Utveckling av organisationsutbildning: internationella möten och peer learning som verktyg

Målet med projektet European Educational Know-how Supporting Civil Society var att få europeiska kollegers syn på utveckling av organisationsutbildning.

– Vi ville se hur organisationsutbildningen utvecklas på annat håll. Målet var också att utveckla personalens internationella färdigheter, sammanfattar projektkoordinator Anna Kirstinä.

I Erasmus+-projektet deltog tre studiecentraler från Finland: Studieförbundet KSL, Studiecentralen Sivis och Kansalaisfoorumi. Kirstinä berättar att projektet var ett konsortieprojekt, då flera läroanstalter deltog. Projektet som förde samman flera studiecentraler hjälpte enligt Kirstinä kollegorna i de olika centralerna att bli bekanta med varandra.

Under projektet deltog sammanlagt 25 utbildare och lärare i utlandsperioder i form av kurser eller workshopar eller genom att jobbskugga. Jobbskuggning är en metod där man följer med hur man arbetar i en annan organisation.

Kirstinä betonar att arbetet med att dela med sig av kompetens och peer learning i workshoparna hade en stor inverkan på projektets resultat. I workshoparna delade deltagarna med sig av sina lärdomar och sina erfarenheter av internationell verksamhet. Peer learning var ett frekvent tema under resans gång, när projektdeltagarna delade med sig av sina egna erfarenheter och andra fick ställa frågor.

Workshoparna uppfattades tack vare peer learning som mycket givande, berättar Kirstinä

Nya verktyg i vardagen genom att reflektera över vad man lärt sig

I projektet användes kontinuerlig utvärdering av det man lärde sig och i slutet av projektet hölls en utvärderingsworkshop. Ett utvärderande, delande och utvecklande grepp samt att deltagarna berättade om sina egna lärupplevelser gjorde det också möjligt att ta i bruk lärdomarna i det egna arbetet. Kirstinä upplever att de internationella färdigheter som utvecklats genom projektverksamheten är till nytta även i det övriga arbetet.

– Det viktigaste i projektet var hur man konkret kunde se fördelarna med och behållningen av det internationella arbetet för det egna yrket och utvecklingsarbetet genom projektet, berättar Kirstinä.

Kirstinä konstaterar att nyttan av att delta i projektet syns i utvecklingen av organisationsutbildningarna. Nya synvinklar och övningar som man lärt sig från kurserna och genom jobbskuggningen har blivit en del av organisationsutbildningarna, bland annat vad gäller webpedagogik, forskning med hjälp av konst och ett coachande förhållningssätt. Dessutom fick de som deltog i projektet idéer för organisationernas kommunikation och ledning. På det här sättet har projektet nått organisationerna också i from av utbildning och metoder, och detta innebär att projektets ursprungliga mål uppnåtts.

– De som deltog i projektet var utbildare, lärare och pedagoger, som tog med sig lärdomarna till sin egen verktygslåda, berättar Kirstinä.

Interaktionsfärdigheter och nya perspektiv genom möten

Enligt projektets deltagare var ett av projektets viktigaste resultat en märkbar utveckling i de egna internationella färdigheterna.

– Det var överraskande hur på hur kort tid man kan bli säkrare på att möta människor från olika länder och använda engelska, berättar Anna Kirstinä om deltagarnas erfarenheter.

– Projektet överraskade också genom att deltagarna lärde sig mycket, men inte nödvändigtvis vad de hade förväntat sig på förhand. Man upplevde att de exakta förväntningarna inte nödvändigtvis uppfylldes i någon särskilt stor utsträckning, men att man i stället kunde lära sig något helt annat av betydelse. Man fick alltså kanske något mer än man kunde föreställa sig, berättar Kirstinä.

I ansökningsskedet kan det vara svårt att veta de exakta målen.

– Det behövs flexibilitet och ett öppet sinne för att ta emot allt överraskande och fint som kan komma emot under ett projekt, ger Kirstinä som råd.

Enligt Kirstinä fanns projektets mervärde uttryckligen i den övergripande, närvarande interaktionen. En viktig del var att möta olika slags människor med olika tankesätt ansikte mot ansikte, eftersom det gav nya perspektiv. Under projektets gång såg man sig själv, sin egen verksamhet, det finländska utbildningssystemet och det som vi gör hos oss i en helt annan dager.

Lärdomarna utnyttjas i ett mera omfattande fortsättningsprojekt

Nu pågår ett nytt liknande projekt, som denna gång i och med att MSL-studiecentralen har anslutit sig till projektet omfattar fyra studiecentraler. Enligt Kirstinä är de anställda nu i större utsträckning ivriga att åka i väg till nya länder för att lära sig, efter att ha hört om sina kollegers erfarenheter. Antalet utlandsperioder har också i stort sett fördubblats i det nya projektet. Jobbskuggning upplevdes i det tidigare projektet som mycket givande och därför har vi i det nya projektet satsat ännu mera på den här metoden.

– Det är mycket mer arbetskrävande att ordna jobbskuggning än att delta i en kurs, men det är verkligen värt mödan, betonar Kirstinä.

Enligt Kirstinä vet man nu hur man undviker fallgropar. Tack vare erfarenheterna från det avslutade projektet vet man till exempel hur man ordnar jobbskuggning eller vad man ska beakta när man deltar i en kurs. I det nya projektet används alltså gamla lärdomar.

Anna Kirstinäs tips till nya sökande:

1) När projektet planeras och ansökan görs lönar det sig att ha en realistisk uppfattning om vad och varför man ansöker, hur många utlandsperioder man ansöker om, vilka kurser som erbjuds och om de är intressanta. Det lönar sig också att fundera på om man själv redan har internationella nätverk. 

2) Samarbete i Finland är ett plus. Internationella nätverk är viktiga, men inte nödvändiga i början.

3) När man arbetar inom det fria bildningsarbetet lönar det sig att kolla upp om kurserna även lämpar sig för vuxenutbildning.

4) Det lönar sig att inleda arrangemangen för jobbskuggning genast när projektet inleds, eftersom det är tidskrävande att ordna, men mycket givande när det genomförs. Redan en kontakt kan vara tillräckligt. Också genom att delta i projekt kan man skapa internationella nätverk, så det hjälps nog inte annat än att delta. Om man ännu inte har några internationella nätverk och man vill skapa sådana, är Erasmus+-programmets kontakt- och temaseminarier till hjälp för att hitta samarbetspartner.

Skribent: Venla Ropponen