Ukraina utvecklar yrkesutbildningen mot kompetensbasering
En grupp på cirka hundra lärare från Ternopil-, Vol- och Kyivregionen samt Kyivs stad hade rest med buss till staden Lublin i östra Polen för den första närundervisningsperioden för lärare inom projektet Bridge2Skills. Utbildningsveckan inleddes på ett imponerande sätt: deltagarna steg upp och blev stilla en minut för att respektera fosterlandets försvarare – en vana som har blivit en del av den ukrainska vardagen sedan kriget började. Detta var en konkret påminnelse om krigets effekter på deltagarnas liv och utbildningens betydelse under krisen.
Projektet Bridge2Skills finansieras av Finlands utrikesministerium. Inom projektet utvecklas yrkesinriktade examina samt beredskapen hos ledningen och lärarna vid yrkesläroanstalter att erbjuda yrkesutbildning som motsvarar den ukrainska arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov. Projektet stöder utvecklingen av det ukrainska yrkesutbildningssystemet mot den europeiska utbildningspolitiken och de europeiska rekommendationerna. Utöver lärare utbildas också skolornas ledare i projektet, och utbildningen har planerats i nära samarbete med sakkunniga vid Ukrainska undervisnings- och vetenskapsministeriets avdelning för yrkesutbildning.
Närutbildningen för lärare genomfördes i samarbete mellan Tavastlands yrkeshögskola och Jyväskylä yrkeshögskola. Under utbildningen bekantade sig deltagarna med de centrala temana för kompetensbasering: inlärningsprocessen, bedömningen och kompetensidentiteten. I workshopparna funderade man bland annat på hur man i stora grupper kan svara på individuella behov, hur arbetslivet kan kopplas till bedömningen och hur ett kompetensbaserat yrkesprov kan genomföras inom ramen för den ukrainska lagstiftningen.
I slutet av utbildningen började lärarna planera egna kompetensbaserade kurser som de fortsätter att utveckla med stöd av webbundervisning. Kurserna kommer att presenteras under nästa års närstudieperiod. Deltagarna upplevde att planeringsarbetet var inspirerande, men var också medvetna om utmaningarna: de måste ännu sälja utbildningsidéerna till de egna skolornas ledning och resursfördelningen är osäker. Viktoriia Karbysheva, representant för avdelningen för yrkesutbildning vid Ukrainas undervisnings- och vetenskapsministerium svarade på oron genom att konstatera att den nya lagen ger utbildningsanordnarna mer självständighet och möjliggör ett närmare samarbete med arbetsgivare.
Bridge2Skills är en fortsättning på det tidigare projektet EU4Skills, och det tyder på Finlands långsiktiga engagemang i att stödja yrkesutbildningen i Ukraina. Trots att utbildningen ordnades i Polen fanns Ukraina i dess hjärta – Slava Ukraini!
Deltagarnas erfarenheter
Vi följer de fyra nedanstående yrkeslärarnas väg mot kompetensbaserad yrkesundervisning under hela Bridge2Skills-projektet.
Taras Diachun
Yrkesläroanstalten i Ternopil med intensifierad militär och fysisk utbildning, undervisningsämne: Ukrainas försvar
Taras Diachuns ämne, Ukrainas försvar, är obligatoriskt i alla examina och ingår i medborgarfostran. Taras visste redan före utbildningen att det finländska utbildningssystemet är väldigt ansett, och denna uppfattning stärktes under närundervisningen. I synnerhet den individuella studieplanen skulle han vilja ta med sig till Ukraina från det finländska utbildningssystemet, men å andra sidan funderade han på hur han skulle ha tid att göra upp en egen studieplan för varje elev.
Myroslava Dyka
Volregionen, Kovels skola, undervisningsämne: historia, medborgarfärdighet
I början av utbildningen var Myroslava Dika osäker på det nya kompetensbaserade arbetssättet, men nu förstår hon den moderna kunskapens betydelse. Hennes elever kommer från Ukrainas nya grundskolesystem (the New Ukrainian School), och enligt Myroslava måste också yrkesutbildningen förnyas och svara på elevernas krav på moderna yrkesstudier. När hon jämför yrkesutbildningen i Finland och Ukraina bedömde Myroslava att undervisningen i Finland är mycket mer praktisk. Hon anser att det är mycket svårt att integrera specialelever i hennes nuvarande skola, eftersom skolan inte är tillgänglig och det inte finns till exempel teckenspråkstolkar för att genomföra tillgänglig utbildning.
Iryna Oleshko
Kyivs stad, Yrkesinstitutet för konstdesign, undervisningsämne: design och tillverkning av smycken
För Iryna Oleshko är denna utbildning första gången hon rest utanför Ukrainas gränser. Iryna tycker om den finländska utbildningens struktur, där man bygger en ny del ovanpå den föregående delen och på så sätt utvidgar kompetensen till en hel examen. ”Först planerar man vad eleven borde veta, och efter det hur och varifrån kompetensen ska fås”, sammanfattade Iryna den närmaste veckans innehåll. Från det finländska systemet skulle hon först ta med sig elevernas bedömningssystem till Ukraina. Iryna har också erfarenhet av en autistisk elev som tyckte om upprepningen och inte kunde avsluta ett arbetsskede. I verkstaden krävde situationen kontinuerlig övervakning av läraren, eftersom det inte fanns någon assistent eller stödperson.
Ivan Kholodko
Kyivregionen, yrkesinstitutet i Boryspil, undervisningsämne: ytbehandling
Ivan Kholodko beklagar att han inte kan tillräckligt bra engelska för att följa undervisningen. Även om tolkningen hade ordnats väl upplevde han att en del av innehållet gick förlorat genom översättningen. Ivan upplevde att det var svårt att definiera kompetens som term. Varje utbildningsdag behandlades kompetensen ur lite olika perspektiv. Han upplevde dock att det kollegiala lärandet tillsammans med andra deltagare hjälpt med att definiera och tillägna sig termen. I den finländska yrkesundervisningen uppskattade Ivan mest det personliga perspektivet: personlig tillämpning från utarbetandet av läroplanen och genomförandet av den fram till bedömningen. Ivan hade erfarenhet av specialelever från sitt tidigare yrke som kemilärare, och också inom yrkesskolan har han sett en elev med CP-skada som dock inte hörde till hans undervisningsgrupp.
Text: Torun Eklund och Halyna Bondaruk