Anordnaren av småbarnspedagogik ska göra upp en plan för småbarnspedagogik utifrån grunderna för planen för småbarnspedagogik. En utbildningsanordnare ska göra upp en läroplan för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildning. Läroplanerna ska följa de läroplansgrunder som Utbildningsstyrelsen har publicerat. Inom yrkesutbildningen ska utbildningsanordnaren ordna utbildningen i enlighet med examensgrunderna.

Planen för småbarnspedagogik styr hur småbarnspedagogiken ordnas, genomförs och utvecklas. Till främjandet av säkerheten hör enligt Grunderna för planen för småbarnspedagogik säkerhetsfostran samt att systematiskt förebygga och följa upp olyckor och ta hand om lokaler och redskap. Enligt lagen om småbarnspedagogik är syftet med småbarnspedagogiken att främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling. För barnet ska man säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, som främjar lärande och som är hälsosam och trygg. Den småbarnspedagogiska verksamheten ska också trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och varaktiga relationer för samverkan mellan barnet och personalen. Lärmiljön omfattas av en fysisk, psykisk och social dimension. Planeringen av säkerheten gäller även personalen inom småbarnspedagogiken och vårdnadshavarna. Vid anordnandet av småbarnspedagogik ska man beakta bestämmelserna i anknytning till arbetarskydd och personalen.

Trygghet och säkerhet i grunderna för planen för småbarnspedagogik
Trygghet och säkerhet i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Trygghet och säkerhet i grunderna för planen för småbarnspedagogik

Värdegrunden

  • Barnet har rätt att må bra, få omvårdnad och skydd.
  • Tillägna sig en hälsosam och hållbar livsstil. 
  • Ingen form av mobbning, rasism eller våld ska accepteras.

Synen på lärande

  • Barnet är en aktiv aktör som lär sig genom att kommunicera med andra människor och den närmaste omgivningen. Säkerhetsfostran är en del av den dagliga verksamheten.
  • Barn lär sig bäst då de mår bra och känner sig trygga.

Verksamhetskulturen

  • Fysisk, psykisk och social trygghet.
  • En trygg gemenskap där man tar itu med konflikter och löser dem på ett konstruktivt sätt.
  • Ett fungerande och ansvarsfullt ledarskap samt en personal som behärskar säkerhetsaspekterna.

Mångsidig kompetens och lärområden

  • Att ta hand om sig själv och vardagskompetens som ett övergripande mål.
  • Jag växer, rör på mig och utvecklas: mål i anknytning till fysisk aktivitet, matfostran, hälsa, trygghet och säkerhet.
  • Jag utforskar min omgivning: Barnets färdigheter att iaktta, strukturera och förstå sin omgivning som målsättning.

Lärmiljö

  • En hälsosam och trygg lärmiljö som beaktar barnets ålder och utveckling.
  • Ändamålsenliga och tillgängliga lokaler.

Utvärdering, uppföljning och utveckling

  • Systematiskt.
  • Regelbunden utvärdering.
Tillbaka upp

Läroplanen är ett dokument som styr undervisningsverksamheten och fostringsarbetet i skolan. Det är viktigt att även de gemensamma målen som berör tryggheten och säkerheten i skolan antecknas i läroplanerna. I lagstiftningen fastställs rätten till en trygg lärmiljö. Den omfattar fyra dimensioner: fysisk, psykisk, social och pedagogisk säkerhet. Utvecklingen av en trygg skola bygger på gemensamt arbete av elever, föräldrar, undervisningspersonal och annan skolpersonal.

Läroplanernas värdegrund och principerna för verksamhetskulturen skapar grunden för en trygg lärmiljö. Lärmiljöerna och undervisningen ska ordnas enligt läroplanerna så att eleverna mår bra och är trygga i skolan.

Säkerhet i läroplanen för den grundläggande utbildningen

Värdegrund

  • Alla elever är unika och har rätt till god undervisning.
  • Humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati.
  • Kulturell mångfald är en rikedom.
  • Nödvändigheten av en hållbar livsstil.

Verksamhetskultur

  • En lärande organisation är kärnan i verksamhetskulturen.
  • Välbefinnande och en trygg vardag.
  • Kommunikation och mångsidiga arbetssätt.
  • Kulturell mångfald och språkmedvetenhet.
  • Delaktighet och demokrati.
  • Likabehandling och jämlikhet.
  • Ansvar för miljön och en hållbar framtid.
Tillbaka upp

Inom yrkesutbildningen ska utbildningsanordnaren ordna utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Grunderna för yrkesinriktade grundexamina reviderades 1.8.2018. De nya grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina har trätt i kraft stegvis 1.1.2018, 1.8.2018 och 1.1.2019.

I alla yrkesinriktade grundexamina ingår gemensamma examensdelar. De gemensamma examensdelarna är:

  • kunnande i kommunikation och interaktion,
  • kunnande i matematik och naturvetenskap, och
  • kunnande om samhälle och arbetsliv.

De gemensamma examensdelarna delas vidare in i delområden.

Tillbaka upp

Planeringen och genomförandet av elev- och studerandevården på lokal nivå styrs av tre planer.

Planerna är

  1. välfärdsplan för barn och unga, där uppgifter om elevvården antecknas
  2. beskrivning i den lokala läroplanen av elev- och studerandevården
  3. skolspecifik elev-/studerandevårdsplan

I enlighet med 13 § i lagen om elev- och studerandevård ska "Utbildningsstyrelsen i grunderna för läroplanen eller i någon annan föreskrift ange hur elevhälsoplanen ska utarbetas." (13 § i lagen om elev- och studerandevård, ändrad genom lag 791/2014). Ändringen trädde i kraft 1.8.2015. 

Den skolspecifika elevvårdsplanen och den läroanstaltsspecifika studerandevårdsplanen är ett dokument där helheten av elev- och studerandevården beskrivs och på vilket sätt de olika elev- och studerandevårdstjänsterna är ordnade och tillgängliga för eleverna och de studerande. Elev-/studerandevårdsplanen kan vara gemensam för en eller flera skolor och läroanstalter. Den skolspecifika elevvårdsplanen och den läroanstaltsspecifika studerandevårdsplanen ska innehålla föreskrifter om främjandet av trygghet och säkerhet, plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier samt verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer. Elev- och studerandevårdsplanen ska göras upp i samarbete med läroanstaltens personal och yrkesutbildade personal inom elev- och studerandevården samt med eleverna/de studerande och deras vårdnadshavare. Om det behövs ska elev- och studerandevårdsplanen göras upp även i samarbete med andra myndigheter och samarbetsparter.

Plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier

I anslutning till läroplanen ska utbildningsanordnaren utarbeta en plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier, genomföra planen och övervaka att den följs. Den ska ta hänsyn både till elevernas inbördes samspel och samspelet mellan eleverna och de vuxna i skolan.

Planen ska beskriva:

  • hur man förebygger och ingriper vid mobbning
  • hur man förebygger och ingriper vid våld och aggressivt beteende
  • hur man förebygger och ingriper vid trakasserier
  • hur ovannämnda frågor beaktas på skol-, grupp- och individnivå och hur individuellt stöd, behövlig vård, övriga åtgärder och uppföljning ordnas, både för förövaren och för den som utsatts
  • hur man kontaktar hemmet och samarbetet med vårdnadshavarna
  • samarbetet med myndigheterna
  • hur personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetspartnerna ska göras förtrogna med och informeras om planen
  • hur planen uppdateras, följs upp och utvärderas samt hur uppföljningen antecknas och utvärderas.

Verksamhetsplan för akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer

I grunderna för läroplaner och examina föreskrivs om planering av verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer. Denna del kan kallas krisplan, med vilken man förbereder sig för akuta kriser och traumatiska situationer som hotar hela gemenskapen eller dess medlemmar.

Utbildningsanordnaren svarar för att den lokala läroplanen samt den plan som gäller anordnarens elev- och studerandevårdsplan görs upp.  I läroplanen ska de centrala principerna och målen för krisplanen definieras.

Krisplanen styr verksamheten och ordnandet av det psykosociala stödet och eftervården vid olika akuta kriser. Krisplanen styr även ordnandet av det psykosociala stödet och eftervården efter situationer som krävt räddning.  Krisplanen ska beredas i samarbete med ansvariga för tjänster i anslutning till elev- och studerandevård. Krisplanen ska även görs upp i samarbete med räddningsväsendet och polisen samt med andra i kommunen som ansvarar för krisverksamhet i kommunen i enlighet med vad utbildningsanordnarens beslut.

Planen ska beskriva:

  • krisförebyggande och krisförberedande arbete
  • samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen i krissituationer och i krisförebyggande arbete
  • samordningen av räddningsplanen, skolans ordningsstadga och övriga säkerhetsanvisningar
  • hur man agerar vid akuta krissituationer
  • principerna för ledningen och principerna för intern och externa information och kommunikation samt information och kommunikation mellan skolan och utbildningsanordnaren
  • hur psykosocialt stöd och eftervård ordnas
  • hur personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetspartnerna ska göras förtrogna med och informeras om planen samt beredskapsövning
  • hur krisplanen uppdateras och utvärderas.
Tillbaka upp