Sakkunniga inom utbildning är eniga om vilka färdigheter som kommer att vara viktigast i framtiden

I enkäten kartlades vilka kompetenser människor behöver för att kunna ta hand om sig själva, agera ansvarsfullt som samhällsmedlemmar och få arbete på 2040-talet. Dessa kompetenser är inte beroende av läro- eller yrkesområdet, utan är gemensamma för alla. Enkäten genomfördes våren 2026 och besvarades av drygt 2 400 sakkunniga inom utbildningsområdet. De representerade utbildningsanordnare och utbildningsaktörer från olika utbildningsformer och utbildningsstadier samt undervisningsförvaltningen, organisationer och forskningsorganisationer. 

Respondenterna var eniga om vilka färdigheter, kunskaper, värderingar och attityder som kommer att höra till de allra viktigaste i framtiden. Samtidigt identifierades att det behövs mångsidig kompetens för att klara vardagen och för att kunna delta i samhället och arbetslivet. 

Sociala och kognitiva färdigheter spelar en viktig roll

Resultaten visar att de kompetenser som behövs på 2040-talet handlar både om informationshantering, tänkande, lärande och färdigheter i social samverkan samt om teknologi, välbefinnande och hållbarhet. Dessutom är medborgarfärdigheter, kulturell kompetens samt arbetslivskompetens och entreprenörskap centrala. 

– Vår enkät visar att dessa kompetenser, som är välkända från många nationella och internationella rekommendationer, fortfarande är viktiga. Kompetenserna omfattar dessutom olika typer av kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder vars betydelse respondenterna bedömde, säger undervisningsråd Miia Jaatinen vid Utbildningsstyrelsen.

De färdigheter som upplevdes som allra viktigast var informationssökning och informationshantering, samarbetsfärdigheter och färdigheter i social samverkan samt kritiskt tänkande och förmågan att upprätthålla sitt psykiska välbefinnande. 

Även sociala och kognitiva färdigheter framträdde tydligt i resultaten. Bland de viktigaste fanns färdigheter i social samverkan och samarbetsfärdigheter, medvetenhet om betydelsen av jämlikhet, ansvarskänsla samt förmåga att delta i arbetsgemenskapen och empatifärdigheter. Dessutom ansågs människans förmåga till kritiskt tänkande, uthållighet och mångsidig förmåga att leda sig själv vara en central del av framtidens kompetenser.

– Sociala och kognitiva färdigheter betonades också i de öppna svaren, där man särskilt framhöll betydelsen av ett gemenskapsorienterat tänkande i samhället. Psykisk resiliens ansågs också vara en central framtidsfärdighet. Med det avses människans förmåga att tåla osäkerhet och besvikelser. I en föränderlig värld behövs också förmåga vara flexibel och anpassa sig, säger doktoranden Jenni Latva-aho, som deltagit i genomförandet av enkätprojektet inom EDUCA-flaggskeppsprojektet vid Jyväskylä universitet.

Kompetenser utvecklas genom hela utbildningssystemet och arbetslivet

I enkäten efterfrågades också olika utbildningsformers roll i utvecklingen av kompetenser. Grunden för kompetenserna läggs redan i barndomen och utvecklingen fortsätter genom hela livet på alla utbildningsstadier, i arbetslivet och inom fritt bildningsarbete. 

Enligt svaren borde småbarnspedagogikens roll vara att skapa grunden för barnets helhetsmässiga uppväxt. Förskoleundervisningen ska i sin tur ge beredskap för skolgången, medan grundskolan stärker de grundläggande färdigheterna. I gymnasiet fördjupas allmänbildningen och förmågan att tänka, medan yrkesutbildningen utvecklar praktiska arbetslivsfärdigheter. 

Yrkeshögskoleutbildningen ska utveckla en arbetslivsorienterad, tillämpad expertis, medan universitetens uppgift är att utveckla forskningsexpertis. Fritt bildningsarbete ska stödja livslångt lärande, medborgarfärdigheter, välbefinnande och delaktighet, medan den grundläggande konstundervisningen utvecklar kulturell kompetens, kreativitet och uttrycksförmåga.

Kompetensutveckling i arbetslivet ska uppdatera och förnya den kompetens som förvärvats genom examensutbildning så att den motsvarar de krav som förändringar i arbete, teknik och samhälle medför.

– Grunden för många kompetenser läggs redan i barndomen, då de färdigheter som utvecklas blir grundläggande färdigheter. Varje utbildningsform fortsätter därefter att utveckla kompetensen där den föregående utbildningen slutade. Målet är att vuxna ska ha de färdigheter som behövs för att klara sig i livet. Förändringar i samhället och arbetslivet skapar också senare behov av att utveckla kompetensen. Även äldre personer deltar i utbildningar inom fritt bildningsarbete som bidrar till att upprätthålla funktionsförmågan och lära ut digitala färdigheter, sammanfattar Jaatinen.

Resultaten används i utvecklingsarbetet

Bakgrunden till enkäten är arbetet med en kompetensklassificering. Utbildningsstyrelsen publicerade våren 2025 en ny kompetensklassificering för mångsidig kompetens som utvecklats tillsammans med sakkunniga och som grundar sig på nationella och internationella klassificeringar och rekommendationer för mångsidig kompetens. Resultaten från enkäten bekräftade att de kompetenser som valts ut till klassificeringen är centrala bland de färdigheter som behövs på 2040-talet. Samtidigt lyfte resultaten fram vissa färdigheter som saknas i klassificeringen, såsom föräldraförmåga, förmåga att reglera det egna handlandet och tillräcklig självkännedom.

Den kunskap om betydelsen av mångsidig kompetens som enkäten gav upphov till kommer att användas i utvecklingen av utbildningen för att bättre svara mot framtidens kompetensbehov. Resultaten skapar också en viktig grund inför de kommande reformerna av läroplaner och examensgrunder. 

Rapporten har publicerats på finska och svenska och finns tillgänglig på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Mer information

• Undervisningsråd Miia Jaatinen, tfn 029 533 1550, miia.jaatinen [at] oph.fi (miia[dot]jaatinen[at]oph[dot]fi)
• Undervisningsråd Riku Honkasalo, tfn 029 533 1249, riku.honkasalo [at] oph.fi