Muotiala daghems projekt innebar en resa mot en hållbar framtid

År 2018 deltog Leena Laine, chef för enheten för småbarnspedagogik, och Taru Vainio-oja, biträdande chef för enheten för småbarnspedagogik, ivrigt i Utbildningsstyrelsens kontaktseminarium i Tammerfors utan att ännu veta exakt hurdant internationellt projekt de skulle vilja gå med i.

Under seminariet bildade Laine och Vainio-oja nätverk med aktörer från olika länder. Man hittade ett gemensamt mål: att främja hållbar utveckling. De slutliga projektpartnerna hittades i Tjeckien, England och Slovenien genom snöbollseffekten – en kontakt ledde till följande.

Ett treårigt projekt inleddes, under vilket anställda på daghemmet fick besöka daghem i de andra länderna, bekanta sig med olika aktörer inom miljösektorn och höra expertföreläsningar. I oktober 2023 syns effekterna av projektet, som fick det europeiska EITA-priset för innovativ undervisning, fortfarande i daghemmets vardag.

Barnens delaktighet i projektets kärnä

Återvinning, energibesparing och övervakning av vattenförbrukningen är närvarande dagligen på Muotiala daghem. Det ser såväl personalen som barnen själva till.

- Det har varit mycket viktigt för oss att öka barnens delaktighet i projektet. Det innebär att vi lyssnar på deras bekymmer och ger utrymme för idéer och insikter, berättar Maija Huhtiniemi, ansvarig barnträdgårdslärare som arbetat inom projektet.

På daghemmet engageras barnen hela tiden i miljövänlig verksamhet, och de får själva påverka verksamheten.

- I början av projektet fick vi en stor mängd äpplen till vårt daghem, och vi funderade tillsammans med barnen på hur vi kunde utnyttja dem. Ett av barnen kom med idén att göra äppelsylt, och vi bestämde oss för att göra en stor sats äppelsylt. Man fick ta sylt med gröten på morgonen, och då gick också gröten åt bättre. På så sätt utnyttjades äpplena, säger en nöjd Huhtiniemi.

I projektet framhävdes en interaktiv klimatfostran som inte begränsade sig till enbart teori. Under projektet vidtog daghemmet mångsidiga praktiska åtgärder för att stödja hållbar utveckling.  

- På ett allmänt plan vill vi lära alla barn på vårt daghem att förstå sakens betydelse på ett sätt som passar deras åldersnivå. Genom att lära oss praktiska åtgärder kan vi bygga upp en grön framtid, säger Leena Laine, chef för enheten för småbarnspedagogik.

På daghemmet har man också vant sig vid olika slags temaveckor och temadagar. Under vissa veckor ombeds familjerna att om möjligt komma till daghemmet till exempel till fots eller med cykel. Under veckan för man en barometer om vilket fortskaffningsmedel var och en använt. Barnen följer barometern ivrigt.

- Även den ekoagentverksamhet som lanserades under projektet var omtyckt. Varannan dag fick olika barn agentglasögon och agentvästar och hade ansvar under en viss dag för att släcka belysningen i tomma rum och se till att man säkert använt båda sidorna av teckningspapperen före de lagts i pappersinsamlingen.

I och med projektet har barnen blivit känsliga för klimat- och miljöfrågor. Miljövänligheten hos den receptbok som planerades som farsdagspresent i november väckte mycket diskussion bland barnen: borde boken skickas till papporna som en elektronisk länk? Producerar laminering för mycket plast?

- Till slut kom man överens med barnen om att denna receptbok kommer att hålla så länge tack vare lamineringen att barnen en dag kan ta den med sig till sina egna hem när de är större. Barnen blev entusiastiska över detta och började fundera på hur gamla de kommer att vara när de flyttar hemifrån, skrattar Huhtiniemi. 

Förandringens kärnä ligger i värderingar och attityder

I och med attityd- och värdeförändringarna har daghemmets personal aktivt lyft fram miljöfrågor. Man har bland annat funderat på vad allt man behöver beställa till daghemmet och om man kan spara på något. Man har insett att en hållbar framtid bygger på små gärningar, och detta tänkesätt sprider sig också utanför daghemmet. Samtidigt som vi undervisar barnen undervisar vi också föräldrarna.

Det har inte bara varit lätt att främja hållbar utveckling. Enligt Laine har utmaningen varit hur projektet ska kunna planeras så att det inte känns som extra arbete för daghemmets anställda. Läraren borde kunna kombinera miljöfostran med arbetsplanen så att den är en väsentlig del av planen och inte tar mer tid.

De allra minsta barnen på daghemmet kan ännu inte prata, vilket också har medfört sina egna utmaningar med tanke på miljöfostran.

- Lyckligtvis fick man också de minsta barnen med i miljöfostran tack vare en skicklig barnträdgårdslärare. Det kräver kreativitet, men är inte alls omöjligt. Goda idéer för miljöfostran kan anpassas till barn i olika åldrar, konstaterar Huhtiniemi.

Arbetsresor ingår vanligtvis inte i barnträdgårdslärarens vardag, men under projektet fick Huhtiniemi bekanta sig med verksamheten vid andra daghem som deltog i projektet. 

- Det var minnesvärt och lärorikt att få besöka våra projektpartners daghem i Tjeckien och Slovenien. De hade koncentrerat sig på samma saker som vi till exempel i fråga om matfostran och vattenförbrukning.

Det som öppnade ögonen mest var dock att vi genom projektet förstod att vi inte är ensamma. Klimat- och miljöfrågor prioriteras och man söker entusiastiskt svar på dem runt om i Europa.

- Det ger hopp om att kommande och ofödda generationer kan leva ett gott liv. Dessa frågor intresserar inte bara oss finländare, och vi är inte ensamma, säger Laine hoppfullt. 

Skribent: Iida Ilmola