Nyheter

Främjande av jämlik konstundervisning

Erfarenheter Erasmus+ Erasmus+ Allmänbildande utbildningen
Med hjälp av projektet Inclusive Pedagogy in Arts - Europe utvecklades undervisningen och delaktigheten för elever som behöver särskilt stöd i musik- och konstskolor runtom i Europa. Projektets fina resultat uppstod genom den mångsidiga arbetsgruppen, den gemensamma målbilden och den goda kommunikationen mellan partnerna.
Gruppfoto av Inclusive Pedagogy in Arts -projektdeltagare

Musikundervisningen i Europa har långa traditioner, men trots detta hittar endast en liten del av de elever som behöver särskilt stöd till konsthobbyer.

Vid Kuopio konservatorium har man redan i tjugo års tid försökt få fram verksamhetsmodeller för att främja jämlik musik- och konstfostran. Jämlik konstfostran gör det möjligt att delta i grundläggande konstundervisning oberoende utvecklingsstörning eller av behovet av särskilt stöd.

Som ett resultat av det långsiktiga arbetet inleddes också projektet Inclusive Pedagogy in Arts - Europe, IPA-E.

– Vi ville samla bästa pedagogiska och administrativa praxis från olika europeiska länder och europeiska läroanstalter för att stöda undervisningen av elever som behöver särskilt stöd, berättar en av projektledarna, biträdande rektor Elina Vetoniemi vid konservatoriet i Kuopio. 

– Genom det internationella Erasmus+-projektet öppnades möjligheten att granska och utveckla också den egna läroanstaltens verksamhet.

Vetoniemi skrev projektansökan tillsammans med sin kollega Annukka Knuuttila, lektor vid konservatoriet och ansvarig lärare för specialundervisningen. 

En minnesvärd danslektion i Wien

Målet med projektet var att främja inklusion och jämlik undervisning för alla. Utgångspunkten för inkluderande pedagogik är förståelse för att elevernas individuella behov beaktas och jämlika möjligheter för alla att vara delaktiga. 

– God inkluderande konstpedagogik stöder en helhetsmässig uppväxt och bygger broar mellan olika befolkningsgrupper. Den lär oss alla tolerans och att uppskatta varandra, säger Vetoniemi.

Som projektpartner deltog, förutom konservatoriet i Kuopio, universitet i Österrike, Litauen och Tyskland samt musikläroanstalter i Litauen och Tyskland. Yrkeshögskolan Savonia kom dessutom med från Finland. 

Redan innan det första projektmötet fick konservatoriets representanter berätta om projektets innehåll vid ett seminarium för musikforskning i Wien. 

– Vid seminariet i Wien fanns deltagare från över 20 europeiska länder och intresset för projektet var stort redan från början. Vi fick en bra start, berättar Vetoniemi. 

Under projektets gång besökte arbetsgruppen med varierande sammansättningar varje land och bekantade sig med konstpedagogiken vid partnerläroanstalterna och deras samarbetsläroanstalter. Arbetsgruppen på sammanlagt 14 personer bestod av lärare och förvaltningspersonal från partnerläroanstalterna. Från de andra läroanstalterna deltog en eller två deltagare och från Kuopio konservatorium fyra personer. Med vid besöken var förutom teamet från Kuopio konservatorium, som alltid deltog, fyra andra personer från arbetsgruppen.

Fokus låg på musikundervisning, men arbetsgruppen bekantade sig också med undervisning i dans och bildkonst.

– En av de mest oförglömliga upplevelserna var att få bekanta sig med dansskolan Ich bin O.K i Wien, som har profilerat sig i undervisning av barn och unga med utvecklingsstörning. Eleverna, som studerade till dansproffs, höll en danslektion för oss. De var otroligt skickliga och det var en upplevelse att dansa tillsammans med dem, berättar Elina Vetoniemi.

Också slutseminariet var lyckat. Seminariet, som ordnades i Kuopio, hade deltagare från 12 olika länder och bland annat ordförande för unionen för musikskolor i Europa, European Music School Union, deltog också. Arbetsgruppen presenterade också projektets resultat vid ett internationellt seminarium för musikläroanstalter som ordnades i Bulgarien i maj 2019. 

– Det var verkligen fint och överraskande att vi med ett så litet projekt lyckades bilda ett omfattande nätverk av europeiska kolleger, säger Elina Vetoniemi.

Universitetet ändrade sin läroplan

Projektets resultat varierade något i olika partnerländer. Projektet ledde till god praxis bland annat för individuell undervisning och gruppundervisning samt för att utveckla lärarutbildningen. 

– Inklusionen befann sig tydligt i olika faser i läroanstalterna i de olika länderna. Kuopio konservatorium hade tidigare helt klart fokuserat mer på undervisning av utvecklingsstörda, men i och med projektet lyftes invandrare fram som en ny grupp, säger Vetoniemi. 

– Jag tror att varje land kan lära sig något av de andra. Olika länder har olika utbildningssystem och pedagogiken har olika särdrag, men vi lyckades plocka fram varandras styrkor och med hjälp av varandra fundera på den egna verksamheten.

Projektets aktörer publicerade internationella artiklar om resultaten. Ett universitet i Litauen utvecklade innehållet i sin lärarutbildning utifrån dem och ändrade sin läroplan. Enligt Vetoniemi var detta resultat särskilt viktigt.

Projektets fina resultat var en följd av den mångsidiga arbetsgruppen, den gemensamma målbilden och den goda kommunikationen mellan parterna, anser Elina Vetoniemi. 

– Det var viktigt att man i projektet samarbetade mellan olika utbildningsområden: både forskning, utbildning och praktisk erfarenhet från arbetslivet deltog. Det var också lätt att samarbeta, eftersom vi alla ville främja inklusion och delaktighet i våra egna nätverk. 

Bra nätverk i Europa

Elina Vetoniemi anser att det lönar sig att bilda nätverk med potentiella projektpartner redan i god tid innan projekten inleds.

– Det går ofta smidigare att inleda samarbetet om man redan tidigare träffats i internationella sammanhang eller är bekant med projektpartnern på förhand. Det lönar sig också under projektets gång att frimodigt dela ut information om det egna projektet, till exempel på seminarier och på webbplatser.

Vetoniemi anser att det täta europeiska samarbetsnätverket har varit till nytta även efter projektet.

– Det viktigaste har varit att vi nu har bra kanaler till Europa och som vänner många experter inom konstundervisning.

Projektet lyfte också fram möjligheterna med inkluderande konstpedagogik, bland annat för att stärka barns och ungas identitet, förebygga marginalisering och möjliggöra integration i samhället. 

Vid Kuopio konservatorium fortsätter man utveckla inklusion och delaktighet. Det pågår nya projekt där man bland annat utvecklar den internationella fortbildningen inom musikundervisning.

Inclusive Pedagogy in Arts - Europe

  • Projekttyp: Erasmus+ för allmänbildande utbildning, strategiskt partnerskapsprojekt
  • Koordinator: Kuopion konservatorio
  • Projekttid: 9/2017–3/2019
  • Partnerländer: Tyskland, Litauen, Finland och Österrike
  • Finansiering: 67 900 €

Skribent: Elina Jäntti