"Projektet var mer arbetsamt än väntat, men hade på riktigt effekt”

När man lyssnar på Liisa Timonen, chefen för internationella ärenden vid yrkeshögskolan Karelia, blir det snabbt klart att nätverken vid yrkeshögskolan i Norra Karelen smidigt ringlar sig ut till olika delar av världen. 

Timonen har arbetat med internationella projekt i ett tjugotal år, och hon talar om samarbetsprojekt med europeiska, kanadensiska och kinesiska partnerhögskolor.

Åren 2016–2019 ledde Timonen två Erasmus+-projekt där man utvecklade det internationella studieutbudet vid yrkeshögskolan Karelia. 

– Bakom båda projekten låg en lång gemensam historia med flera högskolepartner. Vi hade tillsammans med våra projektpartner tidigare gjort projektarbete med anknytning till bland annat bioekonomi, regionutveckling och företagande, säger Liisa Timonen. 

Regionutveckling, bioekonomi och företagande

Målet med ERDI-projektet (Empowering Regional Development and Innovations) var att tillsammans bygga upp en internationell studiehelhet som är kopplad till hållbar regionutveckling och bioekonomi och de företagsekonomiska möjligheterna med dem.

Sammanlagt 16 högskole- och företagspartner från olika länder deltog, bland annat från Holland, Slovakien och Ungern, samt ett universitet, en yrkesläroanstalt och ett företagskluster inom bioekonomi från Kanada som associerade samarbetspartner. Från varje område deltog också andra utvecklingsorganisationer och företagspartner.

– Arbetslivets behov togs i stor omfattning med i studiehelheten, eftersom vi ville koppla studierna till arbetslivet. Dessutom fungerade Landskapsförbundet för Norra Karelen som stödorganisation, vilket var till nytta med tanke på den regionala informationsförmedlingen, berättar Liisa Timonen.

Projektet resulterade i en internationell studiehelhet som pågår en hel termin och omfattar två studieperioder på 30 studiepoäng. Studiehelheten, som fått namnet Kestävä biotalous ja yrittäjyys (Hållbar bioekonomi och företagande), erbjuds vid yrkeshögskolan Karelia, och en annan helhet med något annorlunda tema erbjuds vid en yrkeshögskola i Holland.

Projektet ECMT+ (Entrepreneurship and Communication in Multicultural Teams) var ett samprojekt mellan sju europeiska högskolor där man tillsammans ville utveckla studierna i företagande, lärarnas och studerandenas kompetens samt internationell kommunikationskompetens. Resultatet blev en gemensam internationell intensivstudieperiod om företagande och kommunikationskompetens.

Samarbete i workshopar och på plats

I praktiken byggdes de nya studierna och studiehelheterna i projekten upp i gemensamma workshopar för personal och experter, och studieperioderna testades genast tillsammans med de studerande. I ERDI-projektet skapades dessutom en modell för samarbete med arbetslivspartnerna i regionen.

Projektsamarbetspartnerna samlades ungefär en gång i månaden på webbmöten och för varje partner hölls också gemensamma koordinatormöten och workshopar på plats i olika länder.

– Helheterna testades och utvecklades hela tiden under de tre projektåren, berättar Timonen.

Man kan få en uppfattning av hur omfattande projekten var om man ser på deras budget. Budgeten för ECMT-projektet som koordinerades av yrkeshögskolan Karelia var 400 000 euro. I det större ERDI-projektet uppgick budgeten till nästan en miljon euro.

– ERDI-projektet var för mig i egenskap av projektchef mer arbetskrävande än jag hade förväntat mig, bland annat när det gällde att koordinera 16 olika samarbetspartner och samordna alla uppgifter, säger Timonen.

– Upplevelsen av att få lära sig var ändå otroligt fin. I det här projektet lärde jag mig enormt mycket om att leda projekt, trots att jag har gjort det redan i över tio år.

Utmaningarna med projekten gällde just samarbetet mellan olika aktörer.

– Ofta behövs det mycket diskussion och förtroende mellan samarbetspartnerna innan man hittar en gemensam vision.

Enligt Timonen fanns det också i det mer omfattande ERDI-projektet skillnader mellan parterna i fråga om hur mycket man satsade på projektet.

– Mitt tips till andra projektledare är att det lönar sig att redan från början göra alla samarbetspartner delaktiga i det gemensamma arbetet. Alla ska ha konkreta uppgifter och det lönar sig att satsa på att bygga upp förtroendet. Ju bättre detta sköts, desto bättre lyckas projektet.

Två disputationer

Enligt Liisa Timonen utvecklades personalens kompetens enormt i båda projekten. Det finns flera berättelser som personlig utveckling.

– ECMT-projektet ledde i Frankrike till två disputationer, vilket är ett otroligt fint resultat. Många som deltog i projektens arbetsgrupper förbättrade sina språkkunskaper: till exempel hade en polsk partner i början av projektet problem med att kommunicera på engelska, men nu när projektet är avslutat kan han skriva vetenskapliga artiklar på engelska.

De internationella studieperioderna erbjuder de studerande nya möjligheter att internationaliseras och stärker också högskolans image och dragningskraft.

Den internationella studiehelheten som pågår hela terminen kan också utnyttjas i annat internationellt samarbete.

– Vi har till exempel en gemensam examen med en kinesisk högskola. Vi producerar en tredjedel av examen, och kan utnyttja helheten i examensdelen för dubbelexamen.

Flera möjligheter att visa vad vi går för

Båda projekten ledde till nya nätverk för yrkeshögskolan Karelia, där man har fortsatt med den gemensamma verksamheten.

– Vi har små skilda forskningsgrupper tillsammans med polska och franska partner och samarbetet med dem pågår fortfarande. Vi publicerar artiklar och söker finansiering till forskningsprojekt. Att forskningsgrupper bildats bekräftar att projekten faktiskt har effekt och betydelse, konstaterar Liisa Timonen.

Vid yrkeshögskolan Karelia har man också startat tre nya projekt där resultaten från de tidigare Erasmus+-projekten är synliga. Karelia blev inbjudet till konsortiet för projektet för nya europeiska högskoleallianser av ett för yrkeshögskolan bekant universitet i Slovakien, som också deltog i ERDI-projektet.  

– Det största med de nya samarbetsprojekten är att finländska yrkeshögskolor för första gången deltar i Erasmus+-insatsen Europeiska högskoleallianser. Vi deltar i genomförandet av det nya INVEST-projektet för utveckling av utbildning, kompetens, forskning och lärmiljöer och som har en budget på fem miljoner euro, vilket är ett stort steg för oss och en möjlighet att visa vad vi går för. 

– I och med projekten får finländska yrkeshögskolestuderande tillgång till ett omfattande internationellt utbud och samarbete, och även direkta vägar till internationella doktorsstudier, gläder sig Timonen.

Skribent: Elina Jäntti