Från lärare till lärare, från politisk forskare till ingenjör – SIMHE hjälper till att förankra i arbetslivet i Finland
När Fatma Köktan flyttade från Turkiet till Finland 2019 hade hon redan undervisat elever i årskurserna 7–9 i fysik, biologi, kemi och matematik i 13 år.
Nu har hon precis tagit magisterexamen i Finland och är på arbetsprövning på Palokka skola i Jyväskylä. Efter en paus har hon alltså återigen fått göra det hon gillar: undervisa i kemi, fysik och matematik.
Vägen har inte varit helt enkel: hennes examen jämställdes med en finländsk lägre högskoleexamen, så för att få behörighet som lärare behövde hon genomgå magisterstudier och ta tio studiepoäng i pedagogiska studier. För magisterprogrammet behövdes också tillräckliga färdigheter i finska.
Först lärde hon sig finska i integrationsutbildningen och den egna sektorns terminologi lärde hon sig när hon fick delta i SIMHE-handledningen vid Jyväskylä universitet. SIMHE är flera högskolors program där högutbildade personer som kommer till Finland styrs till utbildning och arbetsliv.
”Jag lärde mig mer finska och förstod det finländska utbildningssystemet, den akademiska miljön och ansökningsprocesserna bättre”, säger Köktan.
"Vi övade på att prata med hjälp av till exempel vloggar, presentationer och pardiskussioner. Mina färdigheter i att läsa, lyssna och skriva utvecklades mycket när vi skrev essäer och referat och lyssnade mycket på talspråk", säger Köktan.
Vid sidan av arbetsprövningen undervisar Köktan i turkiska och turkisk matkultur på medborgarinstitutet. Hon har sökt jobb som lärare och fick redan en plats, men den var så långt från hemorten Jyväskylä att Köktan inte ville flytta så långt på grund av barnens skola.
"Jag skulle vilja arbeta inom mitt område. Jag gillar att undervisa och vill bli lärare igen", säger hon.
Kunderna är motiverade
Planerare Marita Häkkinen vid Jyväskylä universitet säger att SIMHE-tjänsternas kunder är mycket motiverade.
”De har också ofta förvånansvärt mycket förhandsinformation om till exempel de studier de vill söka till.”
Vanligtvis har kunderna redan en tidigare högskoleexamen och många har även långa arbetskarriärer utanför Finland.
"Men sedan finns det stora utmaningar i att man inte kommer in för att studera eller behöver komplettera sin kompetens. För andra finns det inga praktikplatser eller arbetsplatser", beskriver Häkkinen.
Häkkinen erbjuder sina kunder grundlig rådgivning om studier och karriärplanering, antingen på distans eller ansikte mot ansikte.
”Ganska ofta vill man veta om man behöver ett officiellt beslut om erkännande av en tidigare examen från till exempel Utbildningsstyrelsen eller Valvira, och sedan går vi preliminärt igenom den processen”, säger Häkkinen.
”Och många behöver studier i finska som stöd för sysselsättningen.”
En del av SIMHE-tjänsternas kunder börjar studera vid Jyväskylä universitet, och då kan de bli så kallade Integra-kunder hos Häkkinen, det vill säga hon erbjuder handledning till exempel för att skapa en personlig studieplan inom ramen för ett annat program.
Kan även byta sektor
Varje sakkunnig som kommer till Finland har sin egen väg, och ibland lockar det att byta sektor. Så gick det för afghanen Faiza Ahmadi, som före sin ankomst till Finland hade studerat politik och internationella relationer på ett universitet i Turkiet i fem år.
Ursprungligen hade hon som avsikt att komma som utbytesstuderande, men när det visade sig vara för farligt att återvända till hemlandet bestämde hon sig för att stanna i Finland. Hon fick ett jobb och lärde sig finska och sökte till slut till yrkeshögskolan Karelias SIMHE-rådgivning. Där lärde hon sig mer finska och coachen gav henne praktiska råd och berättade om vilka utbildningsalternativ som fanns. Därigenom fick Ahmadi också börja en förberedande utbildning som erbjuder invandrare hjälp på väg mot högskolan.
"Där övade man på att arbeta i arbetsgrupper och lärde sig bland annat att använda Moodle, Excel och Word samt studerade matematik. Särskilt undervisningen i matematik och finska var till stor hjälp för mig", säger Ahmadi.
Nu studerar hon första året till ingenjör inom maskinteknik vid yrkeshögskolan Karelia. Samhällsvetaren ville byta sektor till maskinteknik eftersom det var lockande att lära sig något nytt och hon kände att det skulle vara lättare att hitta ett jobb inom den tekniska sektorn.
”Jag talar inte så bra finska, så jag bestämde mig för maskinteknik, eftersom det inte behövs så mycket språkkunskaper i den sektorn”, säger hon.
Ahmadi misstänker att hon hade kunnat komma in på högskolan utan SIMHE-tjänsterna, men att det hade varit svårt.
"Nästan omöjligt när jag inte riktigt visste hur jag skulle ha kommit in på högskolan. Det är bra att SIMHE finns och stöder invandrare."
Efter studierna skulle Ahmadi vilja få jobb inom sektorn, gärna i Joensuu, men om det inte lyckas, i Tammerfors, Esbo eller Helsingfors.
Det kunde finnas fler språkkurser
Med hjälp av SIMHE fick Ahmadi färdigheter i finska på B1-nivå, vilket var en förutsättning för förberedande utbildning. Att studera på finska går inte alltid helt smidigt.
”Jag förstår lärarna ganska bra, men jag förstår inte alltid klasskamraterna”, säger hon. ”Det påverkar också självförtroendet ibland, men jag har klarat mig bra här.”
Ibland byter hon till engelska med sina studiekamrater, men försöker prata finska så mycket som möjligt.
”Mitt stora mål är att jag ska kunna arbeta och klara mig i livet.”
Även Fatma Köktan betonar vikten av språkinlärning. Hon önskar att det skulle finnas fler, i synnerhet mer avancerade, kurser i finska. Magisterprogrammen kräver ofta goda språkkunskaper inom alla delområden.
”Det är väldigt svårt att hitta kurser på C1- och C2-nivå i Finland”, säger hon.
”Sådana fortsättningskurser skulle vara till stor hjälp för många högutbildade invandrare som vill avancera i sina studier och sin arbetskarriär i Finland.”
Nätverket hjälper tjänsteleverantörer
Marita Häkkinen betonar nätverkandets betydelse för tjänsteleverantörer. I Jyväskylä verkar till exempel International House Jyväskylä, vars sysselsättningstjänster hon kan hänvisa sina kunder till.
Nationellt sitter Häkkinen också i Utbildningsstyrelsens SIMHE-styrgrupp.
”Nätverket har varit ett mycket viktigt stöd för arbetet och det utökar vårt perspektiv även till den nationella utbildningspolitiken och arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde”, säger Häkkinen.
Hon anser att nätverkande är av yttersta vikt nu när till exempel integrationstjänsternas resurser har skurits ner. När högskolor och andra aktörer inom sektorn känner varandra kan kunderna lättare styras till rätt plats.
”När nätverket fungerar effektivt kan det tackla även begränsade resurser.”
Häkkinen berättar att behovet av SIMHE-tjänster ökar: Det har kommit allt fler högutbildade människor till Finland, och det vore bra att få dem att förankras i det finländska arbetslivet. Häkkinen hoppas också att medvetenheten om tjänsterna ska sprida sig, eftersom vem som helst kan ha en arbetskamrat eller en vän till en vän som flyttat från utlandet och som kan ha nytta av SIMHE-tjänsterna.
"Vårt arbetsliv behöver väldigt mycket mångfald. Vi har människor från olika delar av världen och när de får jobb här tror jag att det också kommer att ge oss den tillväxtpotential, den innovation och det samhälleliga välbefinnande som vi behöver."
Häkkinen hoppas att man kommer i håg detta inte bara i företagen utan även i den offentliga sektorn. I Finland finns det många experter inom till exempel undervisningssektorn och hälso- och sjukvården som det finns anledning att få in i arbetslivet.
”Alla möjliga diskriminerande strukturer borde avvecklas.”
Text: Esa Salminen