Ungdomsarbetet hoppar ombord digitaliseringen – VR-glasögon och artificiell intelligens erbjuder nya dimensioner för ungdomsarbetet och möten med unga

I Hyvärilä i Nurmes hade man redan erfarenhet av att framgångsrikt utnyttja digitaliseringen. När coronapandemin stängde ungdomslokalerna våren 2020 kunde man genast öppna en digital ungdomslokal och starta ungdomsarbetet på webben. I Nurmes genomförs den digitala ungdomslokalen av Nuorten Kulma, dvs. det lokala ungdomsarbetet i Hyvärilä. 

-    Man kan dock inte stanna upp vid det som redan har gjorts. Eftersom digitaliseringen kan utnyttjas ännu mer vill vi aktivt utveckla den digitala ungdomsverksamheten vidare, säger Ekaterina Sysoeva, koordinator för internationella ärenden vid ungdomscentralen Hyvärilä. 

I projektet ”AI and VR in youth work – training for youth workers and decision makers” som genomfördes av Hyvärilä ordnades en utbildning för ungdomsarbetare och beslutsfattare där man erbjöd grunderna i artificiell intelligens och virtuell verklighet. Ofta hör ungdomssektorn till de sista områdena där ny information eller ny teknik tas i bruk i samhället. Därför ligger ungdomsarbetarna lätt efter till exempel vad gäller digitaliseringen, även om deras målgrupp, dvs. de unga, redan är på webben. Det finns alltså ett brådskande behov av digital kompetens även inom ungdomsarbetet.  

Utgångsnivåerna för de ungdomsarbetare som deltog i utbildningen var olika i fråga om digitaliseringen. Många kunde dessutom ha rädslor gällande användningen av digitala verktyg: har de tillräcklig kompetens för att delta om de knappt har använt dem i det egna arbetet tidigare? Därför utgick man från grunderna.

-    I utbildningen började man med helt grundläggande saker, såsom vad artificiell intelligens är, vad virtuell verklighet är och hur dessa används på ett datasäkert sätt. Vi använde och testade artificiell intelligens i helt normala arbetsuppgifter och reflektion inom ungdomssektorn, och även för att hitta på nya idéer. Vi frågade till exempel AI vad man skulle kunna göra i ungdomsarbetet och funderade på hur kontorsuppgifter som hör till ungdomsarbetet kunde effektiviseras med hjälp av AI. 

Beslutsfattarna inkluderades i utbildningen för att de skulle se vilka alla nyttiga saker till exempel VR-glasögon kan användas till i ungdomsarbetet. Om beslutsfattarna inte har digital kompetens kan de tro att virtuell verklighet endast är något man har roligt med. Då får ungdomsarbetarna inte lägga arbetstid på det. 

-    I bakgrunden kan det också finnas en tanke om att vi i ungdomsarbetet inte behöver digitala apparater, eftersom vi inte är digitala experter. Därför ville vi visa vilka saker alla kan utnyttja i ungdomsarbetet även om de inte är digitala experter.
Som resultat av utbildningen blev också de ivriga som tidigare hade varit rädda för att använda teknik i ungdomsarbetet eller ännu inte hade förstått vad den kunde användas till. 
-    Det finns många olika sätt att använda webben som hjälp för ungdomsarbetet. Till exempel i situationer där unga har ångest eller bor på en avlägsen plats kan ungdomsarbetarna använda teknik som hjälp. 

Ett hinder för att utnyttja digitaliseringen kan vara att man upplever att ungdomsarbetarna alltid borde ordna program ansikte mot ansikte. När ungdomarna också i övrigt har för mycket skärmtid tänker man ofta att det bara är dåligt om verksamhet flyttas till nätet. 

-    Dessa åsikter hör man ofta, men är det ändå hela sanningen?, funderar Sysoeva. – Med hjälp av den virtuella verkligheten kan man också få unga att delta ansikte mot ansikte. Det kan vara ett bra första steg mot att få med unga i verksamheten som ordnas på plats.  

I Nurmes har man till exempel funderat på om virtuell verklighet kan utnyttjas i form av en virtuell ungdomslokal. Finansiering har redan sökts för detta projekt. 

-    Den virtuella ungdomslokalen är fortfarande på idéstadiet, men grundtanken är att virtuell verklighet möjliggör så mycket. Med hjälp av den är det möjligt att till exempel simulera arbetsintervjuer och andra livssituationer samt arbeta med ångestfyllda unga och sådana unga som av en eller annan orsak inte kan komma till en fysisk ungdomslokal.

De unga kan själva komma med idéer och bygga den virtuella ungdomslokalen. På så sätt innebär verksamheten redan från början att de unga deltar och inkluderas. Kunskaperna som allt detta ger är till nytta för ungdomarna: de lär sig att utnyttja teknik, och på så sätt har de i fortsättningen bättre möjligheter till exempel i arbetslivet. 

-    Vi vill visa att teknik tillhör alla, även ungdomsarbetet. Det är inte heller så att någon är för gammal eller för mycket naturmänniska, utan var och en kan ha nytta av teknik. Dessutom vill vi ge ungdomsarbetet mervärde så att ungdomsarbetarna hålls uppdaterade om utvecklingen och ungdomsarbetet hålls aktuellt. Man kan inte alltid bara använda bekanta grejer, utan vi måste hålla oss uppdaterade och gå framåt – hur kan vi annars få med ungdomarna? Ungdomsarbetet kan inte existera i en annan tid eller på en annan nivå än det övriga samhället; vi kan inte komma på efterkälken jämfört med resten av samhället. 

Text: Aino Kivelä