Nyheter

"I Finland finns det mycket som man inte kan köpa för pengar" – året som utbytesstudent gjorde Finland till Lejla Cardzics andra hemland

Erfarenheter Erasmus+ Erasmus+ Högskoleutbildningen
Lejla Cardzic, som är ett stort fan av metallmusik, kom till Finland som utbytesstudent och blev helt förälskad i landet. I dag jobbar Lejla som maskiningenjör i Jyväskylä och förhållandet till det nya hemlandet har fördjupats till genuin kärlek.
Lejla Cardzic

Intervjun med 24-åriga Lejla Cardzic från Bosnien och Hercegovina börjar med att vi funderar på vilket språk vi ska använda. Cardzic inledde sina studier i finska för drygt tre år sedan. Nu håller Finland på att bli det främmande språk som vid sidan av engelska sitter bäst i Lejlas mun.

”Jag visste genast från början att det skulle hjälpa mig att hitta arbete i Finland om jag lärde mig språket. Från den första dagen jag tillbringat i Finland har det inte gått en enda dag som jag inte studerat finska. Jag skämtar ofta om att Finlands komplicerade grammatik och de miljontals undantagen är min favoritmardröm”, berättar Cardzic.

När man håller på att lära sig ett nytt språk kan man ibland känna sig nervös för att öppna munnen. Så var det också för Lejla. När hon pratade med finländare bytte hon snabbt till engelska.

”Jag ville så gärna tala en bra finska, så det slutade med att jag inte pratade finska alls. Snart insåg jag tack vare mina kolleger och vänner hur mycket finländarna uppskattar att jag talar detta språk. De försöker förstå vad jag säger och ger inte upp! Snart beslöt jag att aldrig svara finländarna på engelska”, berättar Lejla om sitt språkbad.

Nu kan Lejla språket så pass bra att citaten i den finskspråkiga versionen av den här texten inte behöver bearbetas mera än vad man annars bearbetar finskt talspråk för att göra det smidigare i tidningstexter.

Den studerande kommer först

Lejla anlände till Finland 2017 för ett Erasmus+-studentutbyte. Han studerade maskinteknik vid Jyväskylä yrkeshögskola JAMK.

”Det fanns många länder där jag kunde ha valt en utbytesstudieplats. När jag läste att Finland fanns med på listan tvekade jag inte en sekund. Jag hade drömt om Finland redan som tonåring, även om jag då inte visste något annat om Finland än att där gör man metallmusik. Rock och metall betyder fortfarande idag mer för mig än bara musik.”

Enligt Lejla gick allting smidigt redan från början. Hon åkte från Helsingfors-Vanda flygplats med buss till Jyväskylä busstation, där hon möttes av JAMK:s tutorstuderande och läroanstaltens andra studerande från Bosnien och Hercegovina. De tog Lejla och de andra som anlände samtidigt till sina bostäder och visade dem staden och universitetet.

Lejla säger att vid JAMK kände hon att hon och alla andra studerande prioriteras i hela verksamheten.

”Lärarna försökte förklara allt och ofta stannade de kvar efter lektionen för att vara säkra på att alla frågor besvarats.”

Hon tycker också att högskolestudierna i Finland är moderna. Vid JAMK var största delen av undervisningsmaterialet digitalt.

”I Bosnien fick jag ont i ryggen av att bära alla böcker. Tekniska ritningar ritades för hand och därför var man tvungen att också bära med sig stora papper, speciella pennor och linjaler. Jag tycker att sånt börjar bli onödigt under det här årtusendet.”

En bild av arbetslivet: avslappnat i tofflor

Under sina utbytesstudier genomförde Lejla studier både i Jyväskylä och vid sin hemstad Mostars tekniska universitet, samtidigt som hon skrev sin pro gradu-avhandling. Efter utbytesåret återvände hon till sitt hemland och presenterade sin pro gradu "inför kommittén".

Efter examen återvände Cardzic till Finland och arbetar numera med att planera pappersmaskiner vid finska Elomatic Ab. Också spelreglerna i det finländska arbetslivet har varit en trevlig överraskning för Lejla.

”Till en början blev jag förvånad när alla på arbetsplatsen hade tofflor på fötterna och ingen brydde sig. Nu är jag också blivit van vid mina arbetstofflor och de är en av mina favoritsaker på jobbet.”

Lejla tycker att arbetsförhållandena och trivseln i arbetet verkar vara viktiga saker i Finland.

”I andra länder är man mera strikta på arbetsplatsen. Jag anser att om man inte kan känna sig fri och avslappnad kan det orsaka stress på arbetsplatsen som påverkar arbetet negativt.”

Lejla tycker att hennes arbetskamrater och andra finländska vänner är lugna och tysta, något hon säger sig vara avundsjuk på.

”De talar först när de faktiskt har något eller något klokt att säga. Ibland är fortfarande min mun snabbare än min hjärna.

På sin arbetsplats är Lejla den yngsta på sin avdelning.

”Jag håller alltså fortfarande på att lära mig. Jag har fått stöd av alla mina arbetskamrater, fast jag i början kunde be om hjälp med några minuters mellanrum. Man sa bara alltid åt mig att det finns inga dumma frågor. Jag är mycket tacksam att jag blev emottagen på det här sättet.”

I stället för Lappland till Lievestuore

Tystnad, jämlikhet och trygghet. Ren luft, skogar och sjöar. Ärlighet, sanning och utbildning. Lejlas lista över Finlands goda sidor verkar aldrig ta slut.

För henne betyder att vara bosatt i Finland sinnesro.

”I Finland finns det mycket som man inte kan köpa för pengar. Det viktigaste är kanske att man här försöker erbjuda alla förutsättningar för ett anständigt liv.”

Lejla säger att hon själv har lärt sig vilket värde pengar och utbildning har. Han konstaterar att det i det stora hela var ganska svårt för henne att finansiera ingenjörsstudierna.

”I Bosnien har universitetet en anslutningsavgift. Jag fick ett stipendium som ges till de bästa studenterna, men det var bara 50 euro i månaden.”

Stipendiet från Erasmus+ var avgörande för Lejla, som till och med kunde sätta undan en del av stipendiet. Målet var klart: Lejla var tvungen att spara eftersom hon ville kunna bekosta sin återresa till Finland.

”Med hjälp av stipendiet klarade jag av basutgifterna, många andra studerande reste till Lappland, Estland, Ryssland eller Sverige, men det gjorde inte jag. Under ett veckoslut gjorde jag en utflykt till Lievestuore nära Jyväskylä, där jag fick uppleva mitt livs första vinterbad. Det var allt jag gjorde.”

  • Projekttyp: Erasmus+ för högre utbildning, studentmobilitet
  • Sändande högskola: Dzemal Bijedic University of Mostar
  • Mottagande högskola: Jyväskylä yrkeshögskola JAMK
  • Projekttid: Läsåret 2017
  • Partnerländer: Bosnien och Hercegovina och Finland
  • Finansiering: Den studerande kan få bidrag till resa och uppehälle. Beloppet varierar beroende på levnadskostnaderna i det andra landet, antalet studenter som söker bidrag, avståndet till landet och möjligheten att få andra bidrag.

Skribent: Matias Manner