och kulturer berikar skolornas verksamhet på många sätt i alla partnerländer. När Uleåborgsborna bekantade sig med pedagogik kring hållbar utveckling märkte de att deras egen pedagogik fungerade, men kanske var mer begränsad än de andra ländernas verksamhetsmodeller. Lärarna från Uleåborg tog med sig en uppgift, där man skulle kombinera näbbar från fåglar som äter olika slags föda med rätt fågel. För finländarna räckte det med att uppgiften löstes. I skolorna i partnerskapsländerna utvidgades uppgiften exempelvis till konstämnen. Pedagogiken var mer fenomenbaserad än i Finland. Man fördjupade sig i ämnen under en längre tid och på ett mer mångsidigt sätt. Detta innebar ett uppvaknande för Uleåborgsborna, och undervisningen ordnas numera som bredare lärandehelheter.

Resorna gav mycket vägkost för finländarna. Inom projektet utarbetade man tillsammans en handbok för behoven inom fostran i hållbar utveckling. Skolan följer de värderingar som anges i boken, enligt vilka man försöker fostra barnen till en positiv relation till naturen, goda kunskaper om naturen, en vilja att arbeta för en bättre framtid och ansvarsfullt agerande i livet. Boken används även i partnerskolorna och har delats ut till skolor som är intresserade av fostran för hållbar utveckling. Boken Tiekartta ESD-kouluun kan laddas ner via nätet. 

Hönttämäen koulu tillsammans med Timosenkosken luontokoulu är ett flaggskepp för miljöfostran i hela Uleåborg. Skolan har godkänts för Grön Flagg-programmet och har också ett miljöcertifikat som beviljats av OKKA-stiftelsen. Fostran för hållbar utbildning lovar gott för framtiden.

Ecoroad - Improving education for sustainable development through development of school culture

  • Projekttyp: Erasmus+ yleissivistävälle koulutukselle, strateginen kumppanuushanke
  • Koordinator: Hönttämäen koulu
  • Projekttid: 9/2016–8/2018
  • Partnerländer: Belgia, Islanti ja Iso-Britannia
  • Finansiering: 97 835 €

Författare: Taina Kylmämäki