Eurydice-nätverkets utredning: En betydande del av europeiska grundskolelever har svaga kunskaper i matematik och naturvetenskap

Rapporten Increasing achievement and motivation in mathematics and science learning in schools utgår från bland annat de internationella undersökningarna TIMSS 2019 och PISA 2018, som mäter kompetens inom matematik och naturvetenskap.

Trots försämrade PISA-resultat för Finlands del under de senaste åren låg finländska grundskolelever fortfarande på en högre nivå än genomsnittet i OECD-länderna i både matematik och naturvetenskap i undersökningen 2018. I undersökningen hade i genomsnitt 23 procent av de europeiska eleverna svaga kunskaper i dessa läroämnen. Europeiska unionens mål är att andelen med svaga kunskaper ska utgöra högst 15 procent av åldersklassen. I PISA-undersökningen uppnådde endast tre EU-länder – Estland, Polen och Finland – detta mål både inom naturvetenskap och matematik. De länder som låg längst från målet var Albanien, Bulgarien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, norra Makedonien och Rumänien, där andelen elever med svaga kunskaper översteg 40 procent.

Den relativa andelen lektioner i naturvetenskap större i Finland än i Europa i genomsnitt

Enligt rapporten är det naturligt att antalet lektioner i skolan väsentligt påverkar lärandet i ämnena. Europeiska lågstadier har relativt sett flest lektioner i modersmål och litteratur: i genomsnitt 25 procent av alla lektioner. I Finland är andelen 23 procent. Därefter följer matematik, vars andel av lektionerna utgör i genomsnitt 18 procent, i Finland 15 procent. Naturvetenskapens andel är i genomsnitt 7 procent, i Finland 10 procent.

Den relativa andelen modersmåls- och matematiklektioner minskar i de högre årskurserna och andelen lektioner i naturvetenskap ökar. Alla dessa läroämnen undervisas i genomsnitt lika mycket i de högre årskurserna, det vill säga cirka 14 procent av alla ämnen. I Finland är andelen lektioner i naturvetenskap i de högre årskurserna dock något större: 16,5 procent.

Mätt i antalet absoluta timmar (60 minuter) undervisas matematik i Finland i genomsnitt 100 timmar per år i grundskolan, när timmarna fördelas jämnt på alla nio årskurser. I de lägre årskurserna är antalet lektioner i Finland lägre än det europeiska genomsnittet, men i de högre årskurserna ligger Finland på europeisk medelnivå.

Skillnaden mellan Finland och de övriga länderna i rapporten är att av alla läroämnen är den relativa andelen lektioner i naturvetenskap högre i Finland än genomsnittet i de europeiska länderna under hela den grundläggande utbildningen. I de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen i Finland är det absoluta timantalet i läroämnet näst högst i Europa och i de högre årskurserna har endast fyra länder fler timmar än Finland.

Timantalet i naturvetenskap är emellertid inte direkt jämförbart mellan länderna, eftersom innehållet i läroämnet varierar något mellan olika utbildningssystem. I vissa länder ingår till exempel undervisning i teknologi, som i andra länder kan utgöra ett eget läroämne.

Antalet lektioner är givetvis av betydelse för lärandet, men det finns ändå inga starka forskningsrön för vilket timantal som är optimalt med tanke på inlärningsresultaten i matematik och naturvetenskap. Enligt rapporten finns det få undersökningar och resultaten från undersökningarna är delvis motstridiga. Med tanke på lärandet är högklassig undervisning viktigt, det vill säga det som händer under lektionerna.

Samband mellan andelen elever med svaga kunskaper och ordnande av stöd för lärande och användning av system för utvärdering av inlärningsresultat

Rapporten lyfter fram faktorer som är gemensamma för utbildningssystem som i internationella jämförelseundersökningar har en mindre andel elever med svaga kunskaper i matematik och naturvetenskap.

En påverkande faktor är hur man ordnat stöd för lärande. När det gäller utvecklingen av kunskaper i matematik och naturvetenskap är det väsentligt att eleven får stöd så fort det uppstår utmaningar i lärandet. Finlands lagstadgade modell för trestegsstöd, som trädde i kraft 2011, är förmodligen orsaken till att vi har en mindre andel elever med svaga kunskaper jämfört med genomsnittet i det internationella jämförelsematerialet. Rapportens resultat visar också att andelen elever med svaga kunskaper i matematik och naturvetenskap är mindre om stöd för lärande ges under skoldagen och inte först efter skoldagen.

Av rapporten framgår också att om ett system för utvärdering av inlärningsresultaten i matematik används i de lägre årskurserna, minskar andelen elever med svaga kunskaper. Tio av de skolsystem som ingick i utredningen utvärderar inte sina inlärningsresultat: av eleverna i dessa länder som deltog i PISA 2018-undersökningen var andelen elever med svaga kunskaper i matematik 32 procent. Antalet skolsystem med ett system för utvärdering var 28 och i dessa länder var motsvarande andel 23 procent. Det spelar ingen roll om det rör sig om urvalsbaserad utvärdering av inlärningsresultaten, såsom i Finland, eller om nationella standardiserade prov där hela åldersklasser deltar. Det har heller ingen betydelse om utvärderingsresultaten används för att utvärdera hur effektivt systemet är, såsom i Finland, eller för att mäta enskilda elevers kunskaper.

Andra frågor som lyfts fram i Eurydice-rapporten: 

• Ju större andelen elever med svaga kunskaper i matematik och naturvetenskap är i de lägre årskurserna, desto större är deras andel även i de högre årskurserna.
• Stödet för lärande är effektivare om det ges av en lärare som är specialiserad på inlärningssvårigheter.
• Intresset för matematik och naturvetenskap, samt upplevelsen av att de är nyttiga, ökar om man omfattande använder konkreta exempel från elevernas vardag i undervisningen.
• Miljörelaterade teman ingår i läroplanerna i hela Europa, men den mångsidiga och ämnesöverskridande undervisningen i ämnet bör utökas.
• Det råder brist på ämneslärare i matematik och naturvetenskap i de flesta europeiska länder och tillgången till kontinuerlig fortbildning bör säkerställas.
• Rapporten presenterar också program som används av olika länder för att öka elevernas motivation för att lära sig matematik och naturvetenskap. LUMA-verksamheten nämns som ett exempel från Finland.

Mer information:

Hanna Laakso, specialsakkunnig, tfn 029 533 1117,  fornamn.efternamn [at] oph.fi (fornamn[dot]efternamn[at]oph[dot]fi)