Den psykiska uppväxt- och lärmiljön kan anses omfatta aspekter som gäller känslan av trygghet eller otrygghet samt kognition. Barnen, eleverna och studerandena har rätt att växa upp i en psykiskt trygg miljö. En psykiskt trygg miljö ger barnen och eleverna möjlighet att också uttrycka negativa känslor samt att få hjälp av en pålitlig och trygg vuxen.
Kuvituskuva, lapsi on lukemassa aikuisen sylissä

Varje barn och elev är unik och värdefull just sådan som hen är. I interaktionssituationer är det viktigt att den vuxna är genuint närvarande och intresserad av barnet/eleven och det hen gör. En förtroendefull atmosfär sporrar barnen/eleverna att berätta för en pålitlig vuxen om de exempelvis råkat ut för trakasserier eller mobbning.

Barns och elevers psykiska säkerhet kan främjas genom att förstärka deras emotionella färdigheter och självkänsla. Personalen inom småbarnspedagogiken eller läraren ska kunna identifiera barnets/elevens eventuella stödbehov och handla pedagogiskt utifrån det. Särskilt med små barn ger en trygg anknytningsrelation och närhet säkerhet och tillit i växelverkan. 

Psykisk säkerhet kan också främjas genom att stödja gruppanknytning och säkerställa att varje barn/elev blir delaktig i gruppen och inte socialt avvisad. Personalen inom småbarnspedagogiken eller läraren ska skapa en psykiskt trygg och tolerant atmosfär i gruppen eller klassen. Kompisfärdigheter kan stödjas exempelvis genom att möjliggöra olika sociala situationer genom lek och lärande. Barns och elevers psykiska säkerhet kan också påverkas genom att ändra på uppväxt- och lärmiljön.