Mål och innehåll för arbetarskyddet
Med arbetarskydd avses all verksamhet relaterad till arbetet, arbetsmiljön, arbetsförhållandena och personalen.
Syftet med arbetarskyddet är att
- trygga de anställdas/de studerandes hälsa och säkerhet
- förebygga och på förhand bekämpa olycksfall i arbetet, yrkessjukdomar och andra sådana olägenheter för arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa som beror på arbetet och arbetsmiljön
- upprätthålla och främja de anställdas/de studerandes fysiska och mentala hälsa, arbetsförmåga och välbefinnande
- säkerställa att både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön är välordnad och lämplig för arbete och studier samt
- främja resultaten och produktiviteten i arbetet, studierna eller annan verksamhet.
Till arbetsmiljön hör
1. Den omedelbara fysiska arbetsmiljön
- konstruktioner och arbetsutrymmen i arbets- och studiemiljön
- lokalarrangemang
- utrustning, maskiner, arbetsredskap och verktyg som används i arbete/studier
- kemiska ämnen som används i arbete/studier samt
- arbetsmetoder och arbetstekniker som används.
2. Den psykosociala arbetsmiljön
- organisering av arbete/studier
- tillvägagångssätt
- arbetets/studiernas belastning
- interaktions- och samarbetsförmåga
- ledning av personalen och undervisningssituationerna.
Proaktiv och korrigerande verksamhet
Proaktiv arbetarskyddsverksamhet innebär att man tillämpar innehållet i författningar, föreskrifter och normer. Inom det proaktiva arbetarskyddet försöker man beakta säkerhetskraven redan när man planerar var konstruktioner, lokaler och arbetsutrymmen ska placeras och när man planerar arbets- och undervisningsmetoderna. Arbetarskyddsverksamheten är proaktiv när man strävar efter att upprätthålla de anställdas arbetsförmåga och välbefinnande. Att dra nytta av den yrkeskompetens och den praktiska erfarenhet som personalen inom småbarnspedagogiken och utbildningsväsendet har är också proaktivt arbetarskydd.
Korrigerande verksamhet innebär att aktivt eliminera problem och riskfaktorer. Korrigerande verksamhet behövs omedelbart efter att det skett en personskada eller materiell skada eller om en händelse har stört arbetet/studierna. Korrigerande åtgärder vidtas också om det konstateras brister, problem eller behov av förbättringar i förhållandena eller lokalerna. Korrigerande verksamhet kan initieras genom en arbetsplatsinspektion eller -utredning eller genom att en anställd i enlighet med sin skyldighet meddelar om problem eller tar ett initiativ i en fråga.
På arbetsplatserna ska både proaktiv och korrigerande arbetarskyddsverksamhet bedrivas fortlöpande.
Identifiering av faror och bedömning av risker
Enligt 10 § i arbetarskyddslagen ska anordnaren för arbetets och verksamhetens del systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön och arbetsförhållandena. I första hand ska anordnaren försöka undanröja problem som uppdagats. Om de inte kan undanröjas ska deras betydelse för arbetstagarnas/de studerandes säkerhet och hälsa bedömas. Dessutom ska riskernas storlek bedömas och uppgifterna om riskbedömningen hållas uppdaterade. I verksamhetsenheterna ska åtgärder vidtas för att undanröja och minska riskerna.
Organisering och ledning av funktionerna
Anordnaren av småbarnspedagogik och utbildningsanordnaren har den primära lagstadgade skyldigheten att sörja för säkerheten i arbetet och arbetsförhållandena. Dessutom är anordnaren skyldig att bereda ärenden rörande tillgängliga resurser och kontinuerlig fortbildning samt styr- och informationssystem för verksamheten. I skolan är det rektorn eller daghemsföreståndaren som är anordnarens företrädare när det gäller att utöva den huvudsakliga bestämmanderätten. Rektorn eller daghemsföreståndaren beslutar om arbets- och studielokaler, arbetsmiljöer, arbetstidsarrangemang, metoder och redskap. Anordnarens beslutanderätt innebär ett omfattande ansvar.