Säkerhetsfostran består av situationer inom fostran och undervisning som anknyter till säkerhet. Inom småbarnspedagogiken sker säkerhetsfostran i synnerhet i vardagliga pedagogiska situationer. Det är bra att ta upp säkerhetsteman i barnets vardagliga miljöer, såsom i situationer som upprepas dagligen till exempel måltider, på- och avklädning, uteaktiviteter, vila och i samband med lekar samt också i olika lärmiljöer, exempelvis i trafiken.
Pedagogerna och äldre barn fungerar som förebilder och deras exempel har stor betydelse när barn lär sig säkerhetsfärdigheter. Säkerhetsaspekter ska beaktas också i interaktionssituationer mellan barnen. Säkerhetsfostran syftar till att främja barnets övergripande välbefinnande genom att sporra och stödja barnet. Målet med säkerhetsfostran är att barnet ska lära sig känna igen farosituationer, be om hjälp, bedöma risker och göra säkra val. Resultatet av säkerhetsfostran är säkerhetskompetens, det vill säga att barnen har kunskaper och färdigheter som gäller säkerhet, som de kan tillämpa i praktiken. Färdigheterna inom säkerhetskompetensen utvecklas under hela livet, men en stabil grund för dem skapas inom småbarnspedagogiken.